Byggnadens karaktär stödjer en läkande vårdmiljö

Vårdmiljöns byggda karaktär omfattar både vårdbyggnaden, utemiljön och dess sammanhang på platsen. Helhetsupplevelsen av den byggda vårdmiljön utgörs av det gestaltade samspelet mellan dess former, skala, material, färger och detaljer som i samverkan med omgivningen utgör helhetsintrycket av vårdmiljön.

Att tänka på

Gestaltningens byggstenar formar vårdmiljöns karaktär

Helhetsintrycket som patient, medföljande och personal får av den byggda vårdmiljön är betydelsefullt för att miljön ska kunna fungera stödjande för vårdandet och läkandet. Den byggda vårdmiljöns karaktär är också en viktig del av det större sammanhang som vårdverksamheten och dess byggnader bidrar till och verkar i.

Den byggda vårdmiljöns karaktär formas genom gestaltningen av helheten och samspelet mellan olika byggstenar som former, material, detaljer, ljussättning och färger. Genom materialval och detaljutformning kan byggnad och utemiljö koppla an till regionala och lokala karaktärsdrag och byggnadstraditioner. Vid utformningen av byggnaden och dess närmiljö kan exempelvis byggnadsmaterial som trä, tegel eller granit, som traditionellt använts och producerats i området, användas. Ett ytterligare sätt att förstärka det befintliga kan vara att ta upp ett karaktärsdrag som försvunnit på platsen genom ovarsamma ändringar.

Den byggda vårdmiljöns karaktär formas också av på vilket sätt skala, uttryck, form och materialval tar hand om växelspelet mellan inne och ute. Helhetskaraktären handlar också om hur bland annat kulturhistoriska och konstnärliga värden i befintlig byggnad och i dess omgivning tas om hand och stärks.

Den byggda miljöns karaktär och lokalisering går hand i hand

Lokaliseringen är precis som material, detaljer, naturinslag med mera, en betydelsefull byggsten i den byggda miljöns karaktär. Valet av plats för en byggd vårdmiljö påverkar alla de efterföljande gestaltningsbyggstenarna och är en betydelsefull faktor som kräver en noggrann analys kopplat till den kommande gestaltningen. Om karaktären av en miljö ger ramar för gestaltningsarbetet så är lokaliseringen spelplanen som gestaltningen utgår från.

Kommunens planläggning av den byggda miljön skapar förutsättningar för byggnadens karaktär och samverkan mellan kommun och vårdverksamhetens fastighetsägare behöver därför ske tidigt vid planering av en ny byggd vårdmiljö.

Den byggda vårdmiljöns karaktär speglar verksamhetens kärnvärden

Genom helhetsupplevelsen av den byggda vårdmiljön förmedlar vårdverksamheten sin funktion och sina värderingar. Vårdmiljöer behöver utformas för att stödja läkande och hälsa där patienten kan stärkas till att vara medskapare i sin egen vård. En vårdbyggnad behöver med sin gestaltning uppfattas som välkomnande och inkluderande både för dem som vistas i miljön och för dem som vistas på platsen runtomkring vårdbyggnaden. De behöver även vara samhällsintegrerade och lättillgängliga för allmänheten.

Olika värderingar inom vården, men också i samhället i stort, sätter sin prägel på vilket helhetsintryck som vårdbyggnaden ska utstråla. En vårdbyggnad kan bidra till att stärka samhörighet och identitet i ett område, vilket medför positiva samhällsvinster. Bergsjöns vårdcentral Nötkärnan är ett exempel där arkitektonisk gestaltning aktivt har tillämpats för att höja värdighet, stolthet och identitet för såväl personal, patienter och medföljande som stadsdelen i stort.  

Det kommer bli nödvändigt att skapa mjukare övergångar, som med olika element och uttryck kopplar samman det offentliga stadsrummet, arbetsplatser och kommersiella lokaler med vårdmiljön. (...) Vi kan inte bara bygga framtiden efter kända mönster och lösningar.

– Ur SKR (2017), Framtidens vårdbyggande.

Att närma sig byggnaden och platsen

Hur och var vårdbyggnaden lokaliseras och placeras är av stor betydelse för utformningen av byggnaden och dess närmiljö. Byggnadens placering sätter ramarna för exempelvis orienterbarhet, utblickar, tillgång till allmänna kommunikationer och dagsljusinsläpp, värden som är svåra att skapa om den geografiska platsen inte erbjuder vissa grundläggande förutsättningar. I dessa fall behöver alltså lokalisering och placering väljas med omsorg och stor kunskap om vilka konsekvenser ett visst beslut innebär.

För att placera och utforma en byggnad behöver förutsättningar och egenskaper såsom rumsbildning i förhållande till gatan och närmiljön, skala, storlek och proportioner, material och färgsättning analyseras. I kommunens detaljplaneläggning prövas dessa frågor. Detta för att den planerade byggda miljön ska vara en del i att skapa en god helhetsverkan.

Att närma sig en vårdbyggnad

Upplevelsen av den byggda vårdmiljön startar redan när vårdtagare och personal påbörjar sin väg mot vårdbyggnaden. På avstånd uppfattar en betraktare främst vårdbyggnadens övergripande karaktärsdrag. När betraktaren närmar sig byggnaden framträder efterhand allt fler detaljer och upplevelsen kan stärkas eller förändras.

Genom att omsorgsfullt arbeta med den byggda vårdmiljöns karaktär kan flera dimensioner skapas, befintliga värden stärkas, nya tillkomma och tillsammans i en helhet stötta vårdverksamheten. Det kan exempelvis handla om hur orienterbarheten kan förstås från busshållplatsen till entrén eller hur byggnaden uppfattas beroende på vilken belysning som finns längs gångvägarna under den mörka årstiden.

Beakta alla skalor

Genom att tänka i större sammanhang när det gäller vilka delar som ingår i den byggda vårdmiljön kan en bättre helhetsupplevelse för såväl vårdtagare som personal skapas. I detta tankesätt innebär det att alla skalor behöver beaktas, från de små detaljerna, som skyltning, till det större sammanhanget, gångvägar och byggnaders placering, för att på bästa sätt bidra till den helhet som skapas i och med vårdmiljön. Detta är även ett sätt att stärka närmiljön och relationen med medborgarna så att de känner sig välkomnade och trygga.

Byggnaden och dess karaktär är viktig som en del i det sammanhang den ingår i, vare sig det är i det lilla samhället på landsbygden, i förorten eller i de centrala delarna av staden.

Lokalisering och placering sätter ramarna för den byggda vårdmiljön

En gestaltning av en byggnad kan vara ett verktyg i att omvandla en befintlig plats. Ett exempel kan vara att använda fönstersättningen för att lysa upp och aktivera en annars mörk och trafiktung gata. Utöver utformningen kan även användningen av en byggnad vara ett verktyg i platsskapandet. Med kvällsöppna verksamheter i byggnaden i kombination med vårdverksamheten kan tryggheten stärkas genom en mänsklig närvaro större delen av dygnet.

Vid planering och projektering av hur byggnaden och platsen ska fungera är det viktigt att känna till plansituationen på den tilltänkta platsen. I en detaljplan kan olika strukturer och användningar slås fast och dessa är gällande under en lång tid framåt. Dessa kan ha stor påverkan dels på hu