Cirkulärt byggande inom EU
Många initiativ tas inom EU för att driva på omställningen till en cirkulär ekonomi, såväl inom bygg- och fastighetssektorn som sektorsövergripande. På denna sida redovisas några av insatserna. Medlemsstaterna har kommit olika långt i omställningen till en mer cirkulär ekonomi.
EU:s initiativ för cirkulär ekonomi
Inom EU har det tagits fram strategier, handlingsplaner och finansieringsformer för att bidra till en cirkulär ekonomi inom bland annat byggsektorn. Ytterligare styrdokument är på gång. Flera av dessa styrmedel kuggar i varandra och några av de viktigaste är följande:
- EU:s gröna giv (European Green Deal)
- Handlingsplanerna för cirkulär ekonomi
- EU Taxonomin
- Level(s)
- Utveckling av Ekodesigndirektivet
- Utveckling av Byggproduktförordningen
- Rätt att få en vara reparerad (Right-to-repair)
- Gröna påståenden (Green Claims)
- Fonder och andra stöd
EU:s gröna giv och Fit för 55
För att uppnå Parisavtalet om klimatneutralitet till år 2050 lanserade EU den gröna given eller ”European Green Deal” år 2019. Den är EU:s gröna tillväxtstrategi.
Gröna given är övergripande och omfattar flera av de andra initiativen. Den innehåller ett paket av olika styrmedel och åtgärder, som ska bidra till att EU ställer om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Ökad cirkularitet är en viktig del i strategin.
Som ett etappmål anger EU:s klimatlag att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990. Genom Fit for 55, eller 55 %-paketet, gör EU en omfattande satsning för att skynda på omställningen till minskade klimatutsläpp. Paketet omfattar flera sektorer, bland annat byggnader. Det föreslås exempelvis ett nytt utsläppshandelssystem som omfattar byggnader samt skärpta krav på energiprestanda för såväl nya som renoverade byggnader.
55 % paketet (på Europeiska rådets webbplats)
EU:s gröna giv (på Europeiska kommissionens webbplats)
Handlingsplanerna för cirkulär ekonomi
Europeiska kommissionen har antagit två handlingsplaner för cirkulär ekonomi. Den första är från 2015 och den andra antogs 2020.
Motivet för den första handlingsplanen var att skynda på övergången till en cirkulär ekonomi, öka den globala konkurrenskraften, främja hållbar ekonomisk tillväxt och samtidigt skapa nya jobb. Handlingsplanen innehöll ett flertal åtgärder med syfte att sluta kretsloppet i produkters livscykel och främja ett nära samarbete mellan medlemsländerna och mellan olika aktörer. Fem prioriterade områden pekades ut inom vilka kommissionen ville skynda på omställningen i hela värdekedjan. Ett av dessa var bygg- och rivningsavfall.
Den andra handlingsplanen är ännu mer omfattande och ambitiös. Detta gäller inte minst för området byggande och byggnader. Initiativ och åtgärder under produkters hela livscykel presenteras. Handlingsplanen har ett samband med många andra policydokument, regleringar och strategier inom EU, till exempel den gröna given.
Den andra handlingsplanen fokuserar på tre områden:
- En policyram för hållbara produkter, som bland annat handlar om att utvidga ekodesigndirektivet till att omfatta cirkularitet och mer än energirelaterade produkter.
- Åtgärder som rör viktiga produktvärdekedjor. Byggande och byggnader är en av dessa prioriterade värdekedjor.
- Mindre avfall, mer värde, som bland annat syftar till stöd för avfallsförebyggande, cirkularitet och att skapa en EU-marknad för returråvaror.
Bioeconomy strategy (at the European commissions website)
Taxonomin
Taxonomin är ett EU-gemensamt verktyg för att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar och driva på omställningen till miljömässigt hållbara verksamheter. Taxonomin är en viktig del av EU:s gröna giv.
Taxonomiförordningen trädde i kraft år 2020 och genomförs stegvis. Förordningen är en ramreglering som ger utgångspunkter vid bedömningen av vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Idag omfattar taxonomin ett tiotal branscher med stor miljö- och klimatpåverkan. Bygg- och fastighetsbranschen hör till dessa.
Taxonomin utgår från följande sex miljömål:
- Begränsning av klimatförändringar
- Anpassning till klimatförändringar
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- Övergång till en cirkulär ekonomi
- Förebyggande och kontroll av föroreningar
- Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Om en ekonomisk verksamhet ska kunna bedömas som miljömässigt hållbar behöver den förhålla sig till dessa sex miljömål och även uppfylla vissa minimikrav om social hållbarhet. För byggnader baseras kraven i taxonomin också på verktyget Level(s), som omfattar flera indikatorer med fokus på cirkularitet.
Taxonomin bedöms få stor betydelse för hur bland annat banker och långivare väljer att ge lån och hur försäkringsbolag kommer att sätta sina premier.
EU taxonomy for sustainable activities ( at the European commissions website)
En taxonomi för hållbara investeringar (på Regeringskansliets webbplats)
Level(s)
Level(s) är ett EU gemensamt system för att utvärdera och rapportera hur hållbara byggnader och stadsdelar är för miljö och klimat. Det är tänkt som ett verktyg för att tillämpa cirkulära principer i den byggda miljön, både som stöd för att göra förbättringar och för att rapportera.
Inom Level(s) finns sex makromål med tillhörande indikatorer. Ett av makromålen är resurseffektivitet och cirkulära materiallivscykler. Indikatorerna för detta mål handlar om materialmängder, rivningsmängder, design för anpassning och renovering samt design för demontering och återanvändning.
Level(s) (at the European commissions website)
Utveckling av ekodesigndirektivet
Ekodesigndirektivet omfattar i dag enbart energirelaterade produkter och har fokus på energiprestanda. Som en utveckling av befintligt ekodesigndirektiv har Europeiska kommissionen 2022 föreslagit en förordning om ekodesign för hållbara produkter.
Enligt förslaget ska förordningen ge en ram för att fastställa ekodesignkrav för specifika produktkategorier. Sådana krav ska kunna ställas för nästan alla kategorier av fysiska varor som släpps ut på EU-marknaden. Kraven kan omfatta olika frågor, exempelvis produkternas livslängd och möjligheten att återanvända, uppgradera och laga dem, samt ett digitalt produktpass med information om produkten.
Ekodesign för hållbara produkter (på Europeiska kommissionens webbplats)
Utveckling av byggproduktförordningen
Det pågår en revidering av byggproduktförordningen om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. Europeiska kommissionen driver detta arbete.
Översynen innebär en modernisering för att ytterligare öka miljömedvetenheten i byggandet. En uttalad ambition är att designen av nya och renoverade byggnader i alla skeden överensstämmer med den cirkulära ekonomins behov.
Revidering av byggproduktförordningen (på Regeringskansliets webbplats)
Rätt att få en vara reparerad
EU-kommissionen har konstaterat att konsumentens ställning och kunskap bör stärkas för att bidra till en hållbar konsumtion. Därför har ett nytt direktiv föreslagits om rätten att få en vara reparerad. Syftet är att fler varor ska repareras och att säljaren i första hand ska reparera i stället för att byta ut varan, om den är felaktig. Konsumentens kunskap om sina rättigheter och vilka som kan anlitas för reparation ska också öka.
Nytt direktiv om rätten att få en vara reparerad (på Regeringskansliets webbplats)
Gröna påståenden
Kommissionen arbetar med ett direktiv om så kallade gröna påståenden. Det handlar om produkters och företags miljöprestanda och krav om att företag ska kunna styrka sina påståenden om produkter med hjälp av standardiserade metoder. På så sätt kan risken för så kallad grönmålning (greenwashing) minska.
Fonder och andra stöd
EU tillhandahåller olika former av stöd, bidrag och finansiering såväl inom de regionala utvecklingsfonderna som stöd riktade till små och medelstora företag eller forskningsprojekt. Representationen i Sverige har samlad information om stöd och bidrag.
A new Circular Economy Action Plan (at the European commissions website)
Medlemsstaternas arbete med cirkulärt byggande
Några EU-länder har kommit en bit på vägen med strategier för cirkulärt byggande på lands-, regional- eller stadsnivå. Vissa länder har strategier på nationell nivå medan andra länder har regionvisa strategier och angreppssätt.
Ett av de länder som bedöms ha kommit längst när det gäller cirkularitet är Nederländerna.
Nederländerna
Regeringen i Nederländerna har satt upp tre mål som syftar till att göra den nederländska ekonomin cirkulär så snabbt som möjligt:
- Se till att produktionsprocesserna använder råvaror mer effektivt, så att färre behövs.
- När nya råvaror behövs, använd hållbart producerade förnybara och allmänt tillgängliga råvaror, som biomassa – råvara gjord av växter, träd och matavfall. Detta kommer att göra Nederländerna mindre beroende av fossila bränslen, och det är bättre för miljön.
- Utveckla nya produktionsmetoder och designa nya produkter för att vara cirkulära.
Circular Dutch economy by 2050 (at the Government of the Netherlands website)
Policy: Circular economy (at the city of Amsterdams website)
Tyskland
Projektet Berlins ekosystem för cirkulärt byggande syftade till att identifiera hävstångseffekter i Berlins byggsektor, som intressenter kan använda för att möjliggöra en cirkulär ekonomi i staden.
Understanding Berlin’s circular construction ecosystem (at Circular Berlins website)
Kroatien
Kroatien har tagit fram ett förslag till handlingsplan för cirkulär ekonomi för bygg- och rivningsavfall.
Läget i medlemsstaterna
Europeiska Miljöbyrån (EEA) har under 2022 sammanställt landrapporter om arbetet med cirkulär ekonomi i de 27 medlemsstaterna plus Kosovo, Schweiz och Turkiet. EEA har också tagit fram rapporter om policyutveckling och goda exempel från dessa länder.
Country profiles on Circular Economy in Europe (at the Eionet Portal)
Circular Construction In Regenerative Cities (CIRCuIT) (at the European commissions website)