På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

OVK Energieffektivisering

Granskad: 

Vid den återkommande besiktningen ställs det krav på att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.

Det gäller att inom ramen för funktionskontrollen undersöka och redovisa de möjligheter till att energieffektivisera som kan tänkas passa i det aktuella ventilationssystemet. De åtgärder som funktionskontrollanten föreslår måste vägas mot eventuella negativa effekter på inomhusklimatet. Funktionskontrollantens förslag kan sedan byggnadens ägare använda som grund för att inhämta ytterligare underlag, om så behövs, inför beslut om energieffektiviserande åtgärder. Det är alltså byggnadens ägare som avgör om energieffektiviserande åtgärder ska vidtas. I samband med besiktningen avläses också aktuell teknisk data och kontrolleras mot de uppgifter som finns i drifts- och underhållsinstruktionerna.

3 §
  Vid varje återkommande besiktning ska det
   1. kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda, och
   2. undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.

5 kap. 3 § 2 Allmänt råd Möjliga energieffektiviserande åtgärder i ventilationssystemet bör föreslås med utgångspunkt från sådan funktion- och energipåverkan som lätt kan bedömas och antecknas i protokollet.

Exempel på åtgärdsförslag uppdelade i fem kategorier

1. Optimering av luftflöden, tryck och styr- och reglerutrustning

Åtgärdsförslag kan vara att:

  • reducera luftflödet med beaktande av inomhusmiljö och klimatsäsong samt gällande bestämmelser,
  • sänka tryckuppsättningen i ventilationssystemet och olika åtgärder för att minska tryckfallet i ventilationssystemet. Det kan vara motor- eller remdriftsbyte, varvtalsreglering med statisk frekvensomformare med mera,
  • optimera styr- och reglerutrustning för fläktinstallationer,
  • behovsstyra luftflöden,
  • flödesförändringar i systemet utförs energieffektivt avseende fläktdriften, till exempel varvtalsreglering,
  • injustera luftflöden utifrån genomförd kontroll och mätning samt eventuellt ändrad verksamhet eller nyttjandegrad.

2. Funktionsförbättringar i ventilationssystem

Åtgärdsförslag kan vara att:

  • se över tilluftstemperatur och typ av temperaturreglering och föreslå tilluftstemperatursänkning, optimering eller byte av temperaturregleringen,
  • byte till effektivare fläktar eller motorer,
  • vid elbatterier i tilluftssystemet pröva möjlighet till byte till annan energikälla än el,
  • ändra systemlösningar så att ineffektiv ventilation undviks, t.ex. så kallad kortslutning som kan medföra onödig vädring,
  • när möjligheter till värmeåtervinning finns, bygga om mekaniskt från- och tilluftssystem (FT-system) till system med värmeväxlare (FTX-system) eller bygga om mekaniskt frånluftssystem (F-system) och självdragssystem (S-system) till F-system med värmepump alternativt värmeväxlare för återvinning (FX-system),
  • med hjälp av avlästa eleffekter för fläktarna inklusive SFP-värde undersöka möjligheter till förbättring av värdet.
SFP-värde

3. Drift- och verksamhetsanpassning

Åtgärdsförslag kan vara att:

  • anpassa drifttider till verksamheten,
  • behovsstyra ventilation efter faktisk användning av utrymmena, exempelvis med närvarogivare eller tidsstyrning genom spjäll- eller varvtalsstyrning av fläktar eller system,
  • undvika samtidig drift av kyl- och värmesystem kopplade till ventilationssystemet, genom att undersöka styrningen och anpassa därefter,
  • se om byggnaden är rätt zonindelad utifrån aktuella krav på temperaturer, värme- och kylbehov.

4. Underhåll och skötsel

Åtgärdsförslag kan vara att:

  • regelbundet utföra drifts- och underhållsarbete,
  • okulärt se över systemets lufttäthet och isolering, och att luftläckage tätas och isoleras,
  • okulärt se över systemets renhet, kanaler och don rengörs vid behov.

5. Dokumentation och liknande

Åtgärdsförslag kan vara att:

  • se över driftkort och relationsritningar: relevant dokumentation finns eller uppdateras inför kommande energideklaration av byggnaden,
  • avläsa energistatistik från styr- och reglerutrustning,
  • komplettera utrustningen för avläsning av aktuella energidata,
  • undersöka värmeväxlarnas verkningsgrad och funktion genom avläsning av verkningsgraden och om avläsningsmöjlighet saknas, att montera energimätare på eftervärmningsbatteri efter värmeväxlaren.

Redovisning av resultat

Uppgifterna om projekterade och uppmätta luftflöden tas fram och förs in i protokollet. Även inställda driftstider kontrolleras gentemot uppgifter i drift- och underhållsinstruktioner och uppgifterna förs in i protokollet. Uppgifter om installerade eleffekter tas också fram och förs in i protokollet. Det handlar inte om strömmätning och efterföljande beräkning av eleffekt utan om avläsning eller uppskattning av eleffekter. Tekniska data i drift- och underhållsinstruktionerna kan vara inaktuella på grund av att ändringar som gjorts i ventilationssystem inte alltid har dokumenterats. I sådana fall bör detta framgå av protokollet.

4 §
  Vid varje besiktning ska den som utför besiktningen föra protokoll och i protokollet anteckna
   1. resultatet av kontrollen,
   2. resultatet av undersökningen enligt 3 § 2, om besiktningen är en återkommande besiktning, och
   3. sådana uppgifter om luftflöden och om ventilationssystemets drifttider och installerade eleffekt som behövs för att kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden.

5 kap. 4 § Allmänt råd Av protokollet bör framgå
  • -   funktionskontrollant och behörighet,
  • -   tidpunkt för besiktningen,
  • -   fastighetsbeteckning, byggnadens adress, byggnadens ägare, byggnadskategori, typ av ventilationssystem, vilket eller vilka ventilationssystem som kontrollen omfattar, installationsår och driftstider,
  • -   om projekteringshandlingar samt instruktions- och skötselanvisningar finns,
  • -   omfattningen av besiktningen (i de fall byggnaden har fler än ett ventilationssystem) samt eventuella anmärkningar om brister och i vilket ventilationssystem bristerna finns,
  • -   en slutsats (vid första besiktningen) om huruvida ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter och om det fungerar på det sätt som är avsett,
  • -   en slutsats (vid återkommande besiktning) om huruvida ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med gällande föreskrifter när ventilationssystemet togs i bruk och om det fungerar på det sätt som det är avsett, och
  • -   övriga upplysningar till byggnadsägaren.
Vid återkommande besiktning bör funktionskontrollanten:
  • -   Uppmana byggnadens ägare att tillhandahålla korrekta handlingar/ritningar om ventilationssystemet inte stämmer överens med projekteringshandlingar eller relationsritningar.
  • -   Upplysa byggnadens ägare om de krav som finns i arbetsmiljölagstiftningen och i miljöbalken och notera i protokollet om ventilationssystemets kapacitet inte är anpassad till den faktiska verksamheten i byggnaden.
Resultatet från undersökningarna av energisparåtgärder, åtgärdsförslagen och uppgifter om ventilationssystemets luftflöden, driftstider och installerade eleffekter bör redovisas samlat i protokollet.

Exempel på uppgifter som kan behövas för att beräkna energianvändningen i ventilationssystemet är:

  • projekterade respektive uppmätta till- och frånluftsflöden, såväl total- som delflöden,
  • typ av reglersystem och typ av fläktar,
  • drifttider i lokaler, baserade på faktiska verksamhetstider under vardagar, veckoslut, sommar och vinter,
  • fläktarnas eleffekt, där data bör finnas i driftsinstruktioner eller kan avläsas från fläktarnas märkskyltar (om uppgifter saknas får eleffekten uppskattas),
  • värme- och kylbatterieffekter, där data finns i driftsinstruktioner eller kan avläsas från batteriernas märkskyltar (om uppgifter saknas får effekten uppskattas),
  • tilluftstemperatur (projekterat och uppmätt värde),
  • frånluftstemperatur,
  • uppmätta eller avlästa temperaturer för beräkning av värmeväxlarens temperaturverkningsgrad.
Värmeväxlarens temperaturverkningsgrad:

I en energideklaration ska bland annat anges förslag på kostnadseffektiva åtgärder för att effektivisera och därmed minska energianvändningen i byggnaden. Uppgifter från OVK kan vara av värde för den energiexpert som ska utföra energideklarationen för byggnaden. Därför är det lämpligt att funktionskontrollanten upplyser byggnadens ägare om vikten av att spara protokollet så att det kan visas för energiexperten.

Närmare bestämmelser om energideklarationer finns i förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED.

9 §
  I en energideklaration ska det anges
   1. en uppgift om byggnadens energiprestanda,
   2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden,
   3. om radonmätning har utförts i byggnaden,
   4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och
   5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders.

I fall som avses i 8 a § ska energideklarationen även innehålla
   1. en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, och
   2. rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra systemets energiprestanda.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. Lag (2020:238) .

5 kap. 5 § 1 Allmänt råd Byggnadsägaren bör göra protokollet tillgängligt för den oberoende energiexpert som ska utföra energideklaration för byggnaden.

Allmänt om energi för ventilation i byggnaden

Den ventilationsluft som tillförs en byggnad värms upp till rumstemperatur. Detta gäller oavsett om det är fråga om mekanisk ventilation eller självdragssystem eller om luften tillförs på ett mera okontrollerat sätt via otätheter i byggnaden. Den erforderliga värmeeffekt som behövs för uppvärmning av ventilationsluften beror på luftflöde, luftens värmekapacitivitet, luftens densitet och den önskade temperaturhöjningen av luften.

Den mängd energi som behövs för att värma ventilationsluften beräknas som produkten av luftflöde(q), temperaturdifferensen mellan tilluften och uteluften(dt), drifttiden(h),
luftens densitet(kg/m3) och luftens specifika värmekapacitet(J/kg, grad C). En byggnads kylbehov påverkas av värmeöverskott från värmetransmission (genom fönster, väggar och tak), värmetransmission pga. solstrålning mot byggnadens ytterytor, solvärme genom fönster, värmeavgivning från personer, belysning, datorer m.m. I ett mekaniskt ventilationssystem används elenergi för drift av fläkt-, spjäll- och ställdonsmotorer och därutöver behövs energi för uppvärmning och kylning av tilluftstemperaturen. Den elenergi som behövs för drift av ett mekaniskt ventilationssystem påverkas av luftflöde, tryckuppsättning i systemet och drifttider. Den energi som behövs för uppvärmning eller kylning av tilluften påverkas av luftflöde, tilluftstemperatur, drifttider och verkningsgrad för eventuell värmeåtervinning.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen