Nyttan med att digitalisera befintliga detaljplaner

Att påbörja och genomföra en digitalisering av kommunens alla befintliga planer kan kännas svårt och tidskrävande. Men när arbetet väl är gjort faller resultatet ut som nyttor på flera olika sätt med återanvändbar information som kan användas i flera olika sammanhang över lång tid.

Den stora nyttan med digitalisering är att informationen från kommunens detaljplaner kan göras tillgänglig på ett enhetligt och effektivt sätt både internt och externt.

Digital planinformation är en förutsättning för en obruten digital samhällsbyggnadsprocess

Att det finns tillgång till digital planinformation är en förutsättning för och grunden till en obruten digital samhällsbyggnadsprocess.

En obruten digital samhällsbyggnadsprocess innebär att informationshanteringen sker digitalt genom hela processen. Detta innebär bland annat att:

  • informationen, i form av till exempel planbestämmelser, ska lagras så att den blir återanvändbar för nya syften i andra delprocesser
  • det ska gå att maskinellt överföra informationen mellan organisationers olika verksamhets- och ärendehanteringssystem
  • det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster
  • informationen i första hand ska utbytas digitalt mellan myndigheter och andra som medverkar i processen.

Att aktörer inom offentlig sektor enkelt kan utbyta information och samarbeta är viktigt för att kunna hitta gemensamma lösningar, förenkla samhällsprocesser och ge medborgare en bra service. En obruten digital samhällsbyggnadsprocess skapar nytta för alla aktörer som är verksamma i samhällsbyggnadsprocessen.

Därför är det lämpligt att digitalisera befintliga detaljplaner

En viss grad av digitalisering har redan genomförts i många kommuner och statliga myndigheter som är aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen. Det finns alltså redan "digitala byggstenar" men byggstenarna har inte kopplats samman. Det saknas idag en enhetlighet, vilket medför att olika byggstenar, projekt och aktiviteter inte fullt ut kan dra nytta av varandras resultat och därmed inte heller av digitaliseringens möjligheter. Det räcker inte att kommuner gör sina nya planer i digitalt format. För att få en obruten digital samhällsbyggnadsprocess är en av förutsättningarna att även befintliga planer digitaliseras.

Digital planinformation är en förutsättning för e-tjänster

Idag ökar behovet för kommuner att göra information i analoga detaljplaner tillgänglig digitalt. Behovet kommer dels från efterfrågan av såväl nationella som kommunala e-tjänster, exempelvis för bygglovsansökningar och andra frågor om markanvändning, och dels från behovet av att effektivisera det interna arbetet.

Många av kommunernas detaljplaner finns idag antingen i PDF-format eller enbart i pappersformat. Det innebär att informationen är svårtillgänglig för dem som använder planerna i sitt arbete, till exempel plan- och bygglovshandläggare. Det innebär också att det är svårt att veta vilken plan eller del av plan som gäller för ett visst område vid en digital sökning.

Om detaljplanerna istället digitaliseras så att informationen knyts till ett geografiskt objekt; yta, linje eller punkt, kan den läsas av datorn. Det blir då möjligt att utveckla olika typer av e-tjänster som medborgare och företagare efterfrågar och som myndigheter har behov av. På så sätt tas informationen i planerna tillvara och utnyttjas till mer än bara bygglov- och planhandläggning inom den egna kommunen.

Exempel på hur digital planinformation kan användas

Eftersom digital planinformation är kopplad till geografiska objekt är det möjligt att visa viss specifik information. Exempelvis kan mark som är planlagd för bostäder sökas ut istället för att leta igenom pappersmaterial. Detta arbetssätt kan vara mycket tidsödande och är inte särskilt exakt. Ett digitaliserat planmaterial ger en bättre överblick av hur situationen ser ut och det skapar möjlighet att effektivisera insamling av data och förbättra redovisning av statistik.

Även olika typer av mätningar och beräkningar kan göras relativt enkelt med vanliga GIS-verktyg för att exempelvis få veta hur stor areal inom ett område som lagts ut som kommunal gata eller grönområde och därmed vilka driftskostnader som området genererar.

En kommun som har alla sina gällande detaljplaner digitaliserade har lättare att ta fram olika temakartor, exempelvis kartor som visar användningsform: allmän platsmark, kvartersmark och vattenområde. Att publicera en karttjänst med fastighetsgränser och alla detaljplaner i digitalt format är något som kan komma till nytta för dem som arbetar med exploatering av mark. Det ger möjlighet att snabbt och enkelt skaffa sig en uppfattning om förutsättningarna för att genomföra olika projekt, vilket idag kan vara ganska besvärligt.

E-tjänster kan också underlätta för dem som söker bygglov. Ju bättre information kommunen erbjuder desto bättre förutsättningar ger man alla lovsökande att lämna fullständiga ansökningar.

Digital information är inte bara till nytta för medborgare och företagare som vill ha olika e-tjänster. Informationen kommer även kommunen själv till del vid handläggning av olika ärenden eller vid planering av framtida utvecklingsområden.

När kommunens alla befintliga detaljplaner är digitaliserade kan kommunen skapa en planbestämmelsemosaik som gör det mycket lättare att se vilka bestämmelser som gäller för ett specifikt område. Om kommunen väljer att inte digitalisera befintliga planer utan endast göra nya planer i digital form kommer det att ta väldigt lång tid innan kommunen har en komplett bild och under tiden är det fullt av luckor i mosaiken.

Vid varje bygglovsprövning tolkar den enskilde handläggaren detaljplanens bestämmelser. Det kan innebära att tolkningarna skiljer sig åt beroende på när i tiden tolkningen sker och vilken handläggare som gör den. Detta ger även en ökad tidsåtgång när en ny tolkning av samma plan måste göras gång på gång. Vid digitalisering av befintliga planer görs den grundläggande tolkningen en gång, vilket sparar tid och resurser. Om det sker på ett enhetligt sätt ökar rättsäkerheten. Det digitala resultatet möjliggör utbyte mellan olika IT-system, även till aktörer utanför den egna kommunen.

Vad är nyttan med att använda gällande SIS-standarden och Planbestämmelsekatalogen?

Även om det äldre planmaterialet inte helt kommer att kunna översättas till moderna planbestämmelser så innebär en enhetlig tolkning av bestämmelserna att det blir möjligt att jämföra information mellan detaljplaner och mellan kommuner samt att informationen blir sökbar.

Att välja att digitalisera planbestämmelser enligt den gällande SIS-standarden för detaljplan, eller motsvarande funktionskrav, och med stöd av Boverkets Planbestämmelsekatalog är att ta höjd för en bred användning av planinformationen både vid extern kommunikation och med möjlighet för utveckling av kommersiella tjänster.

Digital planinformation är grunden för en nationell plandatabas

Lantmäteriet har fått i uppdrag av regeringen att redovisa förutsättningar för utvecklingen av ett nationellt tillgängliggörande av all geodata inom samhällsbyggnadsprocessen. Lantmäteriet lämnade i januari 2019 förslag på hur ett nationellt tillhandahållande av detaljplaner kan utformas.

Läs mer om Lantmäteriets delrapport om Nationellt tillgängliggörande av digitala detaljplaner under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Lantmäteriet har tidigare bedömt att den del i samhällsbyggnadsprocessen som rör informationsmängder i form av detaljplaner bör prioriteras i ett första steg, eftersom det skulle få stor betydelse för arbetet med att utveckla och etablera de digitala processerna på en bred nationell front. Informationen i detaljplaner används som beslutsunderlag i flera av samhällsbyggnadsprocessens delprocesser och utvecklingen av dessa processer är beroende av informationen i detaljplanerna.

Läs mer om Lantmäteriets slutrapport om Digitalt först – för en smartare samhällsbyggnadsprocess under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Nationell tillgång till digital planinformation gör det möjligt att söka information som idag kräver omfattande manuellt arbete. Om en planhandläggare behöver hitta liknande genomförda lösningar i andra kommuner som har fungerat, exempelvisför att anlägga parkeringshus nära järnvägen, krävs idag manuell sökning och genomgång av planer utifrån de kommuner som berörs av järnvägen. I en digital lösning kan detta istället läggas in som sökbegrepp och visas direkt.

Lantmäteriets förslag innebär att det byggs upp en nationell plandatabas. Lösningen blir nationella informationstjänster som gör informationen tillgänglig. Statens roll, genom Lantmäteriet, är i detta fall att se till att de informationsansvariga får hjälp med det som behövs för att åstadkomma målet med nationellt tillgängliggörande. När det gäller detaljplaneinformationen innebär det att kommunerna genom en nationell plandatabas får hjälp av Lantmäteriet med att tillgängliggöra denna information.

Läs mer om Nationellt tillgängliggörande av geodata i samhällsbyggnadsprocessen, Slutrapport i uppdraget att verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej