Läget på bostadsmarknaden i riket

Resultatet i 2019 års enkät visar att läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt. Svaren de två senaste åren visar dock att något färre kommuner har underskott på bostadsmarknaden jämfört med 2017, då antalet kommuner som uppgav underskott var rekordstort.

De flesta svenskar bor i kommuner med underskott på bostäder

I 2019 års bostadsmarknadsenkät anger 240 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Det motsvarar 83 procent av kommunerna. Det är 3 kommuner färre som gör den bedömningen jämfört med för ett år sedan, och 15 kommuner färre jämfört med för två år sedan.

Cirka 94 procent av landets totala befolkning bor i de kommuner som uppger att de har underskott på bostäder.

Bara fyra kommuner har överskott på bostäder

Det är bara 4 kommuner, det vill säga 1 procent av landets kommuner, som uppger att det råder överskott på bostäder. År 2018 angav 3 kommuner överskott. Gemensamt för kommunerna med överskott på bostäder är dels en folkmängd under 12 000, dels att folkmängden minskade 2018.

Diagrammet visar kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet de senaste 20 åren. Observera att enkäten använde begreppet ”brist” i stället för ”underskott” fram till och med 2013. Ändringen till begreppet ”underskott” kan möjligen ha en marginell påverkan på svarsfördelningen. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 1999–2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket
Diagrammet visar kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet de senaste 20 åren. Observera att enkäten använde begreppet ”brist” i stället för ”underskott” fram till och med 2013. Ändringen till begreppet ”underskott” kan möjligen ha en marginell påverkan på svarsfördelningen. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 1999–2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Något fler kommuner har bostadsmarknader i balans

Totalt 46 kommuner, 16 procent, uppger att bostadsmarknaden är i balans. Det är en ökning med 4 kommuner sedan förra året och 12 kommuner jämfört med för två år sedan.

Den förändring som har skett på riksnivå jämfört med förra årets enkät är att något färre kommuner bedömer att det är underskott på bostäder. Samtidigt bedömer något fler kommuner att det råder balans eller till och med överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden.

Historiskt sett ligger dock antalet kommuner som anger underskott fortfarande på höga nivåer, samtidigt som antalet som anger balans eller överskott ligger på låga nivåer. Det tyder på att läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt.

Kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet fördelat på kommungrupper, januari år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket.
Kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet fördelat på kommungrupper, januari år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Främst små kommuner rapporterar balans

I de tre storstadsregionerna bedömer samtliga kommuner att det är underskott på bostäder. Även alla större högskolekommuner bedömer att det är underskott på bostäder. Ingen kommun med över 75 000 invånare rapporterar balans i årets bostadsmarknadsenkät.

Av de kommuner som anger balans har Östersund störst folkmängd, med drygt 60 000 invånare. Östersund ingår i gruppen "mindre högskolekommuner". De flesta kommuner som uppger att det råder balans på bostadsmarknaden tillhör annars gruppen "övriga kommuner med färre än 25 000 invånare" (kommuner utan högskola och som inte tillhör ett storstadsområde).

Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år 2019.
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se kartan i större format. Illustration: Boverket

Underskottet på bostäder är störst på centralorterna

Centralorten är nästan alltid den del av kommunen där efterfrågan är störst i förhållande till utbudet. Skillnaden mellan balans och obalans är störst vid jämförelser av bostadsmarknadsläget mellan just kommunens centrala delar och övriga områden.

Av de 289 kommuner som har besvarat frågan bedömer 260 kommuner, 90 procent, att det råder underskott på bostäder på centralorten. Bara 29 kommuner, 10 procent, uppger att det är balans på bostadsmarknaden. Jämfört med förra året har antalet kommuner som anger underskott på centralorten minskat med 6, samtidigt som antalet som anger balans har ökat med 11 kommuner.

Något fler kommuner har balans eller överskott utanför centralorterna

Underskott på bostäder är inte lika vanligt i områden utanför centralorten. Förra årets enkätsvar visade dock en ökning av antalet kommuner med underskott utanför centralorten jämfört med året dessförinnan, trots att färre kommuner gjorde den bedömningen i kommunen som helhet och på centralorten. I år visar resultaten att antalet kommuner med underskott har minskat även utanför centralorterna, från 173 till 165. Antalet kommuner med balans och obalans med överskott utanför centralorten har alltså ökat och uppgår i år till 103 respektive 19.

Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet, på centralorten samt i kommunens övriga delar, januari år 2019.
Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet, på centralorten samt i kommunens övriga delar, januari år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Ungefär var tredje kommun har inte bedömt underskottets storlek

Totalt 264 kommuner svarar att det råder underskott på bostäder, antingen i kommunen som helhet eller i någon del av kommunen.

En ny fråga i bostadsmarknadsenkäten 2019 var att dessa kommuner med underskott fick följdfrågan hur stort det bedömda underskottet på bostäder för närvarande är. Ungefär en tredjedel, 83 kommuner, anger att kommunen saknar en kvantitativ bedömning av behovets storlek.

Underskottets storlek Antal kommuner  Genomsnittlig folkmängd  Minsta värde (folkmängd)  Största värde (folkmängd) 

Färre än 50 bostäder

 38  8 913  2 450  20 390
50–100 bostäder  54  16 095  5 671  47 818
101–500 bostäder  61  23 356  6 832  84 908
501–1 000 bostäder  16  53 478  9 427  127 119
1 001–5 000 bostäder  9  123 998  31 491  339 313
Fler än 5 000 bostäder  3  558 566 141 676  962 154

Kommunen har ingen kvantitativ bedömning av behovets storlek

 83  44 921 4 055   225 164

Tabellen ovan visar antal kommuner som bedömer respektive svarsalternativ för underskottets storlek (januari 2019), genomsnittlig folkmängd bland dessa kommuner samt minsta och största kommun sett till folkmängd. Uppgifter om folkmängd är hämtade från SCB och avser förhållandena den 31 december 2018.

Det framgår av kommentarerna till frågan att många kommuner har svårt att göra en sådan bedömning eftersom de saknar metod och verktyg för att mäta hur stort underskottet är. Svaren bygger därför på olika sätt att göra uppskattningen av underskottet i kvantitativa termer. Vanligt förekommande är att bedömningen görs utifrån bostadskön i det kommunala bostadsbolaget, befolkningsutvecklingen i relation till bostadsbyggandet, indikatorer på trångboddhet, eller utifrån kommunens bostadsförsörjningsprogram eller liknande dokument.

Flera kommuner lyfter att det saknas ett utbud av prisrimliga bostäder för hushåll med svagare ekonomi och bostäder för särskilda grupper. En vanlig förklaring till att inte kunna ange underskottets storlek är att kommunen är en del av en större regional bostadsmarknad, vilket gör bedömningar svårare.

Av diagrammet nedan framgår kommunernas bedömningar av underskottets storlek fördelat på invånarantal. Kommuner med större folkmängd svarar i högre grad att de saknar en kvantitativ bedömning av behovets storlek.

Kommuners bedömning av underskottets storlek uppdelat på invånarantal, januari år 2019. I gruppen kommuner med folkmängd mindre än 25 000 ingår 160 kommuner, i gruppen med folkmängd mellan 25 000 och 75 000 ingår 75 kommuner och i gruppen med folkmängd större än 75 000 ingår 29 kommuner.
Kommuners bedömning av underskottets storlek uppdelat på invånarantal, januari år 2019. I gruppen kommuner med folkmängd mindre än 25 000 ingår 160 kommuner, i gruppen med folkmängd mellan 25 000 och 75 000 ingår 75 kommuner och i gruppen med folkmängd större än 75 000 ingår 29 kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Fortsatt obalans i framtiden

Det ansträngda läget på bostadsmarknaden förväntas bestå framöver, även om det är färre kommuner som förväntar sig underskott om tre år jämfört med i dag.

Av de 289 kommuner som har besvarat frågan om hur kommunens bostadsmarknadsläge förväntas se ut om tre år uppger 205 kommuner, 71 procent, att det kommer att råda underskott på bostäder. Nästan alla dessa har angett obalans med underskott i dagsläget, och bedömer därmed att underskottet kommer att kvarstå de kommande tre åren. Det är 3 kommuner som angett balans i dagsläget men som bedömer att den lokala bostadsmarknaden kommer att präglas av obalans med underskott om tre år.

Drygt var fjärde kommun bedömer balans inom tre år

Samtidigt som läget på bostadsmarknaden på tre års sikt verkar fortsatt ansträngt förväntas det ljusna på några håll i landet. Sammanlagt 78 kommuner, 27 procent, anser att bostadsmarknaden i sin helhet kommer att vara i balans om tre år. Av dessa är det 37 kommuner som i dagsläget har obalans på bostadsmarknaden, och som alltså förväntar sig att kunna åtgärda underskottet.

Stort behov av hyresrätter framöver

I princip alla landets kommuner bedömer att det behöver tillkomma bostäder i någon form under de kommande tre åren. Hyresrätter är den upplåtelseform som flest kommuner uppger behöver tillkomma, följt av bostadsrätter och äganderätter. Samma mönster gäller för alla kommungrupper.

Sett till storleken på bostäder som behöver tillkomma visar svaren på riksnivå att behovet av tre rum och kök är störst, summerat för alla upplåtelseformer. Storstockholms kommuner bedömer att det behöver tillkomma bostäder i större storlekar i högre grad än vad övriga kommungrupper uppger.

Sett till både upplåtelseform och storlek på bostäderna är det framför allt två rum och kök upplåtna med hyresrätt som behöver tillkomma. Det uppger 79 procent av landets kommuner. Hur stort behovet är av bostäder i olika kombinationer av upplåtelseformer och storlekar varierar till viss del mellan kommungrupperna.

En utmaning som flera kommuner lyfter är att det saknas ett utbud av bostäder som är tillgängliga för grupper med låga inkomster eller som har en svag ställning på bostadsmarknaden av andra anledningar.

Som tidigare nämnts visar summeringen av enkätsvaren att tre rum och kök är den storlek på bostäder som flest anger behöver tillkomma. Samtidigt framhäver flera kommuner att det finns ett särskilt stort behov av större lägenheter, och då framför allt större hyresrätter. Dock har de målgrupper som behöver stora lägenheter inte alltid tillräcklig betalningsförmåga, vilket gör att de som är i behov av större bostäder ofta inte har råd att efterfråga dem.

Kommunerna förväntar sig ett högt bostadsbyggande de närmaste åren

Trenden i bostadsbyggandet bröts under 2018. Under året påbörjades preliminärt 56 000 bostäder, inklusive nettotillskott genom ombyggnad. Det är 18 procent färre bostäder än 2017. Kommunernas förväntningar för de närmaste åren visar på en betydligt högre nivå på bostadsbyggandet än vad hittills publicerade prognoser från olika bedömare visar. Mycket tyder på att förväntningarna i många kommuner inte ligger i fas med bostadsmarknadsläget på orten.

Under 2019 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas cirka 75 700 bostäder genom nybyggnation. Under 2020 förväntas byggandet öka, och enligt kommunerna kommer det då att påbörjas cirka 85 200 bostäder genom nybyggnation. Jämfört med förväntningarna i förra årets enkät är det en minskning med 10 procent första året och 6 procent andra året.

Historiskt sett har kommunerna överskattat byggandet med i genomsnitt 28 procent. Utfallet under 2018 var dock betydligt sämre, med en kraftig överskattning av byggstarterna i många kommuner. Utöver den påbörjade nyproduktionen tillkommer även ett visst nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

I 2019 års förväntade bostadsbyggande inkluderas närmare 900 bostäder med tidsbegränsade bygglov för nybyggnad, och ungefär 30 bostäder genom ombyggnad. Totalt anger 18 kommuner, 10 färre jämfört med förra året, att det kommer att påbörjas bostäder med tidsbegränsat bygglov under 2019. I 15 kommuner anges detta för nybyggnation och i 4 kommuner för ombyggnation.

Höga produktionskostnader begränsar bostadsbyggandet

Den faktor som flest kommuner, 55 procent, uppger begränsa bostadsbyggandet i kommunen är höga produktionskostnader. Höga produktionskostnader har varit det främsta hindret flera år i rad enligt enkätsvaren.

Jämfört med förra året är det i år fler kommuner som uppger att bostadsbyggandet begränsas av att det är svårt för privatpersoner att få lån eller att lånevillkoren är för hårda. Det uppger 42 procent av kommunerna, jämfört med 35 procent förra året. Hårda lånevillkor för privatpersoner hämmar efterfrågan vilket begränsar bostadsbyggandet i sin tur.

Den tredje vanligaste faktorn, som 33 procent av kommunerna anger begränsar byggandet, är brist på detaljplan på attraktiv mark. Svårigheter för byggherrar att få lån till byggprojekt är också en vanligt förekommande förklaring som 26 procent av kommunerna anger.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommunerna.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej