Läget på bostadsmarknaden i riket
Jämfört med 2023 är förhållandena 2024 något bättre enligt kommunernas svar. Jämfört med den historiskt höga nivån 2017, då 255 kommuner bedömde underskott på bostadsmarknaden som helhet, har det för varje år blivit färre kommuner som bedömer underskott. I 2024 års enkät är det 148 kommuner som anger underskott i kommunen som helhet.
Förändring av frågorna som rör bostadsmarknadsläget
Värt att notera är att i 2024 års bostadsmarknadsenkät har frågan om underskott, överskott och balans på bostadsmarknaden förändrats. Tidigare har den frågan försökt fånga upp läget på bostadsmarknaden sett till både efterfrågan och behov. I årets enkät har delarna separerats, så att en del av enkäten fokuserar på efterfrågan och en del fokuserar på bostadsbehoven i kommunen. Tanken är från och med årets enkät kommer dessa delar frågas om och redovisas separat.
Färre kommuner anger underskott jämfört med 2023
I 2024 års bostadsmarknadsenkät anger 148 av landets 290 kommuner att det råder underskott på den lokala bostadsmarknaden som helhet. Det motsvarar 51 procent av de 288 kommuner som har besvarat frågan. Det är 32 kommuner färre som gör den bedömningen jämfört med för ett år sedan, och 59 kommuner färre jämfört med för två år sedan.
Totalt bor 70 procent av landets befolkning i de kommuner som uppger att de har underskott på bostadsmarknaden. Det är lägre än 2023 då andelen var 80 procent och betydligt lägre än för fem år sedan. Vid den högsta noteringen visade enkätsvaren att 94 procent av befolkningen bodde i kommuner med underskott på bostadsmarknaden.
Fler kommuner bedömer överskott på bostadsmarknaden
Det är 21 kommuner som bedömer att det råder överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Det är en ökning med nio kommuner jämfört med förra året, då var det tolv kommuner som gjorde den bedömningen. I samtliga kommuner som anger överskott minskade folkmängden under 2023. Det är vidare mestadels kommuner i kommungruppen ”övriga kommuner med mindre än 25 000 invånare”. En högskolekommun har angett överskott och en kommun med mer än 25 000 invånare.
Fler kommuner har bostadsmarknader i balans
Totalt 119 kommuner, motsvarande cirka 40 procent, bedömer att bostadsmarknaden är i balans. Det är en ökning med 22 kommuner sedan förra året, och med 53 kommuner jämfört med för två år sedan. Kommuner som bedömer balans finns i hela landet, och bland dessa finns kommuner med såväl en ökande som en minskande folkmängd. De flesta ingår i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. 25 kommuner finns i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”, tolv högskolekommuner samt två i Storstockholm, två i Stormalmö och två i Storgöteborg.
Det är fortsatt många kommuner som bedömer underskott, samtidigt som antalet som anger balans eller överskott ligger på lägre nivåer. Av kommunernas svar och kommentarer kan vi dock konstatera att bostadsmarknadsläget inte är lika ansträngt som det varit under en lång rad år. En anledning till detta kan vara det större antalet bostäder som tillkommit genom nyproduktion de senaste åren.
Många kommuner kommenterar att de bedömer underskott på bostadsmarknaden eftersom vissa grupper, bland annat resurssvaga såsom pensionärer och unga vuxna, har svårt att efterfråga nyproducerade bostäder. Vidare är det många kommuner som kommenterar svårigheten att göra en generell bedömning då läget är mycket osäkert och svårbedömt.
Liten ökning av balans i de större högskolekommunerna och storstadsregionerna
I de tre storstadsregionerna bedömer de flesta kommunerna att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet, utom sex kommuner som bedömer balans. Förra året bedömde tre kommuner i storstadsregionerna balans. Det är två kommuner i varje storstadsregion som bedömer balans.
Av de större högskolekommunerna är det 9 av 18 som bedömer underskott i kommunen som helhet, detta till skillnad från förra året då 14 kommuner i denna grupp bedömde underskott och för två år sedan var det samtliga kommuner i gruppen. Det är åtta kommuner som bedömer balans. Det är således hela fem kommuner färre som anger underskott i denna kommungrupp, vilket är en stor procentuell minskning jämfört med de övriga kommungrupperna.
En stor del av de mindre högskolekommunerna bedömer underskott, utom fyra som bedömer balans. Det är en kommun mer som anger balans än förra året. Sammanfattningsvis har kommunernas bedömningar av balans ökat i samtliga kommungrupper.
Fler större kommuner rapporterar balans
Av de 119 kommuner som anger balans i kommunen som helhet har Västerås störst folkmängd, cirka 160 000 invånare. Den näst största kommunen som bedömer balans är Norrköping, med cirka 145 000 invånare. Både Västerås och Norrköping ingår i gruppen högskolekommuner med fler än 75 000 invånare. Samtliga de större kommunerna som anger balans återfinns i denna kommungrupp. Utöver de två ovan nämnda är det också Borås, Gävle, Sundsvall, Växjö, Karlstad och Kristianstad.
Kommuner inom storstadsregionerna som rapporterar balans är Mölndal, Kungälv, Eslöv Nynäshamn, Höör och Nykvarn.
I gruppen övriga kommuner med fler än 25 000 invånare är det kommuner med större befolkning än tidigare som bedömer balans. Nyköping med sina drygt 58 000 invånare, Uddevalla med 57 000 invånare och Hässleholm med 52 000 invånare, bedömer balans. Resterande kommuner i samma grupp som bedömer balans har mellan 25 000 och 48 000 invånare. I år är det påfallande många fler kommuner med ett invånarantal på mellan 50 000 och 160 000 som bedömer balans jämfört med de senaste åren. De flesta kommuner som uppger att det råder balans på bostadsmarknaden tillhör dock fortsatt gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”.
Underskottet är störst på centralorterna
Centralorten är oftast den del av kommunen där efterfrågan är störst i förhållande till utbudet. Av de kommuner som har besvarat frågan i år bedömer 176 kommuner, motsvarande 61 procent, att det råder underskott på bostadsmarknaden på centralorten. Även på centralorten anger färre kommuner underskott än tidigare år. Det är 83 kommuner, motsvarande 29 procent, som bedömer balans, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med förra året. Vidare är det 28 kommuner som anger överskott på centralorten i år, vilket kan jämföras med förra året då det var tolv kommuner som angav överskott. Det är således mer än en fördubbling av antalet kommuner som anger överskott på centralorten.
Fler kommuner bedömer balans i kommunens övriga delar utanför centralorten
Att kommunerna anger balans i områden utanför centralorten är vanligare. Jämfört med förra året är det ungefär samma antal som anger balans utanför centralorten. 139 kommuner, motsvarande 48 procent, anger balans utanför centralorten. Förra året var den siffran 140 kommuner. Antalet kommuner som anger underskott har minskat de senaste åren och är i år 112, motsvarande 39 procent. Samma siffra förra året var 130 kommuner. Antalet kommuner med överskott har ökat till 36 kommuner. Förra året angav 18 kommuner överskott i kommunens övriga delar utanför centralorten.
Kommunerna bedömer att läget är sämre om tre år
Läget på bostadsmarknaden förväntas bli sämre om tre år. Fler kommuner bedömer att det kommer vara underskott på kommunens bostadsmarknad som helhet om tre år jämfört med i dag. Detta är första gången på många år som kommunerna bedömer att läget kommer vara sämre om tre år jämfört med i dag. Av de kommuner som har svarat på frågan om hur kommunens bostadsmarknadsläge förväntas se ut om tre år uppger 173 kommuner, motsvarande 60 procent, att det kommer att råda underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Det är 35 kommuner som i dag bedömer balans som tror att det kommer råda underskott om tre år och endast åtta kommuner som i dag bedömer underskott som tror att det kommer råda balans om tre år.
På centralorten ser det snarlikt ut. Av de kommuner som har svarat på frågan om läget på centralorten om tre år uppger 189 kommuner att det kommer att råda underskott på bostadsmarknaden på centralorten. Det är 30 kommuner som i dag bedömer balans som tror att det kommer råda underskott om tre år och 15 kommuner som i dag bedömer underskott som tror att det kommer råda balans om tre år.
Störst efterfrågan på treor och fyror
I årets enkät frågar vi om vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen. Detta kan jämföras med tidigare år då vi också frågade efter behov. Sett till storleken på bostäder som kommer efterfrågas visar svaren på riksnivå att bostäder med tre rum och kök respektive fyra rum och kök kommer var mest efterfrågat, om man ser till alla upplåtelseformer. I äganderätter är det fyra respektive fem rum och kök eller större som kommer efterfrågas mest. I hyresrätter är det nästan samtliga storlekar som kommer efterfrågas. I bostadsrätter är det två till fyra rum och kök som kommer efterfrågas. Det är 14 kommuner som anger att de inte kan bedöma vilka upplåtelseformer eller storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren.
Det är 20 kommuner som anger att det finns ett behov av andra upplåtelseformer. Under detta svarsalternativ anger kommunerna ett behov av exempelvis trygghetsbostäder, LSS-bostäder, särskilda boendeformer för äldre (SÄBO), seniorbostäder, kollektivboenden eller gemenskapsboenden, samt korttidsboenden och entreprenörsbostäder.
| 1 rk | 2 rk | 3 rk | 4 rk | 5 rk eller större |