Solljus, dagsljus, utblick och elektrisk belysning i skola och förskola

Granskad: 16 november 2021
Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola, skolmiljö inne och skolmiljö ute.
Dagsljuset i matsalen på Lilla Alby skola i Sundbyberg skapar inte bara ljusrika vistelsemiljöer utan även intrikata skuggspel på väggen. Arkitekt: Marge. Foto: Johan Fowelin

Dagsljus får oss att må bra och kan bidra till att skapa en sinnlig arkitektur som ständigt förändras. Ljus är också en form av energi som arkitekturen bör förvalta som en värdefull resurs. För att skapa inspirerande och hälsosamma fysiska miljöer i skola och förskola är det därför viktigt med mycket dagsljus och en varierad ljussättning inomhus, liksom en solbelyst utemiljö med tillgång till skugga.

Att tänka på vid gestaltningen

  • Genom byggnadens placering på tomten och dess relation till omgivande byggnader kan man påverka dagsljusinsläpp i byggnaden och skapa möjligheter för både soliga och varma såväl som skuggiga platser på gården.
  • Byggnadens form, höjd och bredd påverkar dagsljuset inomhus och solljuset på gården. En smal byggnad stödjer på ett enkelt sätt möjligheten till dagsljus inomhus, och är att föredra. Om byggnaden är bred och kompakt är det av största vikt att ta in rikligt med dagsljus i den inre delen av byggnaden, genom ljusgårdar eller generösa takljuslösningar.
  • Genomför dagsljusberäkningar och sol/skuggaberäkning tidigt i projektet för att möjliggöra optimal volymhantering och övrig byggnadsplanering på den aktuella tomten.
  • Prioritera dagsljuset så mycket som möjligt och behandla dagsljus som en del av belysningssystemet.
  • Storlek och placering av fönster är viktigt för dagsljus och utblickar. Högt sittande fönster ger mycket ljus, men kan öka risken för bländning. Lägre sittande fönster gör att särskilt mindre barn lättare kan se ut.
  • Planera för både soliga och skuggiga platser i utemiljön och ta tillvara stora träd och annan vegetation för att få lagom skugga.
  • Genom att ljussätta utemiljön kan den användas på eftermiddagar och kvällar även under årets mörkare dagar.
  • Flera regelverk behandlar dagsljus, utblick och belysning, se faktaruta nedan.

Mervärden

  • Genom att gestalta för samspel mellan dagsljus och elljus inspirerande och hälsosamma rum skapas samtidigt som byggnadens energianvändning minimeras. Stora träd och annan vegetation i utemiljön kan både minska kylbehovet av inomhusmiljön och skapa fina skuggeffekter på mark och fasad.

Dagsljus och ljusets kvalitet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande

Dagsljus har stor betydelse för vår hälsa. Det påverkar halterna av hormonen kortisol och melatonin. Dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar nattsömnen, minskar sömnighet dagtid och förbättrar humöret. Elektriskt ljus har ett snävare färgspektrum och är inte lika hälsofrämjande. Det kan därför för närvarande inte helt ersätta dagsljus. Ett sätt att få mycket dagsljus under dagen är att vistas utomhus.

Folkhälsomyndigheten har i en rapport från 2017 gjort en kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljön. I rapporten understryks särskilt betydelsen av goda dagsljusförhållanden i skolmiljöer. I skolmiljöer ger en ökad ljusstyrka positiva effekter på prestationen på både kort och lång sikt. Dagsljusbelysta skolmiljöer kan öka elevers prestation med 7-18 procent och en utblick mot vegetation är positivt för inlärningen. (Folkhälsomyndigheten, 2017)

En rik och varierad ljusmiljö med god färgåtergivning är extra viktig för barn i förskoleåldern då det är då som deras syn och färgseende utvecklas. Det naturliga dagsljuset behöver vara den huvudsakliga källan till förskolans belysning. Dagsljuset ger energi och bidrar till en levande interiör som förändras under dygnet och året. Det är viktigt att rum där barn och elever ska vistas mer än tillfälligt får en gestaltning som ger goda dagsljusförhållanden. Detta gäller alltså inte bara klassrum utan även andra rum som idag används som lärmiljöer. Belysningen i lärmiljön har också betydelse när det gäller möjligheten att uppfatta ögonen och mimik hos den som pratar. (Länsstyrelsen i Dalarna, 2020)

Generösa fönsterpartier på Björkhagens förskola i Malmö. Arkitekt: New Line. Foto: Maria E Teder/Boverket.

En genomtänkt placering av byggnaden på tomten skapar goda förutsättningar för dagsljus inomhus

För att säkerställa att det finns god tillgång till dagsljus vid nybyggnad av skolor och förskolor behöver dessa frågor hanteras tidigt i processen.  Det är grundläggande att välja en plats som ger rätt förutsättningar för dagsljus. Även byggnadens höjd, form och placering i förhållande till väderstreck på tomten är avgörande för tillgången till dagsljus. Ju mer fasadyta på byggnaden, desto mer dagsljus.

Tänk på att:

  • Solhöjden för den geografiska platsen ger information om förutsättningar för tillgång till direkt solljus.
  • Väderstreck - fasaders orientering påverkar mängden direkt solljus som når enskilda fasader och bostadsrum.
  • Omgivande bebyggelse skuggar fasader, gårdar och andra utemiljöer.
  • Byggnadsdjupet har stor betydelse för dagsljusets förmåga att nå in.
  • Våningshöjden och rumsutformningen påverkar också förutsättningarna för att dagsljuset ska nå in i byggnaden.
  • Avskärmande objekt som balkonger, loftgångar eller burspråk kan skärma av tillgången till direkt himmelsljus.
  • Val av storlek och placering av fönster samt dess glasegenskaper påverkar mängden dagsljus som når in i rummet.
  • Fasadernas och markens kulörer och ljusreflekterande egenskaper påverkar hur himmelsljuset sprids.
Plan 1 på Landamäreskolan i Göteborg. Byggnadens smala S-form har en bredd på 18 meter vilket skapar mycket fasadyta med goda förutsättningar för dagsljus i de flesta delar av skolan. Illustration: Wahlström & Steijner Arkitekter AB.
Landamäreskolans smala S-formade byggnad ger mycket fasadyta och stora möjligheter för fönster med bra dagsljusinsläpp. Arkitekt: Wahlström & Steijner Arkitekter AB. Landskapsarkitekt: Landskapsgruppen. Foto: Åke E:son Lindman.

Storlek och placering av fönster påverkar

Ett sätt att få in ljuset är fönster som går högt upp mot taket.  Högt sittande fönster ger ett mer spritt allmänljus långt in i rummet, men gör det svårare för barnen att se ut. Det kan också öka risken för bländning. Lågt sittande fönster skapar däremot ett mer koncentrerat ljus nära golvet i barnets nivå. Varierade fönsterstorlekar, bröstningshöjder och fönster i olika väderstreck ger byggnaden en rikare ljusmiljö som stärker upplevelsen av rum, färg, ljus och form, liksom av omgivningen.

Varierad fönstersättning och generösa glaspartier ger dagsljus för större och mindre lärmiljöer som här på Hedlunda förskola i Umeå kommun. En riktad belysning mot väggen över en samlingsplats skapar också ett ”ljusrum” i rummet. Arkitekt: SWECO architects. Foto: Felix Gerlach

Gestalta genom att kombinera dagsljus och elljus

Även om dagsljuset är den viktigaste källan till belysning i skol- och förskolelokalerna, så kommer det naturliga ljuset behöva kompletteras med elektriskt ljus av god kvalitet för att ge en god ljusmiljö. Planeringen av elbelysningen behöver utgå från dagsljusförhållandena. Att kunna påverka belysningen är ett enkelt och effektivt sätt att förändra stämningen i ett rum och med hjälp av specifika ljuskällor kan mindre ”ljusrum” skapas för särskilda aktiviteter. Belysning som är varierad kan också ge upphov till lekar och vara en del i barnens lek.

Det är inte ovanligt med felaktig placering av armaturer, flimmer och bländning från belysning, vilket påverkar vår hälsa negativt. En alltför jämn och monoton belysning är tröttande och minskar upplevelse av rum, färg och form. Ljuset ska ha en god färgåtergivning, speciellt i situationer med en ljuskälla, som till exempel pendlat ljus över bord. Det är också angeläget att ljuset är anpassat så att barn inte blir bländade. Mindre barn tittar ofta uppåt mot vuxna och kan därför bli bländade om det är för starkt ljus ovanifrån.

Dagsljus behövs inte bara i klassrummen utan i alla vistelseytor som används för studier och undervisning. På Brogårdaskolan i Bjuv omges hemvisterna av klassrum och flera mindre studier