På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Risker med enstegstätning

Granskad:

I enstegstätade lösningar är risken större för att vatten tränger in i byggnaden och orsakar fuktskador. Här får du veta mer om principerna för enstegstätning och tvåstegstätning oavsett om det gäller fasad, tak, genomföringar eller anslutningar mellan olika byggdelar. Du får också exempel på risker vid enstegstätade lösningar.

Principerna för enstegstätning och tvåstegstätning

Enstegstätad respektive tvåstegstätad putsad yttervägg. Illustration: Boverket/Altefur Development

På en enstegstätad fasad sitter regnkappan och det lufttäta skiktet ihop; det är ett skikt. Det innebär att om vatten kommer innanför detta skikt kan det sugas in i väggen på grund av tryckskillnaden mellan inomhus och utomhus. Vattnet kan då inte rinna neråt och dräneras ut, utan det sugs in i väggen. Det innebär att även små otätheter i enstegstätningen suger in vatten i konstruktionen, vilket inte sker i en tvåstegstätad lösning.

Principen för tvåstegstätade lösningar är att det yttre skiktet ska fungera som en regnkappa och det inre skiktet som ett lufttätt skikt. Det kommer alltid in lite vatten innanför regnkappan, men när vattnet når luftspalten kommer vattnet att rinna neråt och dräneras ut i nederkant av fasaden. Om spalten däremot inte är luftad riskerar vattnet att sugas in i konstruktionen på grund av tryckskillnaden mellan inomhus och utomhus.

För insidan av väggen är det viktigt att fuktig inomhusluft inte riskerar att komma in i konstruktionen. Här behövs i de allra flesta fall en ångspärr som är både lufttät och diffusionstät, det vill säga där fuktig luft inte kan ta sig in i konstruktionen genom diffusion eller konvektion.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Risker vid enstegstätning

En enstegstätad fasadlösning kan till exempel vara en putsfasad på en utfackningsvägg utan luftspalt. I detta fall kan vatten sugas från fasadens utsida och långt in i byggnaden om du har en skada på ytskiktet och det rinner vatten på fasaden vid regnväder.

Tätningar vid infästningar och andra anslutningar i enstegstätade fasader eller tak görs ofta med mjukfog. Dessa riskerar att läcka med tiden, när mjukfogen hårdnar och spricker. Eftersom vattnet vid ett läckage genom en enstegstätning kommer långt in i väggen kan konsekvenserna vid ett sådant läckage bli stora och ge upphov till omfattande fuktskador. Fuktskador kan också uppstå långt från den plats där läckaget sker.

Risker med genomföringar i fasaden

Illustrationen visar (principiellt) ett exempel på en tvåstegstätning vid fönster. Illustration: Boverket/Altefur Development

Även om fasaden i sig har en tvåstegstätning är det svårt att fullt ut få en tvåstegslösning vid genomföringar som fönster och dörrar eller vid andra genomföringar som skär genom hela konstruktionen. För fönster saknas exempelvis ofta vattenavledning i utrymmet mellan karm och omfattning, men idag finns både lösningar och material som kan åtgärda problemet. Ett exempel på en sådan lösning visas i bilden.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

  • mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
  • röta som kan leda till försvagningar och förändringar i trämaterial
  • rostangrepp på metaller
  • estetiska skador, som fuktfläckar i innertak och väggar.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar som sedan kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

  • besvärande lukt inomhus
  • försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

  • omfattningen av enstegstätade genomföringar i fasad och tak
  • tryckskillnader över klimatskalet
  • utformningen av tätning vid detaljer och genomföringar.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

  • kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
  • konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

  • Utred behovet av åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen och därmed minskar risken.
  • Minska risken att vindtrycket driver in regnvatten i otätheter genom att projektera för tvåstegstätade fasader och tak.
  • Minska risken för fuktskador genom att projektera för en tvåstegstätning vid detaljer och genomföringar.
  • Om fasaden är enstegstätad kan risken för fuktskador ändå minskas om tvåstegstätning väljs för anslutningar och genomföringar.
  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

  • Upprätta arbetsberedningar för känsliga detaljer vid genomföringar.
  • Komplettera och riskbedöm valda detaljlösningar och ta hänsyn till lokala förutsättningar.
  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden förvaltas:

  • Besiktiga utrymmen och konstruktioner regelbundet så att inläckage av regn upptäcks tidigt.
  • Lokalisera eventuellt inläckage och täta.
  • Värdera behovet av att förbättra konstruktionen vid konstaterad vatteninträngning.

 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen