Bygglovsbefriade murar och plank utanför detaljplan

Utanför ett område med detaljplan är det möjlighet att i vissa fall uppföra murar och plank i omedelbar närhet av ett en- och tvåbostadshus utan bygglov.

Det krävs bygglov för murar och plank. På vissa platser får man dock uppföra murar och plank vid en- och tvåbostadshus utan bygglov. Detta undantag gäller om fastigheten ligger utanför område med detaljplan och utanför en "sammanhållen bebyggelse där bygglov krävs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen". Det krävs heller ingen anmälan för att uppföra sådana murar eller plank.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 1 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en mur eller ett plank kunna uppföras utan bygglov:

  • åtgärden ska placeras utanför ett område med detaljplan
  • åtgärden placeras utanför ett område med "sammanhållen bebyggelse där bygglov krävs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen"
  • det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus
  • åtgärden ska placeras i omedelbar närhet till en-eller tvåbostadshus
  • åtgärden ska placeras minst 4,5 meter från gräns
  • att åtgärden inte kräver bygglov enligt de områdesbestämmelser som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Här kan du läsa mer om bygglovsplikten för murar och plank

Vad är en mur?

Begreppet mur är inte definierat i plan- och bygglagstiftningen. Med en mur menas ofta en konstruktion bestående av staplade stenar. Materialet kan exempelvis vara betong-, tegel-, natursten, trästockar eller liknande. Muren kan även vara gjuten av betong. En mur kan vara fristående eller ha en jordfylld sida, så kallad stödmur. En fristående mur används oftast som gränsmarkering, för att förhindra passage eller som insynsskydd. En stödmur byggs vanligtvis för att ta upp nivåskillnader.

En mur enligt TNC är upprättstående långsträckt anläggning som har liten tjocklek i förhållande till sin längd och som har en avskiljande funktion. (TNC. Basord i våra fackspråk. 2012. Tillgänglig på Rikstermbanken)

Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en mur ett byggnadsverk eller byggnadsdel i form av en mer eller mindre tjock stående skiva av sten- eller lerjordsmaterial. (Nationalencyklopedin, mur, uppslagsverk- lång. Hämtad 2018-08-09)

Vad är ett plank?

Begreppet plank är inte definierat varken i plan- och bygglagstiftningen eller i TNC. Med plank menas ofta en fristående vägg oftast byggt av trä men även andra material som exempelvis metall eller plast förekommer. Ett plank är oftast både högre och tätare än ett staket. Plank används som alternativ till staket eller stängsel för att markera en gräns eller för att försvåra passage. Plank är även vanligt som insynsskydd, bullerskydd eller vindskydd.

Enligt, NE, är ett plank en avgränsande eller avspärrande anordning av uppresta, tättstående plankor eller brädor.(Nationalencyklopedin, plank, ordbok. Hämtad 2018-08-09)

Var gäller undantaget från lovplikt?

Undantaget från lovplikt för murar och plank gäller bara för en- och tvåbostadshus utanför detaljplanerat område och utanför en "sammanhållen bebyggelse där bygglov krävs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen".

En bebyggelse är "sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen" om båda nedanstående kriterier är uppfyllda:

  • en bebyggelsegrupp som består av minst 10-20 hus
  • de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark och dylikt.

(jfr BoU 1985/86:1 sid. 100 och prop. 2009/10:170 sid. 151-152 och sid. 468)

Med "hus" inom samlad bebyggelse avses bostadshus men också andra byggnader som inte är komplementbyggnader till bostadshus, till exempel butiker och industribyggnader. (jfr BoU 1986/87:8 sid. 12)

Här kan du läsa mer om sammanhållen bebyggelse

Vad är ett en- eller tvåbostadshus?

Bygglovsbefriade murar och plank får bara uppföras på en tomt där det finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus får man alltså inte uppföra murar eller plank. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus. Murar och plank kan alltså byggas även till ett litet bostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Fritidshus är en- och tvåbostadshus. Dock har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Rätten att uppföra murar och plank utan bygglov gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadhus är

När finns det ett en-eller tvåbostadshus?

För att få bygga bygglovsbefriade murar eller plank måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Boverket anser att bostadshus som är uppförda med stöd av PBL måste har fått slutbesked för att det ska anses vara ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in från och med 2 maj 2011. Det innebär att innan ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadshus och några murar och plank får därmed inte uppföras utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in före 2 maj 2011. Det beror på att det inte fanns något krav på slutbevis eller motsvarande innan dess. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte uppföra någon mur eller plank till byggnaden.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna bygga bygglovsbefriade murar och plank måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadshuset krävs bygglov för att uppföra murar och plank.

Mur och plank ska placeras i omedelbar närhet av bostadshuset

Bygglovsbefriade murar och plank ska uppföras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus. Det framgår inte uttryckligen av plan- och bygglagstiftningen eller dess förarbete hur begreppet "omedelbar närhet" ska tolkas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

I en dom ansåg domstolen att en friggebod som var placerad 75 meter från bostadshuset inte var i omedelbar närhet av bostadshuset. I en annan dom ansågs en friggebod som var placerad 31,2 meter från bostadshuset inte heller var i omedelbar närhet. En bedömning om en mur eller ett plank är i "omedelbar närhet" ska göras i varje enskilt fall. Muren eller planket måste placeras på tomten och inom hemfridszonen. (KR Göteborg 2008-06-04 mål nr 7595-06 och MMD Vänersborg 2013-07-02 mål nr P 605-13 samt prop. 1989/90:37 s. 48-49)

Muren och planket ska placeras minst 4,5 meter från gräns

Bygglovsbefriade murar och plank ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är dock möjligt att placera dem närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Vilken gräns som avses kan vara olika beroende på var man bygger. Det kan till exempel vara tomtgräns eller fastighetsgräns.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. Det är inte tillräckligt att byggherren ger grannarna tillfälle att yttra sig över placeringen. De berörda grannarna måste i ett grannemedgivande godkänna en placering närmare gränsen än 4,5 meter. Medgivandet måste gälla hela den byggnad som ska uppföras. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett fall som rörde ett en komplementbyggnad i form av garage och förråd i två våningar konstaterat att grannemedgivande saknades. Det fanns visserligen ett äldre grannemedgivande men det gällde enbart för garage. Domstolen ansåg inte att det grannemedgivandet gällde för den byggnad som skulle uppföras (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Boverkets uppfattning är att ett grannemedgivande bör vara en typ av avtal och det kan därmed inte brytas ensidigt av den ena parten. MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17).

Om muren eller planket ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad åtgärd. I det fallet måste bygglov sökas för en bygglovspliktig mur eller plank.

Vad är en gräns?

Det framgår inte av plan- och bygglagen, PBL, eller av dess förarbeten vilka gränser som avses när muren eller planket ska placeras minst 4,5 meter från gräns. De vanligaste gränserna är fastighetsgräns och tomtgräns. Ibland sammanfaller dessa gränser och ibland inte. Mark- och miljödomstolen, MÖD, har i en dom konstaterat att begreppet gräns i PBL inte enbart omfattar tomtgräns mot en annan bebyggd tomt, utan även gräns mot väg eller gata. Det finns även andra sorters gränser som kan vara aktuella till exempel servitutsgräns eller arrendegräns. För bygglovsbefriade murar och plank som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697 och MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Vem är granne?

Det framgår inte av PBL eller av dess förarbeten vilka som är grannar och får lämna medgivande om placering närmare än 4,5 meter från gräns. En granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag eller en förening. Även kommunen kan vara granne om kommunen är fastighetsägare till exempelvis skola, kontor eller äldreboende. Med granne avses inte enbart någon som är ägare utan även andra som har av rättsordningen accepterade intressen gällande markanvändningen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Vilka grannar kan lämna ett medgivande?

Det är inte alltid möjligt att placera sin bygglovsbefriade mur eller plank närmare gränsen än 4,5 meter eftersom vissa grannar inte kan lämna ett grannemedgivande. Avgörande för om det finns möjlighet att lämna ett medgivande är syftet med grannens mark. Det är alltså inte ägandeformen eller huvudmannaskapet för marken som avgör.

  • För mark både inom och utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten, till exempel en tomt, är det möjligt att lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan, till exempel natur eller park, kan ingen lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan som är väg eller gata kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten borde det vara möjligt att lämna medgivande.
  • För mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten, till exempel en äng eller en skog, borde det vara möjligt att lämna medgivande.

(MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Mark som inte är tillgänglig för allmänheten

Det är möjligt för en granne att lämna medgivande för placering nära gränsen mot mark som är inte tillgänglig för allmänheten. Den vanligaste situationen är när det är någons tomt. Tomten kan exempelvis vara till ett enbostadshus, ett flerbostadshus eller en verksamhet. Det kan även vara obebyggd mark, till exempel mark som används till ett upplag eller mark som ännu inte bebyggts. Grannen som kan ge medgivande kan vara en privatperson, en juridisk person, en kommun, ett landsting eller staten. Det här gäller oavsett om platsen ligger inom eller utanför detaljplanerat område.

Allmän plats exempelvis natur eller park

MÖD har i en dom konstaterat att allmänheten har ett berättigat intresse av användandet av markområden som är allmän plats i detaljplan. Domstolen konstaterade även att kommunen som markägare inte kan representera samtliga dessa intressenter. Detta innebär att kommunen inte kan lämna medgivande för placering nära gränsen mot en allmän plats.(MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Att medgivande inte kan ges borde gälla för alla sorters allmän plats såsom exempelvis natur, park, torg och återvinning. Detta borde även gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen.

Allmän plats som är väg eller gata

MÖD har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken och oberoende av om marken är planlagd eller inte. Detta borde gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som är tillgänglig för allmänheten

I domen som gällde väg konstaterade MÖD att ingen kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg. Det finns därmed ingen som kan lämna ett medgivande nära en väg utanför detaljplanerat område. Domstolen konstaterade att detta gäller oavsett vem som äger marken. Enligt Boverkets uppfattning borde det främst gälla vägar som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på vägar som ska vara tillgängliga för allmänheten är sådana vägar som får statsbidrag. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som inte är tillgänglig för allmänheten

Boverket anser att ägare av en enskild väg som inte är tillgänglig för allmänheten borde kunna lämna ett grannemedgivande. Exempel på vägar som inte är tillgängliga för allmänheten kan vara vägar som är privata och inte får statsbidrag.

Mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten

Allmän platsmark finns bara inom detaljplanerat område. Däremot finns mark utanför detaljplanerat område där marken är tillgänglig för allmänheten. Det kan exempelvis vara nationalparker, naturreservat, skog- och ängsmark eller andra områden som är allemansrättsligt tillgängliga. Enligt Boverkets uppfattning bör sådan mark inte betraktas på samma sätt som allmän plats när det gäller grannemedgivande. Det borde vara möjligt för en ägare till ett sådant markområde att som granne lämna ett medgivande för placering nära gränsen.

Murar och plank kan kräva bygglov

Kommunen får i vissa fall i områdesbestämmelser bestämma att bygglov krävs för murar och plank. Det innebär att undantaget från lovplikt för murar och plank inte gäller för det område som bestämmelsen omfattar. Det krävs då bygglov för murar och plank även om de uppfyller alla förutsättningar för lovbefrielse.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Hur många murar eller plank får byggas?

Det finns ingen begränsning om hur många murar eller plank som får uppföras. Trots att det står en mur och ett plank i lagen innebär det ingen begränsning till att det endast får uppföras en mur eller ett plank. Detta innebär att det är möjligt att bygga flera murar och plank. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 468)

Hur hög och lång får muren eller planket vara?

Hur hög eller lång en bygglovsbefriad mur eller ett plank får vara framgår inte av vare sig plan- och bygglagstiftningen eller dess förarbeten. Det innebär att en mur eller ett plank får vara hur hög eller hur lång som helst. De måste dock alltid uppfylla kraven för lovbefrielse och övriga krav enligt plan- och bygglagstiftningen.

Murar och plank ska följa områdesbestämmelser

Utanför ett område med detaljplan kan det finnas områdesbestämmelser. Om det finns områdesbestämmelser får inte muren eller planket strida mot dessa.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vilka krav gäller för muren och planket?

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att uppföra en mur eller ett plank måste de uppfylla de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden. Utformnings- och egenskapskraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Här kan du läsa mer om vilka krav som gäller för bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om muren eller planket inte har byggts enligt kraven

Om muren eller planket bryter mot något krav i plan- och bygglagstiftningen kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om den inte placeras i omedelbar närhet av bostadshuset. Det kan även vara om ett krav på utformning eller en teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Om det uppförs en mur eller ett plank som inte uppfyller villkoren för lovbefrielse är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 51 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 17 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Kan någon klaga på uppförandet av muren eller planket?

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med placeringen eller utformningen av en bygglovbefriad mur eller ett plank finns det inget beslut att överklaga. I stället får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden ska då inleda ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot plan- och bygglagstiftningen. Byggnadsnämnden kan exempelvis behöva göra en bedömning om muren eller planket innebär en betydande olägenhet eller om de har placerats på ett sätt som är trafikfarligt. Byggnadsnämnden ska ta ett beslut i tillsynsärendet där det avgörs om den strider eller inte strider mot någon bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen. Detta beslut kan överklagas.(jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60 och HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om en- och tvåbostadshuset inte längre finns kvar?

Om en- och tvåbostadshuset av någon anledning, exempelvis rivning, ombyggnad till flerbostadshus, brand eller annan olycka, inte finns kvar betraktas inte bygglovsbefriade murar och plank som olovliga. En åtgärd som är uppförd bygglovsbefriad har rätt att stå kvar även om de yttre omständigheterna ändras. Detta eftersom förutsättningarna för undantaget var uppfyllda när muren eller planket uppfördes.

Andra bygglovsbefriade murar och plank

Till en- eller tvåbostadshus utanför detaljplan får man även anordna en skyddad uteplats med mur eller plank utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriad skyddad uteplats

Andra tillstånd kan krävas

Även om murar och plank inte kräver bygglov kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej