Bygglovsbefriat väderskydd för kollektivtrafiken

Det krävs bygglov för att uppföra en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats. Det krävs dock inte bygglov för fristående väderskydd för kollektivtrafiken under vissa förutsättningar.

Det krävs bygglov för nybyggnad, det vill säga att uppföra en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats. Fristående väderskydd för kollektivtrafiken kan dock, under vissa förutsättningar, uppföras utan bygglov. Med väderskydd avses här skydd för olika slag av kollektivtrafik till exempel buss och spårvagn. Det avser inte perrongtak på tågstationer. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 97)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3b §

De förutsättningar som gäller för att ett väderskydd ska vara lovbefriat är att väderskyddet:

  • har en byggnadsarea på högst 15,0 kvadratmeter,
  • har en taknockshöjd på högst 3,0 meter,
  • är fristående och inte byggs som en tillbyggnad till en byggnad,
  • inte placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd, och
  • inte uppförs inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt

(jfr prop. 2016/17:151 sid. 97)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3b §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Vad är nybyggnad

Nybyggnad definieras enligt plan- och bygglagen, PBL, som uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. I PBL definieras byggnad som en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller som är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Hur stort och högt får väderskyddet vara

Väderskyddet får ha en byggnadsarea på högst 15,0 kvadratmeter och en taknockshöjd på högst 3,0 meter.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3b §

Hur många byggnader får uppföras

Det finns ingen begränsning av hur många bygglovsbefriade väderskydd för kollektivtrafiken som får uppföras utan bygglov. Däremot krävs bygglov om väderskyddet placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 71)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3b §

Var får väderskyddet placeras

Väderskyddet får placeras både inom och utanför detaljplan utan bygglov. Väderskyddet behöver inte vara placerat på ett visst avstånd från gräns för att vara lovbefriat. Väderskyddet ska vara fristående. Med fristående menas att det inte är sammanbyggt med någon annan byggnad. Det får inte heller vara en tillbyggnad till en befintlig byggnad eller placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 71, 97)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3b §

Särskilt värdefulla byggnader eller områden

Väderskyddet får inte placeras vid en byggnad eller i ett område som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3b §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs inget utpekande i förväg men för att underlätta för både enskilda och byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse. Kommunen kan även som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Här kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde

Om väderskyddet inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om byggnaden har uppförts utan bygglov men inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig åtgärd, ett så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden ska även förelägga fastighetens eller byggnadsverkets ägare att söka bygglov i efterhand, om det är sannolikt att lov kan ges. Om bygglov inte kan ges i efterhand får byggnadsnämnden förelägga om rättelse. Rättelse sker genom att byggnaden tas bort.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,51,17,20 §§

Vilka krav gäller för väderskyddet

Även om det inte krävs bygglov för att uppföra ett väderskydd måste åtgärden uppfylla relevanta krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Väderskyddet ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser med mera.
Vid placering av väderskyddet ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Lokalisering, placering och utformning får inte ske så att väderskyddet eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i PBL, PBF, BBR och EKS gäller även för väderskydd för kollektivtrafiken. Exempel på utformningskrav är att väderskyddet ska ha en god form-, färg- och materialverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Utformnings- och egenskapskraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får dock enbart göras om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-2,4-5,7-8 §§

Väderskyddet får inte strida mot plan

Väderskydd som är bygglovsbefriade måste följa alla bestämmelser i detaljplanen. Detta skiljer sig från vissa andra lovbefriade åtgärder som till exempel friggebodar. Om ett väderskydd byggs utan bygglov och det är planstridig får byggnadsnämnden ingripa i efterhand. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 72-74)

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vad händer om väderskyddet inte har byggts enligt kraven

Om väderskyddet bryter mot något relevant krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel. Om detta inte är möjligt kan nämnden förelägga om att återställa genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,20 §§

Skylt på väderskydd

Det krävs bygglov för att sätt upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt inom områden med detaljplan.
Även om väderskyddet inte kräver bygglov kan alltså en skylt som är på eller utgör en del av väderskyddet kräva lov. Det finns dock vissa undantag från lovplikten, exempelvis kräver inte skyltar som är under 1,0 m2 bygglov. Det innebär att mindre skyltar som anger att det är en hållplats eller vilken busslinje som stannar vid hållplatsen oftast inte kräver lov.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 3 §

Här kan du läsa mer om lovplikten för skyltar

Kan någon överklaga uppförandet av väderskyddet

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med ett väderskydd för kollektivtrafiken finns inget beslut att överklaga. Det finns dock en möjlighet att göra en tillsynsanmälan till byggnadsnämnden. Nämnden ska då påbörja ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot plan- och bygglagstiftningen. Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 74-76)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Andra tillstånd

Utöver de krav på byggnader som ställs i plan- och bygglagstiftningen kan uppförandet av en byggnad kräva tillstånd enligt annan lag exempelvis väglagen och miljöbalken.

Tillstånd enligt väglagen

Tillstånd enligt väglagen krävs av Trafikverket om ett väderskydd uppförs inom ett vägområde som hör till allmän väg. Med vägområde avses vägen och den mark som tagits i anspråk för anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande och som kommit till stånd genom väghållarens försorg eller övertagits av denne. Om ett väderskydd istället uppförs intill ett vägområde beläget utanför ett område med detaljplan, krävs tillstånd av länsstyrelsen. Det gäller också om väderskyddet uppförs inom ett avstånd om tolv meter från ett vägområde beläget utanför ett område med detaljplan. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 71-72)

Väglag (1971:948) 2-3,43,45,47 §§

Väderskydd inom strandskyddat område

Om ett område omfattas av strandskydd enligt miljöbalken kan det medföra att väderskyddet inte får placeras där. Inom sådana områden måste strandskyddsdispens sökas.

Miljöbalk (1998:808) 7 kap 13-17 §§

Miljöbalk (1998:808) 7 kap 18-18h §§

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej