Forskningsrapporten Trygg stadsmiljö

Forskaren Vania Ceccato, verksam vid Kungliga tekniska högskolan (KTH), har sammanställt en översikt över aktuell svensk och internationell forskning med fokus på brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.  Kartläggningen presenteras i forskningsrapporten Trygg stadsmiljö – Teori och praktik för brottsförebyggande & trygghetskapande åtgärder.

I forskningsrapporten konstateras att hur städer planeras, byggs och underhålls påverkar tryggheten. Den samlade forskningen kring byggda, fysiska miljöer som lyfts fram i forskningsöversikten visar också att det finns ett samband mellan fysiska miljöer, brott och otrygghet (oro för att bli utsatt för brott). Det finns alltså starka skäl som talar för att den byggda miljön kan utformas eller förändras så att möjligheter till brott minskar och/eller att tryggheten ökar.

Förenklat kan forskningsperspektiven delas in i tre grenar. En gren utgörs av studier som avslöjar bebyggda/sociala miljöer som ”möjliggörare” (enablers) av risker då de skapar/attraherar möjligheter till brott eller (själv)destruktiva beteenden. Den andra grenen refererar till bebyggd och social miljö som en källa till ”stressfaktorer” (stressors), till exempel att dålig belysning påverkar rädsla. Avslutningsvis består den tredje forskningsgrenen av artiklar som behandlar miljö som ”förmedlare” (mediators) och katalysator för miljörelaterade och sociala processer som exempelvis leder till trygghet och bättre hälsoresultat. 

Rapportens resultat visar att den internationella kunskapsnivån är betydligt högre än den är i Sverige när det kommer till frågor om brottsprevention och trygghetsåtgärder i fysiska miljöer. Med något undantag saknas i stort sett studier i Sverige som bedömer planeringspraxis. De flesta svenska studier fokuserar på uppfattad trygghet och är kvalitativa, vilket medför att resultaten sällan kan generaliseras.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej