På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Allmänt råd om beräkning av brandbelastning, BBRBE

Granskad: 

För att kunna avgöra vilka krav det blir på brandavskiljande konstruktioner och vilken bärförmåga som krävs i händelse av brand behöver man veta hur stor den dimensionerande brandbelastningen är. Brandbelastning är ett mått på hur mycket energi som kan utvecklas vid en brand i ett visst utrymme och kan bestämmas med hjälp av Boverkets allmänna råd om brandbelastning (2013:11), BBRBE.

I byggnader som ska kunna motstå ett fullständigt brandförlopp bestäms kraven på brandteknisk avskiljande konstruktioner och bärförmåga vid brand av hur stor den dimensionerade brandbelastningen är. Detsamma gäller för brandväggar som kan finnas mellan byggnader eller för sektionering av mycket stora byggnader.

Brandbelastningen är ett mått på hur mycket energi som kan frigöras genom förbränning inom en brandcell och mäts i megajoule per kvadratmeter golvarea (MJ/m2). Exempelvis ska avskiljande konstruktioner vid normal brandbelastning motstå brand i en timme (EI 60) i de flesta flervåningsbyggnader. Vid hög brandbelastning är kravet däremot två timmar och vid mycket hög brandbelastning krävs fyra timmars brandmotstånd.

5:531 Byggnad i klass Br1

För byggnader i klass Br1 ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan brandceller med avskiljande konstruktion.

Allmänt råd Avskiljande konstruktion i byggnader i klass Br1 bör utformas i lägst den brandtekniska klass som anges i tabell 5:531. Dimensionerande brandbelastning bör bestämmas enligt Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. (BFS 2013:14).
Tabell 5:531 Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en byggnad i klass Br1

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Eftersom kravnivån påverkas avsevärt är det mycket viktigt att ta reda på vad som är dimensionerande brandbelastning när man ska projektera brandskyddet för en byggnad. Det dimensionerande värdet för brandbelastningen ska då inrymmas inom 80 % av observerade värden i ett representativt statistiskt material. För att kunna ta fram dimensionerande brandbelastning på ett enkelt och likartat sätt har Boverket gett ut ett separat allmänt råd för bestämning av brandbelastning, BBRBE.

I BBRBE finns två sätt att ta fram den dimensionerande brandbelastningen, förenklad dimensionering eller analytisk dimensionering. Det är fritt för byggherren att välja vilken dimensioneringsmetod som används i det enskilda fallet.

1.2 Tillämpningsområde Allmänt råd De allmänna råden i denna författning kan användas för att bestämma dimensionerande brandbelastning. Brandbelastning kan bestämmas genom
  • -   förenklad dimensionering, eller
  • -   analytisk dimensionering.
Förenklad dimensionering enligt BBR avsnitt 5:111 innebär att tabelldata i kapitel 2 används. Vid analytisk dimensionering enligt BBR avsnitt 5:112 bör beräkningsmetoden i kapitel 3 användas.

Förenklad dimensionering

Förenklad dimensionering av brandbelastning innebär att färdiga tabellvärden används. Detta är den absolut vanligast metoden för att bestämma dimensionerande brandbelastning i bostäder, kontor och liknande verksamheter.

2 Bestämning av brandbelastning med förenklad dimensionering Allmänt råd Vid bestämning av brandbelastning genom förenklad dimensionering bör tabellvärdena i tabell 2 användas. Tabell 2 kan även användas för liknande verksamheter med jämnförbar brandbelastning.
Tabell 2 Brandbelastning för olika verksamheter

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Analytisk dimensionering

Analytisk dimensionering av brandbelastning innebär att brandbelastningens storlek räknas fram genom att summera energiinnehållet av allt brännbart material som kan antas finnas i brandcellen med en särskild beräkningsmodell. I den ingår såväl material som finns i byggnadens konstruktion som förväntad lös inredning och lagrade varor med mera.

3.1 Allmänt Allmänt råd Brandbelastningen q kan härledas ur

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

där samtliga typer av brandenergi som kan bidra till brandförloppet ingår, där

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Brandenergi bör kategoriseras som permanent eller variabel brandenergi samt som skyddad eller oskyddad brandenergi. Kategoriseringen bör ske med hänsyn till den sannolika mängd material som är tillgänglig i händelse av brand och sannolikheten för dess deltagande i brandförloppet eller eventuellt dess fördröjda deltagande i brandförloppet. Dimensionerande brandbelastning kan därmed räknas fram enligt följande ekvation:

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

där

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Analytisk dimensionering av brandbelastning är en ganska ovanlig metod och används främst för industrier, lager och likande byggnader för att visa att den verkliga brandbelastningen kan vara lägre än de värden som finns i tabellen för förenklad dimensionering.

Reducering av brandbelastningen med hänsyn till sprinkler

Om en byggnad förses med automatiskt vattensprinkler kan man anta att brandförloppet inte blir lika våldsamt och därmed att all energi inte kommer att frigöras vid en brand. Vid beräkning av dimensionerande brandbelastning enligt BBRBE är det ändå inte möjligt att ta hänsyn till om byggnaden har ett automatiskt sprinklersystem eller inte. Detta eftersom brandbelastning är ett mått på den potentiella energi som kan utvecklas vid en brand vid fullständig förbränning.

När den dimensionerande brandbelastningen sedan används för att avgöra vilka krav som gäller för avskiljande konstruktioner i BBR eller bärförmåga vid brand i EKS kan det däremot finnas särskilda regler för att dimensionerande brandbelastning får reduceras med ett visst antal procent eller att en lägre brandteknisk klass kan användas om det finns ett sprinklersystem. Detta bygger då på att det är lägre sannolikhet att den potentiella energin frigörs om det finns ett sprinklersystem även om den dimensionerande brandbelastningen är den samma.

Stycke 2.4(4) Anm. 1 Nominella temperatur-tidförlopp

6 §    Vid dimensionering enligt klassificering (nominella temperatur-tidförlopp) ska byggnadsdelar utföras så att kollaps inte inträffar under relevant tidsperiod med brandpåverkan enligt avsnitt 4.2 i SS-EN 13501-2.

För utvändiga byggnadsdelar får alternativt brandpåverkan enligt avsnitt 4.5 i SS-EN 13501-2 användas. Detta gäller dock endast under förutsättning att byggnadsdelarna är placerade utomhus, endast tar last från balkonger, loftgångar eller liknande och inte utgör en del av byggnadens bärande huvudsystem. (BFS 2019:1).

Allmänt råd Byggnadsdelar som är placerade inom inglasade balkonger bör normalt inte anses vara placerade utomhus. (BFS 2019:1).

För byggnadsdelar i byggnader som tillhör byggnadsklass Br1-Br3 ska relevant tidsperiod väljas utifrån byggnadsdelens brandsäkerhetsklass och brandbelastning enligt tabell C-7.

För byggnadsdelar i byggnader som tillhör byggnadsklass Br0 ska relevant tidsperiod väljas utifrån byggnadsdelens brandsäkerhetsklass, brandbelastning och den särskilda bedömning som ska göras enligt 2 a §. Om den särskilda bedömningen visar att ett utökat skyddsbehov inte föreligger ska brandteknisk klass enligt tabell C-7 väljas. Om den särskilda bedömningen däremot visar att ett utökat skyddsbehov föreligger ska brandteknisk klass enligt tabell C-7a väljas. (BFS 2019:1).

Tabell C-7 Brandteknisk klass för Br1 – Br3 och Br0 utan utökat skyddsbehov

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell C-7a Brandteknisk klass för Br0 med utökat skyddsbehov

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Veta mer

I webbutbildningen "Brandskydd i PBL " kan du fylla på dina kunskaper kring om brandskydd. Ta del av utbildningen under rubriken "Webbutbildningar" i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen