Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Tolkningshjälp vid digitalisering

Granskad:

Vid tolkning av detaljplaneinformation uppstår frågor och tveksamheter som behöver lösas. En del är särskilt viktiga att hantera konsekvent, andra kräver särskild kunskap om äldre lagstiftning, andra kan vara helt avgörande för tolkningsarbetet, till exempel tolkning av olika gränser. Boverket kan inte ge generella svar på alla tolkningsfrågor men ger här tolkningshjälp för några av de frågeställningar som ofta lyfts för diskussion.

Gränser

I vissa fall är det svårt att passa in gamla planer i aktuellt kartunderlag. Detta kan till exempel bero på att olika mät- och ritmetoder har använts, lagring har skett på olika sätt eller att kopiering och skanning kan ha påverkat kartan. Till exempel passar kanske de gränser som finns på den befintliga detaljplanen inte in exakt med de gränser som finns i det aktuella kartunderlaget. Det blir då en bedömningsfråga i varje enskilt fall om var de digitala och tolkade gränserna ska ligga.

Fastighetsgränser

Inom ramen för Smart Built Environment har ett projekt drivits, DigSam, med uppdrag att ta fram en handbok om digitalisering av detaljplaner. Handboken från DigSam-projektet sammanställer erfarenheter och konkreta tips och råd från olika kommuner i arbetet med att digitalisera och vektorisera ny och befintlig detaljplaneinformation. Du kan läsa mer om gränskvalitet på Smart Built Environments webbplats.

Gränskvalitet (på Smart Built Environments webbplats)

Gränslinjer ej avsedda att fastställas

I äldre planer var det vanligt med en prickad linje mellan allmänna platser, till exempel mellan gata och park. Som förklaring stod det ofta "Gränslinjer ej avsedda att fastställas". Dessa linjer är endast en typ av illustrationsgräns som, precis som det uttrycks, aldrig var menad att fastställas.

Om planen är genomförd och kommunen idag vet var gränslinjen hamnade i verkligheten kan det vara lämpligt att lägga in den som en användningsgräns. Om planen inte är genomförd är det fortfarande en gräns som inte är fastställd. I båda fallen är det lämpligt att välja någon eller några av de särskilda poster i Boverkets Planbestämmelsekatalog som finns för att kunna hantera denna typ av äldre bestämmelser. En sådan post finns för varje kategori för användningsbestämmelser och varje underkategori för egenskapsbestämmelser. Posterna är utformade så att kommunen ska kunna digitalisera den äldre bestämmelsen utan att göra någon tolkning. I just detta fall har då ändå en slags tolkning gjorts för att få med informationen i den digitaliserade planen. Det är som alltid viktigt att dokumentera denna typ av tolkning så att det framgår att det faktiskt har gjorts en tolkning.

Att hantera äldre strandlinjer

De strandlinjer som finns med i äldre planer överensstämmer sällan med de strandlinjer som finns i dagens digitala kartunderlag. Det är inte lämpligt att tolka om och flytta de användningsgränser som är satta efter en strandlinje utan det är lämpligt att planinformationen digitaliseras så som den ser ut i sitt original. Bestämmelser som relaterar till denna användningsgräns måste sedan tolkas i varje enskilt fall.

Bestämmelser - generellt

Följande avsnitt gäller vid digitalisering av alla typer av bestämmelser.

Synliggör alla bestämmelser vid digitalisering

För detaljplaner gjorda före 1987 kan det finnas generella regler i lagar och förordningar. För att kunna använda informationen i tjänster är det viktigt den digitala informationen ger en så komplett bild som möjligt av vad som gäller för området därför behövs även dessa regler synliggöras även om resultatet inte kommer att se exakt ut som den äldre planen.

Dela upp sammansatta bestämmelser

I äldre planer var det vanligt att flera användningar eller flera egenskaper slogs ihop som en bestämmelse. På samma sätt är det vanligt med blandningar av både användningsbestämmelser och egenskapsbestämmelser i en och samma bestämmelse. För att kunna söka ut och göra analyser på enskilda regleringar är det viktigt att sådana sammansatta bestämmelser delas upp vid digitalisering.

Exempel på sammansatta användningsbestämmelser: Bestämmelsen ”Bostäder, kontor och handel” bör delas upp i de tre bestämmelserna ”Bostäder”, ”Kontor” och ”Detaljhandel”.

Bestämmelser som saknar lagstöd och andra bestämmelser utan motsvarighet idag

I Planbestämmelsekatalogen finns bara de bestämmelser som Boverket eller dess föregångare någon gång rekommenderat. I praktiken har betydligt fler bestämmelser använts, både sådana som har stöd i lag och sådana som inte har det. Boverket rekommenderar att alla bestämmelser som finns med i en befintlig detaljplan förs med till den digitala versionen. Det gäller alltså även sådana bestämmelser som uppenbart saknar lagstöd. För att kunna digitalisera de bestämmelser som saknar motsvarighet i dagens lagstiftning och därför inte kan översättas rakt av finns det särskilda poster, så kallade Tolkningsbestämmelser, i katalogen. En sådan post finns för varje:

  • kategori för användningsbestämmelser
  • underkategori inom egenskapsbestämmelser

Posterna är utformade så att den äldre bestämmelsen ska kunna flyttas med utan att göra någon tolkning. Detta löser en del bekymmer vid tolkning av äldre planer, men det är viktigt att notera att resultatet inte blir analyserbart på samma sätt som för de bestämmelser som är formulerade enligt föreskriften. Det är lämpligt att det särskilt anges att bestämmelsen bedöms sakna lagstöd eller om den av annat skäl kan anses vara olämplig.

Frånstyrande bestämmelser

I detaljplaner gäller generellt sett att bestämmelserna är tillåtande och anger vad som är lämpligt inom en viss yta. Vissa bestämmelser är dock formulerade så att de förbjuder en viss användning, till exempel "S1 – Skola, dock ej gymnasieskola". Bestämmelsen innebär att alla andra typer av skola, till exempel fritidshem, förskola och grundskola, är tillåtna medan gymnasieskola inte tillåts. Problemet med denna typ av bestämmelse är att om varje precisering av de möjliga varianterna av skola ska digitaliseras, för att göra det möjligt att söka ut en specifik precisering, blir det svårläst, både i kartan och i legenden. I dessa fall med frånstyrande bestämmelser är det möjligt att använda någon av de poster, med Tolkningsbestämmelser, i Planbestämmelsekatalogen som talar om att bestämmelsen av någon anledning inte har blivit tolkad och bestämmelsen kan då föras in i sin originalform. Nackdelen är då att bestämmelsen blir mindre sök- och analyserbar.

Bestämmelser av slaget "där det anses lämpligt"

Många bestämmelser har formuleringar som till exempel "där det anses lämpligt" eller "om det är möjligt". Dessa bestämmelser går inte att tolka eller översätta till dagens bestämmelser och därför är det lämpligt att använda den post, Tolkningsbestämmelse, i Planbestämmelsekatalogen som finns för att överföra äldre bestämmelser rakt av utan tolkning. Tolkningen får sen göras i varje enskilt fall när det är känt vad det är som ska prövas.

Bestämmelser som hänvisar till sektioner eller illustrationer

I en del planer finns det bestämmelser som hänvisar till sektionsritningar eller illustrationer på plankartan, i planbeskrivningen eller något annat dokument. Dessa bestämmelser behöver förses med uppgifter om var informationen finns som behövs för att tolka bestämmelsen. Sektioner eller illustrationer bör också skannas och kopplas till den yta som de berör.

Bestämmelser som hänvisar till andra dokument

I en del planer finns det bestämmelser som hänvisar till andra dokument, till exempel ett gestaltningsprogram. Dessa bestämmelser är lämpliga att ta med i sin ursprungliga form och därför är det lämpligt att använda den post, Tolkningsbestämmelse, i Planbestämmelsekatalogen som finns för att överföra äldre bestämmelser rakt av utan tolkning.

Bestämmelser som gäller hela planområdet

Det finns bestämmelser som inte har någon beteckning på plankartan men som finns med i listan med planbestämmelser, legenden. Dessa bestämmelser gäller då för hela planområdet.

I en del fall har detta använts på ett felaktigt sätt. Exempelvis avser inte en bestämmelse om en viss takvinkel att reglera gatumarken inom planområdet. En mänsklig hjärna som läser planen kan förstå detta men en maskin har inte möjlighet att göra samma tolkning. Takvinkeln kanske inte heller var avsedd att gälla en transformatorbyggnad som ska byggas på allmän plats inom planområdet. Det är därför viktigt att varje bestämmelse vid digitalisering kopplas till en egen yta som visar var den gäller.

Övriga upplysningar på plankartan

I detaljplaner kan det finnas övriga upplysningar på plankartan som inte är planbestämmelser, till exempel om fornlämningar och kulturmiljöer. Just dessa exempel gäller frågor som regleras med stöd av annan lagstiftning, kulturmiljölag (1988:950). Det finns mängder med olika typer av motsvarande exempel. Generellt gäller att dessa upplysningar inte är planbestämmelser och behöver därför inte digitaliseras.

