På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Läget på bostadsmarknaden i riket

Granskad:

Resultatet i 2021 års enkät visar att läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt i storstadskommuner och högskolekommuner, men att det har lättat i vissa delar av landet. Svaren de fyra senaste åren visar att färre kommuner har underskott på bostadsmarknaden jämfört med den historiskt höga nivån 2017.

Något färre kommuner med underskott jämfört med BME 2020

I 2021 års bostadsmarknadsenkät anger 207 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Det motsvarar 73 procent av de 283 kommuner som har besvarat frågan. Det är 5 kommuner färre som gör den bedömningen jämfört med för ett år sedan, och 33 kommuner färre jämfört med för två år sedan. Antalet kommuner med balans minskar med 7 kommuner, från 66 kommuner förra året till 59 i år. Däremot är det fler kommuner med överskott, 17 i år jämfört med 8 kommuner förra året.

Totalt 90 procent av landets befolkning bor i de kommuner som uppger att de har underskott på bostäder. Det är en lika stor andel som förra året, men lägre än för två år sedan, då enkätsvaren visade att 94 procent av befolkningen bodde i kommuner med underskott på bostäder.

17 kommuner har överskott på bostäder

Det är 17 kommuner som uppger att det råder överskott på bostäder i kommunen som helhet. Det är en ökning jämfört med förra året då det var 8 kommuner som bedömde överskott. I samtliga kommuner med överskott minskade folkmängden under föregående år. Geografiskt är det stor spridning, däremot inte storleksmässigt. Samtliga kommuner som bedömer överskott ingår i gruppen övriga kommuner med mindre än 25 000 invånare.

Diagram som visar kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget.
Diagrammet visar kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet de senaste 20 åren. Observera att enkäten använde begreppet ”brist” i stället för ”underskott” fram till och med 2013. Ändringen till begreppet ”underskott” kan möjligen ha en marginell påverkan på svarsfördelningen. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2001–2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Färre kommuner har bostadsmarknader i balans

Totalt 59 kommuner, 21 procent, uppger att bostadsmarknaden är i balans. Det är en minskning med 7 kommuner sedan förra året, men en ökning med 13 kommuner jämfört med för två år sedan. Jämfört med förra årets enkät är det 5 kommuner färre som bedömer att det är underskott på bostäder.

Historiskt sett ligger dock antalet kommuner som anger underskott fortfarande på höga nivåer, samtidigt som antalet som anger balans eller överskott ligger på låga nivåer. Det tyder på att läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt.

Diagram som visar kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget.
Kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet fördelat på kommungrupper, januari år 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskott i storstadsregioner och högskolekommuner

I de tre storstadsregionerna bedömer samtliga kommuner som har besvarat frågan (2 kommuner har inte svarat) att det är underskott på bostäder. Alla större högskolekommuner bedömer underskott i kommunen som helhet, vilket är samma situation som förra året. Samtliga mindre högskolekommuner, förutom en, bedömer underskott.

Främst små kommuner som rapporterar balans

Av de 59 kommuner som anger balans har Skövde störst folkmängd, med närmare 56 800 invånare. Kommunens befolkning ökade med drygt 400 invånare under 2020, vilket skiljer sig från de flesta övriga kommunerna med balans, där det istället ofta varit en minskning av antalet invånare. Skövde ingår i gruppen ”mindre högskolekommuner”. Västervik, med närmare 36 700 invånare, är den näst största kommunen som anger balans. Västervik ingår i gruppen övriga kommuner med fler än 25 000 invånare. Ytterligare 5 kommuner i denna grupp anger balans. De flesta kommuner som uppger att det råder balans på bostadsmarknaden tillhör annars gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare” (kommuner utan högskola och som inte tillhör ett storstadsområde).

Karta över Sverige som visar kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet i januari 2021.
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se kartan i större format. Illustration: Boverket

Underskottet på bostäder är störst på centralorterna

Centralorten är nästan alltid den del av kommunen där efterfrågan är störst i förhållande till utbudet. Av de 282 kommuner som har besvarat frågan i år bedömer 233 kommuner, 83 procent, att det råder underskott på bostäder på centralorten. Jämfört med förra året har andelen kommuner som anger underskott på centralorten minskat med 2 procentenheter. Bara 38 kommuner, 13 procent, uppger att det är balans, vilket är samma förhållande som förra året. Det är 11 kommuner som anger överskott på centralorten i år, vilket kan jämföras med förra året då det var 5 kommuner som angav överskott.

Något färre kommuner bedömer balans utanför centralorterna

Underskott på bostäder är inte lika vanligt i områden utanför centralorten och de senaste åren har antalet kommuner med underskott i dessa kommundelar minskat något. I år visar dock resultaten att antalet kommuner med underskott i kommunens övriga delar har ökat något jämfört med föregående år, från 148 till 153. Därmed har antalet kommuner med balans utanför centralorten minskat något och uppgår i år till 101, jämfört med förra årets 110. Antalet kommuner med överskott har ökat med en kommun och är i år 27.

Diagram som visar kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i kommunen.
Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet, på centralorten samt i kommunens övriga delar, januari år 2021. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

En av tre kommuner ser bostadsrelaterade effekter av pandemin

En ny fråga i årets bostadsmarknadsenkät är om kommunens bostadsmarknad har påverkats av coronapandemin; 92 kommuner svarar ja på frågan, 189 svarar nej och 9 kommuner har lämnat frågan obesvarad. Det går inte att se något tydligt mönster avseende geografi eller kommunstorlek då det finns en stor spridning bland de kommuner som svarar ja på frågan. Däremot har 58 av de 92 kommunerna som svarat ja valt svarsalternativet ”Bostadspriserna har ökat”. Övriga svarsalternativ har bara valts av ett fåtal kommuner. ”Behovet av ekonomiskt bistånd för ökade boendekostnader har ökat” har valts av 10 kommuner och ”Hemlösheten har ökat” respektive ”Ökad trångboddhet” har valts av 5 kommuner vardera. Det var möjligt att välja mer än ett svar på frågan.

Det är flera kommuner som påpekar att det är för tidigt att dra några säkra slutsatser av hur pandemin kan ha påverkat bostadsmarknaden.

Bostadsbyggandet förväntas öka tydligt i flera kommungrupper

År 2020 påbörjades preliminärt 56 000 bostäder, inklusive 2 500 bostäder som är nettotillskott genom ombyggnad. Det är 8 procent fler än föregående år. Cirka hälften av de påbörjade bostäderna var hyresrätter, som ökade med cirka 15 procent jämfört med 2019. Antalet påbörjade bostadsrätter ökade med cirka 6 procent medan småhusbyggandet var i stort sett oförändrat.

Under 2021 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas 76 600 bostäder genom nybyggnation, vilket är 3 procent fler än förväntningarna för 2020. Under 2022 förväntas att 85 600 bostäder kommer att påbörjas, vilket är 11 procent fler än förväntningarna för 2021. Utöver den påbörjade nyproduktionen kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Kommunernas förväntningar på antalet påbörjade bostäder har historiskt dock varit betydligt högre än vad som faktiskt har påbörjats. Utfallet har i genomsnitt varit cirka 80 procent av förväntningarna. De senaste tre åren har utfallet varit lägre, i genomsnitt 66 procent, i huvudsak beroende på att det påbörjats betydligt färre bostadsrätter än förväntat. Utfallet skiljer sig även mellan kommungrupperna.

Jämfört med bedömningarna år 2020 förväntas år 2021 en tydlig ökning av antalet påbörjade bostäder i Storstockholm, bland större högskolekommuner utanför storstadsregionerna, och i gruppen övriga kommuner med fler än 25 000 invånare. En minskning förväntas i främst Stormalmö och bland övriga mindre högskolekommuner. I Storgöteborg och bland övriga kommuner med färre än 25 000 invånare förväntas ett i stort sett oförändrat byggande.

År 2022 förväntas en kraftig ökning av bostadsbyggandet bland övriga högskolekommuner. Även i Storstockholm och bland övriga kommuner med fler än 25 000 invånare förväntas betydande ökningar jämfört med 2021.

Färre kommuner anger ekonomiska faktorer som främsta hinder

De fem främsta faktorerna som flest kommuner anger som begränsande för bostadsbyggande är desamma i år som i förra årets enkät. Färre kommuner anger ekonomiska faktorer som främsta hinder i årets enkät. I synnerhet minskade andelen kommuner som anger svårigheter för privatpersoner att få lån.

Höga produktionskostnader har angetts som hinder av flest kommuner under flera år i rad, men andelen har minskat. I år angav 42 procent av kommunerna detta, jämfört med 49 procent förra året och 55 procent för två år sedan.

Brist på detaljplan på attraktiv mark anges i år av 33 procent av kommunerna, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med förra årets 31 procent. Svårigheter för privatpersoner att få lån angavs av 32 procent. Det är en markant minskning från förra årets 46 procent. Antalet kommuner med färre än 25 000 invånare som anger detta har minskat betydligt i år.

Den fjärde vanligaste faktorn är konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken med 26 procent (14 procent förra året), medan överklagande av detaljplaner har angetts av 20 procent av kommunerna (12 procent). Svårigheterna för byggherrar att få lån eller hårda lånevillkor angavs av 18 procent (22 procent).

Bland kommungrupperna sticker större högskolekommuner ut med en betydligt större andel kommuner som anger höga produktionskostnader och svårigheter för privatpersoner att få lån som hinder jämfört med genomsnittet. I Storgöteborg anger många kommuner brist på detaljplan på attraktiv mark, överklagande av detaljplaner samt svag infrastruktur/osäkerhet om framtida satsningar som främsta hinder, medan ekonomiska faktorer har mycket liten vikt.

Diagram över faktorer som begränsar bostadsbyggandet i landets kommuner.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i riket. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen