Risker med enstegstätning

Granskad: 5 augusti 2024

Enstegstätade lösningar ger ofta större fuktrisker än tvåstegstätade lösningar. Här får du veta mer om principerna för enstegstätning och tvåstegstätning oavsett om det gäller fasad, tak, genomföringar eller anslutningar mellan olika byggdelar. Du får också exempel på risker vid enstegstätade lösningar.

Principerna för enstegstätning och tvåstegstätning

Enstegstätad respektive tvåstegstätad putsad yttervägg. Illustration: Boverket/Altefur Development

På en enstegstätad fasad finns det bara en yttre tätningsnivå mot regn. Om vatten kommer innanför detta skikt är det inne i väggen och kan bara torka ut igen genom långsammare processer som avdunstning. 

Principen för en tvåstegstätad lösning är att det vatten som kommer förbi första skiktet ska kunna rinna ut igen via en andra tätningsnivå. Genom att skapa en ventilerad luftspalt bakom det yttre skiktet kan möjligheten för stora tryckfall över det yttre regnskyddet minskas vilket även minskar sannolikheten för att regn sugs in i väggen när det blåser och regnar samtidigt. Luftspalten kan också underlätta uttorkning av fukt som sugits upp av ytmaterialet eftersom det även kan torka mot luftspalten.  

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Risker vid enstegstätning

Att göra en fasad helt utan sprickor det kan tränga in vatten genom är svårt. Särskilt efterhand som fasaden åldras. Enstegstätning med hjälp av mjukfog har exempelvis visat sig kunna ha en relativt kort livslängd även väl utfört. 

Vad som kan hända när det kommer in vatten i väggen beror på hur väggen är utformad. Kan vattnet rinna vidare och fukta upp något längre bort, hur mycket fukt tål materialen och hur snabbt kan de torka ut igen.  

Risker med genomföringar i fasaden