Användningsbestämmelser

Följande avsnitt gäller vid digitalisering av användningsbestämmelser.

Specialområde, byggnadskvarter och byggnadsmark

Idag finns tre olika användningsformer. Dessa är allmän plats, kvartersmark och vattenområde. Tidigare har även specialområden, byggnadskvarter och byggnadsmark använts. Vid digitalisering ersätts specialområde med kvartersmark eller vattenområde beroende på vad ursprungsbestämmelsen säger. Byggnadskvarter och byggnadsmark ersätts med kvartersmark.

Tillfällig användning

Bestämmelser som anger tillfällig användning där tiden som anges redan har gått ut behöver inte digitaliseras. Exempel: Bestämmelsen J[T] – Industri, dessförinnan trafik fram till och med 2012-12-31. I detta fall har tiden för användningen trafik löpt ut och det räcker därför att digitalisera J – Industri.

Preciserade bestämmelser

Om det i en befintlig detaljplan till exempel finns en planbestämmelse som anger C1 – Bio, restaurang och bibliotek så är det lämpligt att dessa bestämmelser delas upp som tre olika bestämmelser C1 – Bio, C2 – Restaurang och C3 – Bibliotek. På detta sätt blir användningarna mer sökbara i kommande e-tjänster och vid analyser av planinformationen.

Egenskapsbestämmelser

Följande avsnitt gäller vid digitalisering av egenskapsbestämmelser.

Olika användningar i en byggnad

Bestämmelser som anger att en användning endast tillåts i en viss del av en byggnad är vanliga. Ofta är det bestämmelser om att handel endast är tillåten i bottenvåningen. Bestämmelsen har uttryckts som en precisering av en användningsbestämmelse, men egentligen handlar det om en egenskapsbestämmelse om byggnadens användning. För att kunna göra denna typ av bestämmelse maskinellt läsbar behöver sådana sammansatta bestämmelser delas upp vid digitalisering och kompletteras med en egenskapsbestämmelse. I Planbestämmelsekatalogen finns detta under kategorin "Byggnaders användning" som har beteckningen s#.

Skyddsbestämmelser och ersättning

Generellt kan det vara lämpligt att äldre planbestämmelser tolkas om till nu gällande i den mån det är möjligt. När det gäller skyddsbestämmelser där ersättningsfrågan kan bli aktuell är det däremot lämpligt att föra in originalbestämmelsen, med en Tolkningsbestämmelse, så att frågan om ersättning inte ska tappas bort.

Våningsantal

Vissa äldre planbestämmelser finns det ingen motsvarighet till idag. Våningsantal är en av dessa. Det finns dock väldigt många gällande detaljplaner som innehåller bestämmelser om våningsantal och dessa planer kommer antagligen att finnas kvar en lång tid framöver. Det är därför bra om även dessa bestämmelser kan digitaliseras på ett sätt som gör det möjligt att söka ut och att analysera bestämmelserna. I Planbestämmelsekatalogen finns det särskilda poster som möjliggör att digitalisera de äldre bestämmelserna om våningsantal så att de blir sök- och analyserbara. Denna möjlighet ska inte användas för nya detaljplaner utan endast vid digitalisering av äldre planer.

Ospecificerade höjdbegrepp

I en del planer gjorda före 1987 definieras inte vilken typ av höjd som en höjdbestämmelse avser, det vill säga om det är byggnadshöjd, nockhöjd eller totalhöjd, till exempel "Huvudbyggnads höjd får inte överstiga 6,5 m".

Om planen är upprättad före 1987 och det inte framgår i planbestämmelsen att det är byggnadens totala höjd som avses, eller höjden upp till dess nock, så är det lämpligt att det tolkas som en planbestämmelse om byggnadshöjd. Om planen är upprättad efter 1987 måste bedömningen om vilket höjdbegrepp som avses göras i varje enskilt fall.

Högsta hastighet och högsta flöde för trafiken

Det var tidigare möjligt att införa bestämmelser om hastighets- och flödesbegränsningar för trafiken i detaljplaner. Dessa är lämpliga att, med en Tolkningsbestämmelse, föra in som planbestämmelser i sin originalformulering.

Prickmark och korsmark - ny definition

Prickmark är historiskt sett en av de mest använda egenskapsbestämmelserna och har haft en väl inarbetad betydelse, marken får inte bebyggas, vilket har avsett byggnader medan det däremot var tillåtet att anlägga parkering. I PBL 2010:900 infördes i första kapitlet ett antal legaldefinitioner, varav bebygga var en av dessa. Bebygga fick därmed en annan och betydligt vidare betydelse än vad som tidigare har avsetts. I en del av de första planerna som gjordes efter att begreppet bebygga ändrat innebörd användes den äldre formuleringen utan att ändringen av begreppet uppmärksammades. Detta är dock inget som kan tolkas om vid digitalisering av detaljplanen, utan den antagna bestämmelsen gäller i sin originalformulering. Bestämmelsen bör alltså digitaliseras så som den anges i planen.

Historisk sammanfattning av prickmark:

Tidsperiod

Tidsperiod Vägledning

1949 -1986 Med punktprickning betecknad mark får icke bebyggas
Inga byggnader tillåts, men till exempel parkering är tillåtet. Mur och plank är dock inte tillåtet.
1987 - 2012-11-02 Marken får inte bebyggas
Inga byggnader tillåts, men till exempel parkering är tillåtet. Mur och plank är dock inte tillåtet.
2012-11-03 - 2015-01-01 Byggnad får inte uppföras
Inga byggnader tillåts, men till exempel parkering, murar och plank är tillåtet.
2012-11-03 - pågående Marken får inte bebyggas
Varken byggnader eller andra anläggningar tillåts. Exempel på andra anläggningar är parkering, murar eller plank. Denna formulering finns inte som en bestämmelse i Planbestämmelsekatalogen.
2015-01-02 - 2020-09-30 Marken får inte förses med byggnad
Inga byggnader tillåts, men till exempel parkering, murar och plank är tillåtet.
2020-10-01 - pågår

Marken får inte förses med byggnadsverk
Marken får inte förses med byggnadsverk eller viss typ av byggnadsverk.

Vind

Tolkning av bestämmelser om vindsvåning kan vara problematiskt. Dels har både beteckningarna n och v använts för bestämmelser om vind, dels har beteckningarna varit både tillåtande och frånstyrande. Beteckningen v har till exempel använts både för bestämmelser av typen "Vind får inredas" och "Vind får ej inredas". Utöver det har möjligheten att inreda vind reglerats olika genom åren.

Finns det en bestämmelse som reglerar vind bör den digitaliseras, med en Tolkningsbestämmelse, så som den anges i planen.

Historisk sammanfattning om vindsinredning:

Tidsperiod

Vägledning

1959 - 1975 Vindsinredning blev generellt tillåten genom 1959 års byggnadsstadga. Rätten till vindsinredning kunde helt eller delvis förbjudas genom stadsplanebestämmelser.
1976 - 1986 Om inget annat sägs i planen är vindsinredning tillåten. Där våningsantal inte finns angivet, får byggnad uppföras med det antal våningar som bestämmelserna angående byggnads höjd möjliggör.
1987 - 2011 Om inget annat sägs i planen är vindsinredning tillåten. Detta får då ske oberoende av om högsta antal våningar bestämts. Om avsikten var att begränsa exploateringen kan våningsbestämmelsen ha kompletterats med ett förbud mot vindsinredning eller med en bestämmelse om största bruks- eller bruttoarea.
(PBF 1987:383 9 §)  
2011 - 2014 Om inget annat anges i planen är inredning av vind tillåten. Detta får ske oberoende av om högsta antal våningar bestämts. Om avsikten var att begränsa exploateringen kan en våningsbestämmelse ha kompletterats med ett förbud mot vindsinredning eller med en bestämmelse om största bruks- eller bruttoarea.
(PBF 2011:338 1 kap 4 §)
2015 - pågående Inredning av vind är generellt tillåtet. Bestämmelsen om våningsantal togs bort, vilket innebar att bestämmelser om vind som får eller inte får inredas blev överflödiga.

9 §
  När det i plan- och bygglagen (1987:10) eller i föreskrifter eller beslut som utfärdats med stöd av lagen meddelats bestämmelser om byggnadshöjd, källardjup eller antal våningar gäller följande, om inte annat särskilt anges.

Byggnadshöjden och källardjupet skall beräknas från markens medelnivå invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, skall dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda omständigheter föranleder annat.

Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Källardjupet räknas till det lägsta källargolvets översida.

Som våning räknas även vind där bostadsrum eller arbetslokal kan inredas, om den enligt tredje stycket beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida, och källare, om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Förordning
(1994:1237).

4 §
  Med våning avses i denna förordning ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv.

En vind ska anses vara en våning endast om
   1. ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet, och
   2. byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida.

En källare ska anses vara en våning endast om golvets översida i våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.

Exempel på hur beteckningarna n och v har använts:

1970 - 1975

n

På med n betecknat område får vind icke inredas ovan det plan som bestäms av medgiven största hushöjd.

1970 - 1975

n

På med n betecknat område får vind icke inredas utöver angivet våningsantal.

1970 - 1975

n

Utöver angivet våningsantal får vind icke inredas.

1970 - 1975

v

Inredning av vind ovan det plan som bestäms av medgiven största hushöjd får ske endast inom med v betecknat område.

1970 - 1975

v

Inredning av vind utöver angivet våningsantal får ske endast inom med v betecknat område.

1976 - 1986 n På med n betecknat område får vind icke inredas ovan det plan som bestäms av medgiven största byggnadshöjd.
1976 - 1986 n På med n betecknat område får vind icke inredas utöver angivet våningsantal.
1987 - 1992 v Vind får inte inredas (till ...)
1993 - 1995 v Vind får inte inredas (till ...)
1996 - 2001 v Vind får inte inredas (till ...)
2002 - 2012 v Vind får inte inredas (till ...)
2012 - 2015 v Vind får inte inredas (till ...)

Tomtindelning och fastighetsplaner

Tomtindelning användes fram till 1987. Efter 1 juli 1987 gällde tomtindelningar som fastighetsplaner. Efter 2 maj 2011 ersattes fastighetsplaner med detaljplanebestämmelser. Enligt övergångsbestämmelser i PBL är tomtindelningar och fastighetsplaner att räkna som detaljplanebestämmelser och de bör hanteras så vid digitalisering. Tomtindelning och fastighetsplaner bör nu digitaliseras som Fastighetsindelningsbestämmelser.

9. Fastighetsplaner enligt den upphävda plan- och bygglagen och tomtindelningar som före den 2 maj 2011 gäller som fastighetsplaner enligt 17 kap. 11 § i den upphävda lagen ska i fortsättningen gälla som detaljplanebestämmelser enligt 4 kap. 18 § i den nya lagen.

Huvudmannaskap

Om det i en befintlig plan finns en bestämmelse om enskilt huvudmannaskap så kan den digitaliseras som en egenskapsbestämmelse på de ytor som avses.

Genomförandetid

Genomförandetid är inte längre en planbestämmelse. I Planbestämmelsekatalogen finns dock möjlighet att med en Tolkningsbestämmelse föra med sig den äldre bestämmelsen i sin originalformulering som en egenskapsbestämmelse vid digitalisering.

Administrativa bestämmelser som numera är egenskapsbestämmelser

På grund av att det i Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan inte finns några administrativa bestämmelser så bör vissa bestämmelser som enligt det tidigare allmänna rådet var administrativa bestämmelser digitaliseras som egenskapsbestämmelser. Detta påverkar inte själva bestämmelsen utan bara sättet att kategorisera bestämmelserna. Oavsett om bestämmelsen var en egenskapsbestämmelse eller en administrativ bestämmelse när planen gjordes bör den digitaliseras som en egenskapsbestämmelse.

De bestämmelsekategorier som detta gäller är:

  • Ändrad lovplikt
  • Villkor för lov
  • Villkor för startbesked
  • Markreservat för allmännyttiga ändamål
  • Markreservat för gemensamhetsanläggningar
  • Fastighetsindelning
  • Rättighetsområden
  • Upphävande av strandskydd

Fastighetsindelning och rättighetsområden bör nu kategoriseras som Fastighetsindelningsbestämmelser.

Ändrat höjdsystem

Genom åren kan kommunen ha bytt höjdsystem vilket kan påverka de bestämmelser som refererar till nollplanet. Detta kan leda till att de höjder i bestämmelserna som refererar till nollplanet behöver räknas om och ändras till det höjdsystem som kommunen använder idag. Idag har de flesta svenska kommunerna anslutit sina höjdnät till det nationella referensnätet RH2000.

Regleringar som inte redovisas som bestämmelser och regleringar som upphört att gälla

I äldre planer kan det finnas regleringar som inte redovisas på plankartan eller i legenden. För planer som upprättats före 1987 finns det till exempel en del generella regler som alltid gällde utöver det som redovisas i planhandlingarna. Om den digitaliserade detaljplaneinformationen ska användas för att till exempel bygga bygglovstjänster och kunna visa vad som faktiskt gäller för ett visst område behöver även denna information redovisas eftersom det kan påverka tolkningen. Hur denna information ska följa med vid digitalisering kan lösas på olika sätt, till exempel kan en förklarande text kopplas till den yta som berörs eller till planområdet.

I äldre planer kan det också finnas regleringar som med anledning av lagändringar inte längre är giltiga. Om den digitaliserade detaljplaneinformationen ska användas för att till exempel bygga bygglovstjänster och kunna visa vad som gäller för ett visst område behöver inte denna information tas med vid en digitalisering. Det kan dock vara lämpligt att notera att det finns bestämmelser som inte längre gäller så att det tydligt framgår hur digitaliseringen gjorts för att användaren ska kunna förstå hur informationen kan användas.

Här följer en lista med åtta exempel på information som inte redovisas på plankartan:

  1. Bestämmelser i planhandlingar
  2. 39 § Byggnadsstadgan
  3. Fastställelsebeslutet
  4. 110 § - förordnande
  5. Andra former av nybyggnadsförbud
  6. Marklov för schaktning, fyllning, trädfällning med mera
  7. Ersättning för upplåtelse av mark för väg eller annan allmän plats
  8. Strandskydd

Listan ovan utvecklas under följande rubriker.

Bestämmelser i planhandlingar

Planhandlingar till äldre planer skiljer sig från de planhandlingar som upprättas med stöd av dagens PBL och den praxis som utvecklats fram till idag. De äldre plankartorna innehöll ibland inga eller väldigt få bestämmelser. Bestämmelserna fanns då istället i den tillhörande beskrivningen och bestod ofta av långa texter. Vid digitalisering bör dessa delas upp i flera bestämmelser.

39 § Byggnadsstadgan

Byggnadsstadgan, BS, upphävdes när ÄPBL trädde ikraft år 1987. Men enligt övergångsbestämmelser i PBL gäller 39 § i BS som planbestämmelse i planer antagna före 1987. Detta gäller dock inte om denna reglering ersatts med andra placeringsbestämmelser.

39 §. Byggnad skall förläggas till sådant ställe å tomten att den på lämpligt sätt ansluter till övrig bebyggelse å denna och å närbelägen mark. Byggnad inom område med stadsplan eller byggnadsplan skall, såvida annat ej föreskrivits i planen eller medgives av byggnadsnämnden, läggas i gatulinjen eller, om förgård finnes, i inre förgårdslinjen. I övrigt skall, där annat ej är föreskrivet, vid val av plats för byggnad iakttagas.
a) att byggnad, som ej sammanbygges eller kan förväntas komma att sammanbyggas med byggnad på granntomt, icke må läggas på mindre av­ stånd från gränsen mot denna än som motsvarar hälften av den för byggnaden tillåtna största höjden och ej närmare gränsen än 4,5 meter; samt
b) att avståndet mellan byggnader å samma tomt ej må vara mindre än. den för någondera byggnaden tillåtna största höjden.
Byggnadsnämnden äger medgiva undantag från bestämmelserna i andra stycket, om det finnes påkallat av särskilda skäl samt kan ske utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet eller trafiksäkerhet och utan att ett lämpligt bebyggande av området försvåras. Kan åtgärden inverka på förhållandena å angränsande tomt, skall dess ägare höras i saken.

5. Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner och andra planer och bestämmelser som den 1 maj 2011 enligt 17 kap. 4 § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen ska även i fortsättningen anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen. Bestämmelserna i 17 kap. 4 § sista stycket i den upphävda plan- och bygglagen gäller fortfarande för sådana planer.

Vid digitalisering är det lämpligt att föra in information i alla dessa planer om att 39 § i BS gäller om det inte finns annat reglerat i planen.

Fastställelsebeslutet

Ett fastställelsebeslut finns till alla planer fram till ÄPBL trädde ikraft år 1987 och det var statens sätt att, innan antagandebeslutet fått laga kraft, kontrollera att kommunens plan medgav en lämplig markanvändning. Vid tolkning av äldre planer är det därför viktigt att läsa och ta hänsyn till fastställelsebeslutet från länsstyrelsen, den så kallade resolutionen, som tillhör planen.

Vissa av dessa beslut kan innehålla sådan information som är väsentlig för tolkningen av planen och i vissa fall också upplysning om att delar av planen undantagits, bestämmelser som tagits bort eller bestämmelser som lagts till. Det kan exempelvis vara beslut som gäller som reglering för utökad lovplikt. Vid digitalisering bör planen digitaliseras i enlighet med fastställelsebeslutet.

110 § - förordnande

Förbud mot nybyggnad kan vara infört i planer antagna före 1987 med stöd av 110 § andra stycket byggnadslagen, BL. Bestämmelsen innebar ett förbud mot nybyggnad utan tillstånd av länsstyrelsen innan vattenförsörjning, avlopp och de vägar som behövs har anordnats. Dessa förbud gäller nu som planbestämmelser.

110 §. Beträffande område som ingår i byggnadsplan eller med avseende å vilket förbud mot nybyggnad meddelats enligt 108 § äger länsstyrelsen, i den utsträckning som föranledes av omständigheterna, stadga förbud mot schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd.

Motsvarande reglering finns i plan- och bygglagen, PBL där det regleras att byggnadsnämnden i en detaljplan får bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges om vissa förutsättningar är uppfyllda. Det gäller bland annat att en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Det finns dock vissa olikheter mellan en detaljplanebestämmelse enligt PBL och ett nybyggnadsförbud enligt BL. Enligt övergångsbestämmelsen ska nybyggnadsförbudet gälla som planbestämmelse med ett specifikt innehåll, nämligen det innehåll som framgår av motsvarande paragraf i PBL. Nybyggnadsförbudet har alltså ersatts av bestämmelsen i PBL med det innehåll den har. Det innebär att även om nybyggnadsförbudet går längre än vad dagens reglering gör är det bestämmelsen i PBL som ska tillämpas och därför bör bestämmelsen tolkas till lämplig planbestämmelse i den digitaliserade planen.

14 §   Har förbud mot nybyggnad utfärdats med stöd av 110 § andra stycket byggnadslagen (1947:385), skall förbudet gälla som bestämmelse i planen enligt 5 kap. 8 § 1 denna lag.

10. Sådana förbud mot nybyggnad som avses i 17 kap. 14 § i den upphävda plan- och bygglagen ska i fortsättningen gälla som detaljplanebestämmelser enligt 4 kap. 14 § 1 i den nya lagen.

Andra former av nybyggnadsförbud

Det kan finnas områden där förbud mot nybyggnad har utfärdats med stöd av BL. Bestämmelsen innebär att länsstyrelsen har möjlighet att överpröva kommunala beslut om lov och förhandsbesked inom ett område som omfattas av ett sådant beslut.

Finns det ett sådant nybyggnadsförbud är det inte en planbestämmelse, men det är bra om informationen förs in som information i den digitaliserade planinformationen.

81 §. I närheten av befästning eller statlig flygplats eller av annan än staten tillhörig flygplats för allmänt bruk må ej nybyggnad företagas eller virkes- eller annat varuupplag, materialgård eller ljusanordning inrättas, såframt därigenom befästningens eller flygplatsens användning för avsett ändamål försvåras eller eljest avsevärt men åsamkas försvaret eller luftfarten; dock må länsstyrelsen medgiva undantag när synnerliga skäl äro därtill.
82 §. Har beslut meddelats om anläggande eller utvidgning av befästning eller av statlig flygplats eller om tillstånd till anläggande eller utvidgning av annan flygplats för allmänt bruk, eller kan avsevärt men åsamkas försvaret genom bebyggelse eller inrättande av varuupplag, materialgård eller ljusanordning i närheten av militär anläggning av annat slag, äger länsstyrelsen förordna, att vad i 81 § sägs skall äga motsvarande tillämpning.

16 §   För områden där förbud mot nybyggnad m.m. råder enligt 81 § byggnadslagen (1947:385) eller har utfärdats med stöd av 82 § samma lag skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4 § anses ha utfärdats i fråga om beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked.

11. I områden som avses i 17 kap. 16 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska det som gäller för detaljplaner i 11 kap. 10 och 11 §§ i den nya lagen också tillämpas i fråga om bygglov, marklov och förhandsbesked.

Marklov för schaktning, fyllning, trädfällning med mera

Det kan finnas förbud mot schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd med stöd av 17 § BL i planen. Enligt övergångsbestämmelser upphörde denna typ av bestämmelse att gälla den 30 juni 1990. Dessa behöver inte tas med vid en digitalisering.

17 §. Inom område som ingår i fastställd generalplan må schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd icke vidtagas, såvitt åtgärden uppenbarligen är av beskaffenhet att kunna väsentligt försvåra områdets användning för avsett ändamål. Har med avseende å visst område beslut fattats eller fråga väckts angående framställning om fastställelse av generalplan eller ändring av fastställd generalplan eller har förbud mot nybyggnad meddelats enligt 16 §, äger länsstyrelsen, i den utsträckning som föranledes av omständigheterna, stadga förbud mot åtgärd varom sägs i första stycket.

Det kan också finnas förbud mot schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd med stöd av 40 § och 110 § BL. Det är alltså beslut som gäller som utökad lovplikt och de återfinns i fastställelsebeslutet, resolutionen, som tillhör planen. Finns det ett sådant beslut är det lämpligt att det förs in en planbestämmelse om marklov för sådana åtgärder.

40 §. Inom område som ingår i stadsplan må schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd icke vidtagas, såvitt åtgärden uppenbarligen är av beskaffenhet att kunna väsentligt försvåra områdets användning för avsett ändamål.
Har med avseende å visst område beslut fattats eller fråga väckts om antagande eller ändring av stadsplan eller har förbud mot nybyggnad meddelats enligt 36 §, äger länsstyrelsen, i den utsträckning som föranledes av omständigheterna, stadga förbud mot åtgärd varom sägs i första stycket.

110 §. Beträffande område som ingår i byggnadsplan eller med avseende å vilket förbud mot nybyggnad meddelats enligt 108 § äger länsstyrelsen, i den utsträckning som föranledes av omständigheterna, stadga förbud mot schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd.

12. Kravet på marklov för schaktning, fyllning, trädfällning eller andra åtgärder enligt 17 kap. 16 § andra stycket eller 17 § i den upphävda plan- och bygglagen ska gälla även i fortsättningen. För marklovsprövningen gäller 9 kap. 11-13 §§ i den nya lagen.

16 §   För områden där förbud mot nybyggnad m.m. råder enligt 81 § byggnadslagen (1947:385) eller har utfärdats med stöd av 82 § samma lag skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4 § anses ha utfärdats i fråga om beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked.

Inom områden som omfattas av föreskrifter enligt 54 § 1 mom. tredje stycket byggnadsstadgan (1959:612) skall skyldighet föreligga att enligt 8 kap. 7 § söka bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar och att enligt 8 kap. 9 § söka marklov för schaktning eller fyllning.

Talan om ersättning eller inlösen med anledning av förbud som anges i första stycket skall väckas före utgången av juni 1988. I sådana mål skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas.

17 §   Inom områden där förbud med stöd av 40 § andra stycket eller 110 § fjärde stycket byggnadslagen (1947:385) har utfärdats mot schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd skall skyldighet föreligga att enligt 8 kap. 9 § söka marklov för sådana åtgärder.

Ersättning för upplåtelse av mark för väg eller annan allmän plats

Enligt BL kunde länsstyrelsen förordna om att ägaren skulle upplåta mark utan ersättning om den behövdes för väg eller annan allmän plats.

113 §. Lägges byggnadsplan över område i en ägares hand, må länsstyrelsen vid planens fastställande förordna, att ägaren skall, ändå att 112 § ej är tillämplig, utan ersättning upplåta obebyggd mark, som för områdets ändamålsenliga användning erfordras till väg eller annan allmän plats, i den mån det med hänsyn till den nytta ägaren kan förväntas få av planens genomförande och övriga omständigheter prövas skäligt. Den mark som förordnandet avser skall angivas till läge och gränser. Marken skall upplåtas, när den behöver tagas i anspråk för avsett ändamål.

När fråga väckts om tillämpning av vad i första stycket sägs, skall länsstyrelsen göra anmälan därom hos inskrivningsdomaren, som har att så snart ske kan å inskrivningsdag göra anteckning i fastighets- eller inteckningsboken om vad sålunda förekommit; och vare överlåtelse av mark som äger rum efter det sådan anmälan inkommit ej hinder för förordnande om markens upplåtande. Äro synnerliga skäl därtill, må länsstyrelsen i samband med ändring av byggnadsplan besluta om jämkning i förordnande som avses i första stycket, såvitt det kan ske utan förfång för ägaren.

Enligt övergångsbestämmelse till PBL upphörde dessa förordnanden att gälla efter 2018. Dessa förordnanden behöver inte tas med vid digitalisering eftersom de inte längre har någon verkan.

19 §   Förordnande enligt 70 och 113 §§ byggnadslagen (1947:385) om skyldighet att avstå eller upplåta mark skall gälla som förordnande enligt 6 kap. 19 § denna lag. Föreskrifter som avses i 73 § byggnadslagen skall gälla som förordnande enligt 6 kap. 22 § denna lag.

Strandskydd

I de fall länsstyrelsen har upphävt strandskyddet i en detaljplan finns detta i ett särskilt beslut.

Finns det ett sådant beslut är det inte en planbestämmelse, men det är bra om informationen förs in som information i den digitaliserade planinformationen.

Planbeskrivningen och plankartan

Även planbeskrivningen eller motsvarande handling samt bild på originalplankartan är viktig att ha med vid digitalisering av detaljplaneinformation. För att göra dessa handlingar mer lättillgängliga kan de exempelvis kopplas till planområdet. Detta är möjligt i flera av de programvaror som används för att göra detaljplaner.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen