Bygglov för ändring av fogkulör
Målet rör ansökan om bygglov för att i princip ändra meddelat bygglov om fogkulör till befintlig fogkulör på en byggnad i ett centralt läge där kommunen engagerade sig särskilt i utformningen av stadsmiljön. Mark – och miljööverdomstolen, MÖD, har i målet tagit ställning till om åtgärderna ryms inom kraven i 2 kap 6 § och 8 kap 1 § plan- och bygglagen (PBL).
Befintlig fogkulör stämde inte med beviljat bygglov
Byggherren hade fått bygglov för att uppföra en byggnaden med en vissa fogkulör. Då det visade sig att den färdiga byggnaden hade en annan fogkulör än den som angavs i bygglovet ansökte byggherren om fasadändring när det gällde fogkulören.
Nämnden har ett ansvar för utformningen av stadsmiljön
MÖD konstaterade att nämnden enligt 12 kap 2 § PBL har ett ansvar för den fysiska utformningen av stadsmiljö. Vidare konstaterade domstolen att nämnden i detaljplanen, kvalitetsprogram och det tidigare beviljade bygglovet hade redovisat hur en god anpassning, helhetsverkan samt form, färg och materialverkan kunde skapas på platsen.
Byggnaden var gestaltad på ett omsorgsfullt sätt
MÖD konstaterade att byggnadens yttre, såsom den uppförts, avsevärt förändrats i förhållande till det bygglov som meddelats av nämnden. Vidare bedömde domstolen att byggnaden som helhet var gestaltad på ett omsorgsfullt sätt och anpassad till omgivande bebyggelse.
Byggnaden uppfyllde kvalitetsprogrammet och kraven i PBL
MÖD bedömde att byggnaden bidrog till en god helhetsverkan och att den uppfyllde kommunens kvalitetsprogram. Även om bottenvåningens betydelse i stadsrummet hade förstärkts med en mörkare fogkulör, så var det inte av avgörande betydelse för helhetsbedömningen. Domstolen bedömde därför att byggnaden, såsom den blivit uppförd, uppfyllde kraven i 2 kap 6 § och 8 kap 1 § PBL. Bygglov skulle därför beviljas.
Byggnaden var gestaltad på ett omsorgsfullt sätt
MÖD konstaterade att byggnadens yttre, såsom den uppförts, avsevärt förändrats i förhållande till det bygglov som meddelats av nämnden.
MÖD ansåg dock att byggnaden som helhet hade gestaltats på ett omsorgsfull sätt och i huvudsak uppfyllde kommunens kvalitetsprogram. Även om bottenvåningens betydelse i stadsrummet hade förstärkts med en mörkare fogkulör, så var det inte av avgörande betydelse för helhetsbedömningen. Domstolen bedömde därför att byggnaden, såsom den blivit uppförd, uppfyllde kraven i 2 kap 6 § och 8 kap 1 § PBL. Bygglov skulle därför beviljas.
Länken till mark- och miljööverdomstolens mål hittar du i "Relaterad information", MÖD 2016-07-11 mål nr P 8778-15.