Arkitekturstrategins huvuddelar - Förslag till upplägg

Granskad: 4 november 2020

När en arkitekturstrategi tas fram kan du som arbetar med strategin ta stöd i de åtta huvuddelar som beskrivs i detta avsnitt. De är förslag på rubriker som kan vara lämpliga att ni har med i strategin och utvecklar utifrån din kommuns lokala förutsättningar och behov.

Huvuddelarna i en arkitekturstrategi

Boverket ser att följande åtta huvuddelar är lämpliga att ta upp i en arkitekturstrategi.

Huvuddelarna i en arkitekturstrategi. Illustration: David Altefur/Boverket

Vad är arkitektur?

Du kan i din arkitekturstrategi behöva förklara vad arkitektur är och vad det innebär i din kommun utifrån er kontext och era utmaningar. Några grundläggande delar som kan vara bra att beskriva är att arkitektur är allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön, och omfattar både stadsbyggnad, landskapsarkitektur, husbyggnad och inredningsarkitektur. Arkitektur är hur vi gestaltar miljön runtomkring oss, till exempel gator, byggnader, parker och platser. Arkitekturen påverkar oss i vår vardag utifrån hur vi använder vår miljö, rör oss och når olika platser. Arkitekturen finns i det redan bebyggda och en medveten och omsorgsfull arkitektur handlar om att hitta balansen mellan funktion, upplevelse och robusthet.

Läs mer på sidorna ”Arkitekturen som samlande kraft”, ”Fysisk miljö och ett synsätt” samt ”Ett brett kunskapsområde” under ”Relaterad information”.

Varför är arkitektur viktigt för oss och vilken skillnad ska den göra?

När ni tar fram en arkitekturstrategi behöver ni beskriva och prata om varför det är viktigt med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer och vilka nyttor och värden de bidrar med. Det är viktigt att skapa förståelse för att gestaltningen av våra livsmiljöer ger människor olika förutsättningar och livsvillkor och handlar om grundläggande frågor som demokrati, trygghet, inkludering och rättvisa. En väl gestaltad miljö kan skapa miljöer som är hälsosamma och trygga, till exempel kan en omsorgsfullt gestaltad park tillåta och uppmuntra fysisk aktivitet, möten, ro och vila och ge barn möjlighet till rörelsefrihet och lek. Bra miljöer för lärande och kultur garanterar allas tillgång till olika kulturaktiviteter som bibliotek, museer, konserthus och lokaler för fritt skapande.

Genom att diskutera och beskriva vad arkitekturen kan göra för skillnad skapas en bredare förståelse för frågan internt inom kommunen samtidigt som kommunen klargör sina ambitioner och förväntningar på andra aktörer. Genom dialogen om vad arkitektur är och vad den bidrar till ökar den gemensamma kunskapen och det är möjligt att vidga tankesättet till att omfatta en mängd situationer där arkitektur kan göra skillnad. Detta underlättar för kommunen att få gehör för arkitekturstrategins inriktning.

Läs mer på sidan ”Argument och nyttor” under ”Relaterad information”.

Hur når vi en omsorgsfullt gestaltad miljö?

I framtagandet av en arkitekturstrategi är en väsentlig del i strategin att konkretisera och förklara varför arkitektur är viktigt och vad den kan göra för skillnad. Men det är också viktigt att förklara hur vi gör för att uppnå en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö och när en miljö är omsorgsfullt gestaltad. Ett sätt att beskriva detta är att utgå ifrån att arkitektur ska åstadkomma vissa grundläggande värden. Dessa kan uttryckas som arkitekturens kärnvärden; funktion, upplevelse och robusthet. Funktion kan handla om hur användbar en miljö är utifrån olika målgruppers skilda behov. Upplevelse kan handla om hur arkitektur berör oss på olika sätt, både visuellt och emotionellt. Robusthet kan handla om att uppfylla både dagens behov men även att ta hänsyn till framtida användning och kommande generationers krav och behov. När det råder balans mellan dessa värden kan en miljö sägas vara omsorgsfullt gestaltad.

Läs mer på sidan ”Ta stöd i arkitekturens kärnvärden” som du hittar i menyn under ”Att beskriva och prata om arkitektur”.

Kommunens vision, styrkor och utmaningar

En av översiktsplanens viktigaste uppgifter är att arbeta med helheten och sammanhangen utifrån hur mark och vatten ska användas långsiktigt och hur bebyggelsen ska utvecklas, användas och bevaras. Ofta uttrycks detta i termer av vilka samband som är viktiga, hur olika funktioner ska lokaliseras i relation till varandra, hur olika stråk och platser ska utvecklas, vilka hänsyn som ska tas, vilka värden och kvaliteter som eftersträvas eller som ska stärkas, vad som ska främjas etcetera. Frågor om skola, vård, transporter, fritid, kultur, integration och så vidare ska landa i en fysisk form. Kunskapen om arkitektur är där ett viktigt verktyg för att forma den fysiska miljön till goda livsmiljöer. I detta måste kunskapen kring vad arkitekturen gör utifrån funktion, upplevelse och robusthet finnas med, liksom en förståelse för hur summan av dessa delar påverkar andra viktiga processer - såväl sociala, ekologiska som ekonomiska.

Kommunen lägger i sin översiktsplan grunden och förutsättningarna för det fortsatta formandet och gestaltandet i olika processer – i planeringen, i markanvisningar, i byggandet och i förvaltandet av den byggda miljön. En arkitekturstrategi hjälper till att konkretisera översiktsplanens ambitioner utifrån vilka egenskaper som bör eftersträvas i den byggda miljön. I arkitekturstrategin är det därför viktigt att ta utgångspunkt i översiktsplanens vision och mål och beskriva vad översiktsplanen säger som har bäring på arbetet med arkitektur och gestaltning. Det är också viktigt att förhålla sig till kommunens utmaningar och beakta de styrkor kommunen har. Det kan handla om de ramar klimatet sätter, om kommunens tillväxt och geografiska läge, om stadens karaktär och om landsbygdens mångfald, kvaliteter och förhållanden till staden. Men också om vardagslivet i kommunen och dess befolkning.

Förståelsen för befintlig miljö

All gestaltning av vår livsmiljö sker i ett sammanhang och behöver u