Överklagandeanvisning
När ett beslut om att anta en detaljplan meddelas ska det framgå av meddelandet hur beslutet kan överklagas. Det är viktigt att överklagandeanvisningen är tydlig.
Det ska framgå hur beslutet kan överklagas
Anvisningar om hur någon ska överklaga ett beslut kallas för olika saker i olika sammanhang. De begrepp som används är bland annat överklagandeanvisning, besvärshänvisning, fullföljdshänvisning och beskrivning av överklagande.
Det är viktigt att kommunen talar om hur ett beslut kan överklagas, eftersom enskilda då får vägledning om hur de kan utnyttja sin rätt att överklaga.
Hur ska överklagandeanvisningen lämnas
Det finns regler om överklagandeanvisning både i plan- och bygglagen, PBL, och förvaltningslagen. I PBL finns bestämmelser som anger, att när en detaljplan har antagits så ska kommunen skicka ett meddelande om detta. Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet samt upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Eftersom det finns regler i PBL gäller de före förvaltningslagens regler.
29 §
När detaljplanen har antagits ska kommunen
1. på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och
2. under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats.
Underrättelsen ska anslås och informationen göras tillgänglig samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslagstavla.
Skyldigheten att hålla information tillgänglig gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Lag (2021:785) .
4 §
Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas den bestämmelsen.
33 §
En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid.
Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det. Underrättelse får ske genom delgivning.
Du kan läsa mer om meddelandet om antagande på sidan Beslut att anta detaljplanen.
Beslut att anta detaljplanen
Om kommunen kungör meddelandet på kommunens anslagstavla och publicerar det i en ortstidning eller sprider ett informationsblad måste det finnas upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet ska göra.
25 §
Om kommunen efter granskningstiden ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt 19-24 §§. Om kommunen bedömer att förslaget är ett sådant som avses i 7 § och det inte har kungjorts tidigare, ska kommunen dessutom kungöra det ändrade förslaget på det sätt som anges i 11 d §. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid. Lag (2020:76) .
Om överklagandeanvisning inte lämnas
Om kommunen inte skickar med en överklagandeanvisning i meddelandet om att detaljplanen är antagen, kan det innebära att klaganden skickar in sitt överklagande för sent. Kommunen ska då inte avvisa överklagandet trots att det kommit in för sent. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 336)
45 §
Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning
(avvisning).
Ett överklagande ska dock inte avvisas om
1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.
Felaktig överklagandeanvisning
Om kommunen har lämnat en felaktig överklagandeanvisning ska nämnden inte avvisa överklagandet trots att det kommit in för sent. Felaktigheten kan till exempel gälla överklagandetiden eller vart handlingen ska skickas.
45 §
Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning
(avvisning).
Ett överklagande ska dock inte avvisas om
1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.
Beslut som inte får överklagas
I PBL anges vilka beslut som får respektive inte får överklagas. Av de beslut som inte får överklagas, till exempel planbesked eller fullmäktiges beslut att inte anta en detaljplan, bör det framgå att beslutet inte får överklagas och lagstödet för detta. Det kan bidra till att kommunen undviker onödig administration. Om kommunen av misstag skickar en överklagandeanvisning till ett beslut som inte får överklagas ger detta ändå ingen rätt att överklaga. (Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 259, RÅ 1955 ref 46)
1 §
Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):
1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
2. kommunfullmäktiges beslut om planeringsstrategi för översiktsplanering,
3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,
4. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,
5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,
6. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning,
7. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden,
8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal,
9. regionfullmäktiges beslut om regionplan, och
10. regionfullmäktiges beslut om aktualitetsprövning av regionplan. Lag (2020:76) .
2 §
Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
1. avbrytande av ett planarbete,
2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.
Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt. Lag (2021:785) .
2 a §
Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) .
3 §
Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .
Utformning av överklagandeanvisning
Varken PBL eller förvaltningslagen har preciserat hur överklagandeanvisningen ska utformas. Vägledning kan dock fås från hur ett beslut ska överklagas. Det är viktigt att överklagandeanvisningen är tydlig. Det är bra att hålla sig till samma begrepp, till exempel överklagande, skrivelse eller brev i anvisningen, och inte blanda olika begrepp när man menar samma sak.
43 §
Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).
I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.
I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.
44 §
Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.
En överklagandeanvisning för detaljplan bör innehålla följande information:
- att överklagandet ska vara skriftligt,
- att överklagandet ska ställas till mark- och miljödomstolen men skickas eller lämnas till kommunen,
- att det ska framgå vilket beslut som överklagandet gäller, till exempel genom att ange diarienummer/ärendenummer, benämning på detaljplanen, beslutsdatum, paragraf eller beslutsnummer i protokollet,
- varför klagande vill att beslutet ska ändras och vilken ändring som önskas,
- att handlingar som stödjer den klagandes uppfattning bör bifogas överklagandet,
- att det måste framgå vem som överklagar och att överklagandet ska förses med kontaktuppgifter som namn, adress och telefonnummer,
- att om ombud anlitas ska fullmakt från ombudet bifogas överklagandet tillsammans med kontaktuppgifter till ombudet samt
- tiden för när överklagandet ska lämnas in.
43 §
Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).
I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.
I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.
44 §
Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.
Var tydlig med vart överklagandet ska skickas
Eftersom ett överklagande ska ske till mark- och miljödomstolen men överklagandet ska skickas till kommunen kan missförstånd uppstå. Det finns risk att klaganden skickar överklagandet till domstolen, vilket innebär mer administration för dem och en tidsförskjutning av hanteringen av överklagandet. Det är därför viktigt att det tydligt framgår att överklagandet ska skickas till kommunen och inte till domstolen, exempelvis genom att fetmarkera eller kursivera texten vart överklagandet ska skickas eller lämnas in.
43 §
Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).
I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.
I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.
Krävs det underskrift på överklagandet
Det är bra om en överklagandehandling undertecknas men något uttryckligt lagkrav finns inte i förvaltningslagen. Myndigheter får dock från fall till fall avgöra om ett icke underskrivet överklagande kan godtas eller om det behövs en bekräftelse på att överklagandet kommer från den angivna avsändaren. Myndigheten har då rätt att begära att meddelandet bekräftas genom en egenhändigt undertecknad handling. Det är den överprövande instansen, det vill säga mark- och miljödomstolen, som avgör om en underskrift behövs. (Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid 136)
Exempel på överklagandeanvisningar
Nedan finns olika exempel på hur innehållet i en överklagandeanvisning kan se ut.
Exempel 1
Hur man överklagar
Exempel 2
Överklagandeanvisning
Exempel 3
Hur beslutet att anta detaljplanen kan överklagas
Exempel 1
Beslutet får överklagas av den som senast under granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Om planförslaget efter granskningstiden ändrats till nackdel för någon får även denne överklaga. Beslutet kan även överklagas på grund av att det inte tillkommit i laga ordning.
Överklagandet ska vara skriftligt.
Exempel 2
Detta beslut kan överklagas. Överklagandet ska vara skriftligt.
Exempel 1
Överklagandet ska vara ställt till Mark- och miljödomstolen i "x", men skickas eller lämnas till:
"kommunnamn"
"postadress"
"besöksadress"
Kommunen sänder överklagandet vidare till mark- och miljödomstolen om det har kommit in i rätt tid.
Exempel 2
Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen i "x". Överklagandet ska dock skickas till kommunen med post eller e-post.
"kommunnamn", "nämnd/förvaltning"
"postadress"
"e-postadress"
Du kan även lämna det direkt till oss på " "kommunnamn" eller "nämnd/förvaltning", "besöksadress".
Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar kommunen överklagandet och handlingarna i ärendet till mark- och miljödomstolen.
Exempel 3
Nämndens beslut överklagas till Mark- och miljödomstolen i "x". Överklagandet ska dock lämnas eller skickas till:
"kommunnamn", "nämnd/förvaltning", "postadress", "besöksadress"
Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnas ärendet till domstolen för prövning.
Exempel 1
Tiden för överklagande av beslut att anta en detaljplan är tre veckor från det att kommunen tillkännagett beslutet eller justeringen av protokollet med beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.
Beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla "datum".
Den som vill överklaga beslutet ska göra det senast "datum".
Exempel 2
Överklagandet ska vara kommunen tillhanda senast tre veckor från den dag då antagandebeslutet tillkännagivits på kommunens anslagstavla.
Exempel 1
Ange vilket beslut du överklagar och ärendets diarienummer/ärendenummer.
Skriv varför du tycker att kommunens beslut är fel och hur du tycker att beslutet ska ändras. Du kan även skicka med handlingar som du tycker stödjer din ståndpunkt.
Exempel 2
I ditt överklagande talar du om:
• vilket beslut du överklagar,
• varför du anser att kommunens beslut är felaktigt och
• hur du anser att beslutet ska ändras.
Om du har handlingar eller annat som du anser stöder ditt överklagande, så bör du skicka med dem.
Exempel 3
Skriv vilket beslut du överklagar genom att ange beslutsdatum och ärendenummer.
Ange varför du tycker att beslutet ska ändras och hur du vill att det ska ändras.
Exempel 1
Uppge namn, adress, telefonnummer och gärna din fastighetsbeteckning. Skrivelsen bör undertecknas. Om du anlitar ombud ska det framgå för vems räkning ombudet agerar och ombudets kontaktuppgifter. En fullmakt ska också bifogas.
Exempel 2
Skriv namn, adress och telefonnummer. Om ett ombud, till exempel en advokat, företräder dig ska du bifoga en fullmakt och det ska framgå namn, postadress och telefonnummer till ombudet.
Exempel 1
För mer information, kontakta "kontaktperson/nämnd/förvaltning" på tel. nr "nr" eller via mail "e-post".
Exempel 2
Om det råder några oklarheter om hur du ska gå tillväga vid ett överklagande, hör av dig till oss på "kommun/nämnd/förvaltning"
"e-post"
"telefon"
Exempel 3
Om du har några frågor om ärendet får du gärna kontakta oss innan du överklagar.
"besöksadress"
"telefon"
"e-post"