Friggebod

Det krävs inte bygglov för att i omedelbar närhet av en- och tvåbostadhus bygga en eller flera fristående komplementbyggnader, så kallade friggebodar.

Det krävs bygglov för nybyggnad av en byggnad men en friggebod är undantagen från krav på bygglov. Det behövs inte heller något bygglov för att bygga till en befintlig friggebod under förutsättning att alla de krav som gäller för friggeboden uppfylls. Det krävs inte heller någon anmälan för att bygga eller bygga till en friggebod.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en byggnad ska vara en friggebod:

  • det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus på tomten
  • den ska vara en komplementbyggnad
  • den får vara högst 15,0 m2
  • tacknockshöjden får vara högst 3,0 meter
  • den ska vara fristående
  • den ska placeras i omedelbar närhet till en-eller tvåbostadshus
  • den ska placeras minst 4,5 meter från gräns
  • att friggeboden inte kräver bygglov enligt den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Vad är ett en- eller tvåbostadshus?

En friggebod får bara uppföras på en tomt där det finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte bygga en friggebod. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus. En friggebod kan alltså byggas även till ett litet bostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Fritidshus är en- och tvåbostadshus. Dock har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Rätten att uppföra en friggebod gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadhus är.

När finns det ett en-eller tvåbostadshus?

För att få uppföra en friggebod måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Boverket anser att bostadshus som är uppförda med stöd av PBL måste har fått slutbesked för att det ska anses vara ett bostadhus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in från och med 2 maj 2011. Det innebär att innan ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadhus och någon friggebod får därmed inte uppföras utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in före 2 maj 2011. Det beror på att det inte fanns något krav på slutbevis eller motsvarande innan dess. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte uppföra någon friggebod till byggnaden.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna bygga en bygglovsbefriad friggebod måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadhuset krävs bygglov för att bygga en komplementbyggnad.

Vad är en komplementbyggnad?

En friggebod är en komplementbyggnad. Med komplementbyggnad menas exempelvis garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu eller båthus. Komplementbyggnaden ska alltid vara ett komplement till bostadshuset. Man kan exempelvis inte ha en kiosk, bilverkstad eller annan verksamhet i en komplementbyggnad. Friggeboden kan inte heller användas som en självständig bostad. Dels eftersom den har för liten yta för att uppfylla de tekniska egenskapskraven och dels eftersom den i så fall inte längre kan ses som endast ett komplement till bostadshuset. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 12-13)

Friggeboden får vara högst 15,0 m2

En friggebod får ha en byggnadsarea på högst 15,0 m2. Om flera friggebodar byggs på samma tomt får den sammalagda byggnadsarean inte överstiga 15,0 m². Detta avser de komplementbyggnader som efter den 1 januari 1980 har uppförts med stöd av bestämmelserna om undantag från krav på bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Beräkning av byggnadsarea och andra areor sker enligt standarden SS 21054:2009. Standarden ges ut av Swedish Standards Institute, SIS. Byggnadsarea är den area som byggnaden upptar på marken. I byggnadsarea ingår även öppenarea, det innebär att en friggebod kan vara exempelvis en carport. Om taksprångets horisontella djup är mindre än 50 centimeter räknas det inte in i byggnadsarean. Taksprånget är den del av yttertaket som sticker ut utanför ytterväggen. Sticker det ut mer än 50 centimeter räknas hela taksprånget in.

Äldre regler om storlek och antal

Undantaget att uppföra friggebodar infördes i plan- och bygglagstiftningen den 1 jan år 1980. Då fick det uppföras högst två komplementbyggnader med en sammanlagd area på 10 m2 byggnadsarea utan bygglov. Detta gällde fram till 1 jan 2008, då storleken utökades till 15 m2 byggnadsarea per tomt och kravet på högst 2 byggnader togs bort och det är dessa regler som gäller än i dag. Om en friggebod har uppförts efter 1980 ska dess area räknas in i den totala arean på 15 m2 som gäller i dag. Om det finns en eller flera komplementbyggnader som är uppförda före 1 jan 1980 på tomten räknas deras area inte in i den sammanlagda arean på 15 kvadratmeter. Detta på grund av att reglerna om friggebodar då inte fanns. (jfr prop. 1978/79:111 bil. 12 sid. 93, prop. 2006/07:122 sid. 71-72 och jfr prop.2013/14:127 sid.75)

Friggeboden får vara högst 3,0 meter hög

Friggeboden får ha en taknockshöjd på högst 3,0 meter. Det finns inga bestämmelser i plan- och bygglagstiftningen om hur man mäter taknockshöjd.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

I en dom ansåg domstolen att en friggebods taknockshöjd ska beräknas från markens medelnivå invid byggnaden upp till dess nock. I de fall byggnaden inte har någon nock, till exempel om den har platt tak eller pulpettak, anser Boverket att taknockshöjden ska räknas upp till yttertakets högsta del. I en annan dom konstaterade domstolen att vid beräkning av markens medelnivå ska beräkningen utgå från den marknivå som är planerad när byggnadsarbetena är färdiga. (RÅ 1994 ref. 73 och RÅ 1991 ref. 94)

I okomplicerade fall när bygganden är enkel och tomten relativt plan beräknas markens medelnivå genom att räkna fram medelvärdet av marknivån vid byggnadens fyra hörn. Om tomten är kuperad ska fler mätpunkter användas i beräkningen.

I en annan dom som gällde ett attefallshus konstaterade Mark-och miljööverdomstolen, MÖD, att för beräkning av byggnadshöjd anges det i PBF att om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats ska beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten om inte särskilda skäl finns. I avsaknad av andra föreskrifter ska denna bestämmelse tillämpas även när det gäller beräkning av taknockshöjd. Detta innebär att även för friggebodar som är placerade närmare än sex meter från allmän plats, ska beräkningen av taknockshöjd utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Får friggebod ha källare, vind eller loft med mera?

Det finns inget hinder mot att bygga friggeboden med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt (jfr prop. 2013/14:127 sid. 23).

Det borde inte heller finnas något hinder mot att bygga vind eller loft, så länge alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls. En friggebod får utformas med exempelvis takkupor och takterrass så länge alla förutsättningarna för lovbefrielse uppfylls.

Friggeboden ska vara fristående

Friggeboden ska precis som andra komplementbyggnader vara fristående. Kammarrätten har i en dom konstaterat att en friggebod inte får byggas ihop med en- eller tvåbostadshuset så att den inte är fristående. Enligt Boverkets uppfattning bör det innebära att byggnaden inte heller får byggas ihop med någon annan byggnad på tomten till exempel ett attefallshus eller annan komplementbyggnad. Den får inte heller byggas ihop med någon byggnad på en granntomt till exempel en annan friggebod. Två friggebodar som är sammanbyggda över tomtgräns är alltså inte fristående. Med "byggas ihop" menas både när två byggnader placeras direkt mot varandra men även då de står en bit ifrån varandra och byggs ihop med exempelvis ett tak. I båda dessa fall är inte friggeboden fristående. Det är däremot inte klarlagt hur långt ifrån andra byggnader en friggebod måste placeras för att vara fristående. Friggeboden får dock inte placeras så nära bostadshuset eller någon annan byggnad att det inte går att underhålla byggnaderna. (KR Göteborg 2010-03-05 mål nr 7156-09)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 14 §

Friggeboden ska placeras i omedelbar närhet av bostadshuset

Friggeboden ska uppföras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus. Det framgår inte uttryckligen av plan- och bygglagstiftningen eller dess förarbete hur begreppet "omedelbar närhet" ska tolkas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

I en dom ansåg domstolen att en friggebod som var placerad 75 meter från bostadshuset inte var i omedelbar närhet av bostadshuset. I en annan dom ansågs en friggebod som var placerad 31,2 meter från bostadshuset inte heller var i omdelbar närhet. En bedömning om friggeboden är i "omedelbar närhet" ska göras i varje enskilt fall. Friggeboden måste placeras på tomten och inom hemfridszonen. (KR Göteborg 2008-06-04 mål nr 7595-06 och MMD Vänersborg 2013-07-02 mål nr P 605-13 samt prop. 1989/90:37 sid. 48-49)

En av förutsättningarna för att en friggebod ska vara lovbefriad är att hela byggnaden placeras inom bostadshusets tomt. Om någon del av komplementbyggnaden placeras utanför tomten uppfyller byggnaden alltså inte kraven för lovbefrielse. Detta gäller oavsett om grannen har lämnat ett medgivande eller inte. Ibland kan det vara svårt att veta exakt var en tomtgräns är medan i andra fall är det mycket tydligt till exempel när tomten avgränsas av ett staket eller en häck.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Här kan du läsa mer om vad en tomt är.

Friggeboden ska placeras minst 4,5 meter från gräns

En friggebod ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Avståndet på 4,5 meter gäller oavsett om byggnaden eller någon byggnadsdel är ovan eller under marken. Detta innebär att om friggeboden har en källare ska även den placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är dock möjligt att placera en friggebod närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Vilken gräns som avses kan vara olika beroende på var man bygger. Det kan till exempel vara tomtgräns eller fastighetsgräns.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. Det är inte tillräckligt att byggherren ger grannarna tillfälle att yttra sig över placeringen. De berörda grannarna måste i ett grannemedgivande godkänna en placering närmare gränsen än 4,5 meter. Medgivandet måste gälla exakt den byggnad som ska uppföras. Mark- och miljööverdomstolen har i ett fall som gällde en komplementbyggnad i form av garage och förråd i två våningar konstaterat att grannemedgivande saknades. Det fanns visserligen ett äldre grannemedgivande men det gällde enbart för garage. Domstolen ansåg inte att det grannemedgivandet gällde för den byggnad som skulle uppföras. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Boverkets uppfattning är att ett grannemedgivande bör vara en typ av avtal och det kan därmed inte brytas ensidigt av den ena parten. MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17).

Om en friggebod ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad komplementbyggnad. I det fallet måste bygglov sökas för en bygglovspliktig komplementbyggnad.

Vad är en gräns?

Det framgår inte av plan- och bygglagen, PBL, eller av dess förarbeten vilka gränser som avses när friggebod ska placeras minst 4,5 meter från gräns. De vanligaste gränserna är fastighetsgräns och tomtgräns. Ibland sammanfaller dessa gränser och ibland inte. Mark- och miljödomstolen, MÖD, har i en dom konstaterat att begreppet gräns i PBL inte enbart omfattar tomtgräns mot en annan bebyggd tomt, utan även gräns mot väg eller gata. Det finns även andra sorters gränser som kan vara aktuella till exempel servitutsgräns eller arrendegräns. För friggebodar som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697 och MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Vem är granne?

Det framgår inte av PBL eller av dess förarbeten vilka som är grannar och får lämna medgivande om placering närmare än 4,5 meter från gräns. En granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag eller en förening. Även kommunen kan vara granne om kommunen är fastighetsägare till exempelvis skola, kontor eller äldreboende. Med granne avses inte enbart någon som är ägare utan även andra som av rättsordningen har accepterade intressen gällande markanvändningen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Vilka grannar kan lämna ett medgivande?

Det är inte alltid möjligt att placera sin friggebod närmare gränsen än 4,5 meter eftersom vissa grannar inte kan lämna ett grannemedgivande. Avgörande för om det finns möjlighet att lämna ett medgivande är syftet med grannens mark. Det är alltså inte ägandeformen eller huvudmannaskapet för marken som avgör.

  • För mark både inom och utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten, till exempel en tomt, är det möjligt att lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan, till exempel natur eller park, kan ingen lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan som är väg eller gata kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten borde det vara möjligt att lämna medgivande.
  • För mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten, till exempel en äng eller en skog, borde det vara möjligt att lämna medgivande.

(MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Mark som inte är tillgänglig för allmänheten

Det är möjligt för en granne att lämna medgivande för placering nära gränsen mot mark som är inte tillgänglig för allmänheten. Den vanligaste situationen är när det är någons tomt. Tomten kan exempelvis vara till ett enbostadshus, ett flerbostadshus eller en verksamhet. Det kan även vara obebyggd mark, till exempel mark som används till ett upplag eller mark som ännu inte bebyggts. Grannen som kan ge medgivande kan vara en privatperson, en juridisk person, en kommun, ett landsting eller staten. Det här gäller oavsett om platsen ligger inom eller utanför detaljplanerat område.

Allmän plats exempelvis natur eller park

MÖD har i en dom konstaterat att allmänheten har ett berättigat intresse av användandet av markområden som är allmän plats i detaljplan. Domstolen konstaterade även att kommunen som markägare inte kan representera samtliga dessa intressenter. Detta innebär att kommunen inte kan lämna medgivande för placering nära gränsen mot en allmän plats.(MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Att medgivande inte kan ges borde gälla för alla sorters allmän plats såsom exempelvis natur, park, torg och återvinning. Detta borde även gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen.

Allmän plats som är väg eller gata

MÖD har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken. Detta borde enligt Boverket gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som är tillgänglig för allmänheten

I domen som gällde väg konstaterade MÖD att ingen kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg. Det finns därmed ingen som kan lämna ett medgivande nära en väg utanför detaljplanerat område. Domstolen konstaterade att detta gäller oavsett vem som äger marken. Enligt Boverkets uppfattning borde det främst gälla vägar som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på vägar som ska vara tillgängliga för allmänheten är sådana vägar som får statsbidrag. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som inte är tillgänglig för allmänheten

Boverket anser att ägare av en enskild väg som inte är tillgänglig för allmänheten borde kunna lämna ett grannemedgivande. Exempel på vägar som inte är tillgängliga för allmänheten kan vara vägar som är privata och inte får statsbidrag.

Mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten

Allmän platsmark finns bara inom detaljplanerat område. Däremot finns mark utanför detaljplanerat område där marken är tillgänglig för allmänheten. Det kan exempelvis vara nationalparker, naturreservat, skog- och ängsmark eller andra områden som är allemansrättsligt tillgängliga. Enligt Boverkets uppfattning bör sådan mark inte betraktas på samma sätt som allmän plats när det gäller grannemedgivande. Det borde vara möjligt för en ägare till ett sådant markområde att som granne lämna ett medgivande för placering nära gränsen.

Friggeboden kan kräva bygglov

Kommunen får i vissa fall, i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, bestämma att bygglov krävs för att uppföra en friggebod. Det innebär att undantaget från lovplikt för friggeboden inte gäller för det område som planbestämmelsen omfattar. Det krävs då bygglov för komplementbyggnaden trots att den uppfyller alla förutsättningar för lovbefrielse.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Friggeboden får vara planstridig

Friggeboden får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får uppföras på prickmark eller på tomter som redan har använt hela sin byggrätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Om det finns planbestämmelser för komplementbyggnader i detaljplan så gäller de inte för friggebod. Det kan till exempel stå i planen att komplementbyggnader får placeras 1 meter från gräns. En friggebod får trots detta inte placeras 1 meter från gränsen, om inte grannarna medger det. Det beror på att avståndet på 4,5 meter är en förutsättning för lovbefrielse.

Friggebodar ska inte heller räknas in vid bedömningen av planenlighet vid en lovprövning av andra åtgärder på tomten. Det betyder exempelvis att om det har uppförts en friggebod ska den inte räknas in i byggnadsarean vid bedömning om en lovpliktig åtgärd är planenlig.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Om kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt att friggebodar kräver bygglov får den inte strida mot bestämmelserna i detaljplanen eller områdesbestämmelserna.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vilka krav gäller för friggeboden?

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att uppföra en friggebod måste byggnaden uppfylla de krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS som gäller för åtgärden. Utformnings- och egenskapskraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kravet på tillgänglighet och användbarhet får dock enbart göras i särskilda fall.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Här kan du läsa mer om krav på bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om friggeboden inte har byggts enligt kraven?

Om en friggebod bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovebefrielse inte uppfylls till exempel om den är för hög. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,20 §§

Om en friggebod uppförs och den inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 51 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 17 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder.

Kan någon klaga på uppförandet av friggeboden?

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med en friggebods placering, utformning eller användning finns inget beslut att överklaga. I stället får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden ska då inleda ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR eller EKS. Byggnadsnämnden kan exempelvis behöva göra en bedömning om friggeboden innebär en betydande olägenhet eller om den placerats på ett sätt som är trafikfarligt. Byggnadsnämnden ska ta ett beslut i tillsynsärendet där det avgörs om den strider eller inte strider mot någon bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen. Detta beslut kan överklagas.(jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60 och HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder.

Vad händer om en- och tvåbostadshuset inte längre finns kvar?

Om en- och tvåbostadshuset av någon anledning, exempelvis rivning, ombyggnad till flerbostadshus, brand eller annan olycka, inte finns kvar betraktas inte friggeboden som en olovligt uppförd byggnad. En byggnad som är uppförd bygglovsbefriad har rätt att stå kvar även om de yttre omständigheterna ändras. Detta eftersom förutsättningarna för undantaget var uppfyllda när friggeboden uppfördes.

Vilka bygglovsbefriade åtgärder får friggebod kompletteras med?

Vid friggeboden får en skyddad uteplats med mur eller plank anordnas under förutsättning att uteplatsen placeras inom 3,6 meter från bostadshuset. Friggeboden får även förses med ett bygglovbefriat skärmtak över den skyddade utplatsen eller över altan, balkong eller entré. Den sammanlagda arean av samtliga skärmtak som uppförs på tomten får inte överstiga 15 m2.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriad skyddad uteplats.

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriat skärmtak.

De bygglovsbefriade åtgärder som får göras på eller i omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus, till exempel 15 m2 tillbyggnad eller takkupor, får inte göras på friggeboden. Detta eftersom en friggebod inte är ett en- och tvåbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Ändringar av en friggebod kan kräva bygglov eller anmälan

Om det görs ändringar av friggeboden efter att den är färdigbyggd kan det krävas bygglov eller anmälan trots att själva friggeboden inte krävde lov eller anmälan när den uppfördes.

Inom detaljplanerat området krävs det bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på en friggebod om åtgärden innebär att byggnaden eller områdets karaktär väsentligt förändras. Även sådana åtgärder som inte väsentligt förändrar byggnadens eller områdets karaktär kan kräva bygglov. Det gäller om kommunen i detaljplan har infört bygglovsplikt för dessa åtgärder. Inom detaljplanerat område krävs det även bygglov för en göra en annan ändring om den väsentligt påverkar friggebodens yttre utseende. Det kan till exempel vara att ta upp ett fönster eller sätta in en dörr. Utanför detaljplanerat område krävs inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial. Detta gäller även om det är en väsentlig förändring av byggnaden eller områdets karaktär. Det krävs inte heller bygglov för ändringar som väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Även om det inte krävs någon anmälan för att uppföra friggeboden kan det krävas anmälan för att göra invändiga ändringar. Det kan till exempel vara om byggnadens bärande konstruktion berörs. Det kan även krävas anmälan för exempelvis installation av vatten, avlopp, eldstad eller ventilation.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Här kan du läsa mer om lovplikten för ändring av byggnaders yttre utseende.

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriad ändring av en byggnads yttre utseende.

Här kan du läsa mer om anmälan.

Här kan du läsa mer om hur man gör en anmälan.

Andra tillstånd kan krävas

Även om friggeboden inte kräver bygglov och startbesked kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas.

Veta mer

Boverket har tagit fram en film med knepiga frågor om bygglovsbefriade åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej