Samverkan är en framgång för barns rättigheter
Utöver politiska och strategiska beslut behövs också samarbete och samverkan för att kunna tillämpa barnkonventionen i samhällsbyggnadsprocessen. Region, länsstyrelse, kommun, civilsamhället och privata aktörer bidrar med olika perspektiv och kunskap. Genom att arbeta tvärsektoriellt och samverka med andra aktörer skapas större möjligheter för ökad kunskap och synergieffekter som i längden stärker barns rättigheter.
Tillsammans för alla barns bästa
Barns rättigheter berörs av många aktörer i samhället. Ingen av dessa kan enskilt säkerställa barns rätt i fysisk planering och stadsutveckling, alla är på ett eller annat sätt beroende av varandra. Barnets bästa i den byggda miljön är därför en gemensam angelägenhet. Enligt Strategin för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232) ska aktörer inom olika verksamheter som rör barn samverka. Genom att arbeta tillsammans kan beslut fattas mot bakgrund av barnets bästa genom hela samhällsbyggnadsprocessen.
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Utbyte av kunskap och erfarenheter med kollegor på andra förvaltningar eller andra delar av organisationen kan bidra till att barns rättigheter säkerställs i det egna arbetet. Kanske finns det redan uppbyggda kunskapsunderlag som går att få tillgång till eller andra förvaltningar som redan har etablerade kontakter med barn och unga, så som kultur- och fritidsförvaltningen ofta har. Det kan också handla om att som planerare ta stöd från pedagoger i skolan för att hitta en passande form och plats för samråd med barn och unga, samtidigt som skolpedagogen kan få inspel till utbildningen om samhällsbyggnad, demokrati och rättigheter.
Anordna dialog med barn och unga
Arkitekter i skolan
Arkitekter i skolan, AiS, är en metod för dialog med barn och unga i skolan som bland annat har använts i projektet GLAP - Gestaltad livsmiljö genom arkitektur och pedagogik. Utgångspunkten är att alla barn ska ges förutsättningar att engagera sig i och påverka sin närmiljö och våra gemensamma gestaltade livsmiljöer. Metoden kan användas av den som vill lära känna ett område ur barns och ungdomars perspektiv och i allmänhet inhämta goda idéer. I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns det mer information om arkitekter i skolan.
Genom samverkan och medverkan i olika nätverk skapas möjlighet till kunskapsutbyte och kunskapsutveckling som i längden kan leda till mer långsiktigt hållbara beslut. Utbyte med andra organisationer kan i sin tur bidra till att barns rättigheter tillgodoses i högre utsträckning.
Upparbetade rutiner och strukturer för barnrättsarbetet inom organisationen bidrar till att arbetet håller över tid, och inte bara i enstaka projekt. Strukturer som säkerställer samverkan motverkar kunskapsglapp och möjliggör kunskapsöverföring kors och tvärs mellan skeden och planeringsnivåer. Samverkan mellan olika sektorer, professioner och discipliner ökar kunskapen och förståelsen för de beslut som tas i andra skeden i processen. På så sätt ökar möjligheten för att viktiga kvaliteter och höga värden för barn och unga förankras och överförs genom hela processen – från planering och byggande till förvaltning.
Helhetsgrepp för ett barnvänligt Rotterdam
Rotterdam har i drygt ett decennium arbetat efter en strategi kring barnvänlig stadsutveckling. Parallellt har man aktivt använt sig av verktyg för att mäta och utvärdera effekterna av stadens satsningar på den barnvänliga staden. I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns det mer information om Rotterdams strategi för en barnvänlig stadsutveckling.
Kontinuerligt lärande i organisationen
Det är en ständig lärande process att arbeta med barns rättigheter eftersom gruppen barn förändras med tiden och förtroendevalda och tjänstepersoner byts ut. För att inte tappa kompetens och erfarenheter är det lämpligt att ha ett brett deltagande inom organisationen och skapa förvaltningsövergripande råd och samverkansytor. Kommun och region behöver utvärdera sina metoder och verktyg för att barnrättsarbetet ska utvecklas.
Träning ger färdighet och det gäller även arbetet med barns rättigheter i samhällsbyggnadsprocessen. Såväl förtroendevalda som tjänstpersoner, pedagoger, barn och unga – alla behöver träna på vad det innebär att tillgodose barns rättigheter. I början kan barnrättsarbetet innebära större utmaningar, men genom övning blir arbetet mer effektivt och mer träffsäkert. En väg framåt är att ha ett prövande förhållningssätt och våga utvärdera process och resultat.
Olika roller i samhällsbyggnadsprocessen arbetar för barns rättigheter
De aktörer som är inblandade i samhällsbyggnadsfrågor kan ha skilda perspektiv, och samma aktör kan ha flera olika roller. Kommunens ansvar utifrån plan- och bygglagen, PBL, kan exempelvis vara både i rollen som myndighet och som fastighetsägare.
Aktörer kan ha olika maktpositioner och möjlighet att ställa krav beroende på vad det är för fråga eller process som är aktuell. Förs