Värdering av ekosystemtjänster

Väl fungerande ekosystem kan leverera stora samhällsvinster genom att bidra med många ekosystemtjänster och därmed minska behoven av tekniska investeringar. För att ekosystemtjänster och ekosystem ska värderas på ett likvärdigt sätt som andra intressen under planerings- och byggprocessen kan det vara bra att kunna sätta ett värde på dem.

Olika typer av värdering

Värderingen måste göras utifrån den specifika platsen och situationen. Det finns inga schablonmässiga lösningar eller prissättningar. Det är även viktigt att ta hänsyn till hur värdefull naturen är för olika användare, så kallade användarvärden.

Ett lagom stort grönområde med en liten damm kan höja värdet på de närliggande fastigheterna, ha ett konkret monetärt värde för kommunen som "gratis" dagvattenmagasin, vara en "grön lunga" för stadsdelen, en hälsosam träningsmiljö för lokala motionärer eller en ovärderlig upptäcktsvärld för ett barn. Vissa värden går det bra att uttrycka i kronor, medan andra kan beskrivas i ord, poäng eller med fysiska enheter.

Värderingen kan vara:

• Kvalitativ – i ord
• Semi-kvantitativ – poäng eller betygsskala
• Kvantitativ – fysisk enhet, som antal besökare, mängd av producerad vara, osv.
• Monetär – i kronor
  
  

Guide för värdering

Naturvårdsverket har tagit fram en Guide för värdering av ekosystemtjänster (2015) som beskriver hur man kan göra en värdering i sex steg. Ta del av guiden under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Guide för vägledning. Illustration: Naturvårdsverket

Ekonomisk värdering av träd enligt Alnarpsmodellen

Alnarpsmodellen är en ekonomisk värderingsmodell för träd. Den togs fram av Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, i Alnarp och donerades till Svenska Trädföreningen 2018.

Alnarpsmodellen, är tänkt att användas som en nationell värderingsmodell för träd som inte är planterade i produktionssyfte. Modellen bygger på den prisutveckling som finns för olika trädstorlekar i plantskolorna och värdet justeras sedan endast på grund av eventuella skador eller minskad vitalitet, tills sist adderas ett schablonvärde för planterings- och etableringskostnaden. Modellen bygger på få parametrar som samtliga är förankrade i verkliga prissättningar av träd. Modellen fungerar för samtliga trädslag som finns att tillgå i plantskolor och den bygger endast på objektiva värden. Alnarpsmodellen är tänkt att fungera bland annat i rättsliga sammanhang där subjektiva värden ofta ifrågasätts.

Ekonomisk värdering av träd (på Svenska trädföreningens webbplats)

i-Tree 

i-Tree är en grupp av olika program som beräknar fördelarna med träd. i-Tree Eco beräknar ekosystemtjänster som går att mäta kvantitativt och monetärt. Bland dessa finns till exempel trädens förmåga till lagring av koldioxid, rening av dagvatten, upptag av partiklar och bidrag till minskade nedkylnings- och uppvärmningskostnader av fastigheter. Inom gruppen av program finns verktyg för enklare analyser av trädbestånd utifrån arter, uppskattad storlek, klimatzon medan andra verktyg kräver mer detaljerad information kring trädens vitalitet med mera. Ju mer platsspecifik information som används desto säkrare resultat.

i-Tree är en programvara utvecklad av USAs motsvarighet till svenska Skogsstyrelsen (USDA).  Med denna programvara som grund har sen 2006 utvecklats ett stort antal verktyg för olika ändamål exempelvis My-tree, i-Tree Canopy, i-Tree Hydro och i-Tree Design. Vissa verktyg har anpassats till europeiska och svenska förhållanden.

i-Tree Sverige (på Trädkontorets webbplats)

CLIMB

CLIMB är en modell för nordiska förhållanden som beräknar biologisk mångfald inom ett geografiskt område. CLIMB har utvecklats för sådan kvantifiering för att i första hand tillämpas vid ändrad markanvändnin, det vill säga inom branscher som energi, materialutvinning, infrastruktur och bebyggelseplanering. CLIMB är utvecklat för att stödja informerade beslut om markanvändning i linje med EU:s globala mål om biologisk mångfald och nya ramverk inom finans och redovisning.

CLIMB (på Ecogains webbplats)