Överklagandeanvisning

När ett beslut expedieras ska det framgå hur beslutet kan överklagas. Det är viktigt att överklagandeanvisningen är tydlig.

Anvisningar om hur någon ska överklaga ett beslut kallas för olika saker i olika sammanhang. De begrepp som används är bland annat besvärshänvisning, fullföljdshänvisning och beskrivning av överklagande.

Det är viktigt att byggnadsnämnden talar om hur ett beslut kan överklagas, eftersom enskilda då får vägledning om hur de kan utnyttja sin rätt att överklaga.

När krävs överklagandeanvisning

Det finns regler om överklagandeanvisning både i plan- och bygglagen, PBL och förvaltningslagen. I PBL finns det i bestämmelsen om delgivning en särskild regel om när överklagandeanvisning krävs. Det innebär att regeln i PBL gäller före förvaltningslagens regler.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Förvaltningslag (2017:900) 4,33 §§

PBL anger att alla beslut om lov eller förhandsbesked som ska delges ska innehålla uppgift om vad den som vill överklaga ska göra. Detta gäller oavsett om beslutet går parten emot eller inte. Om delgivning är uppenbart obehövligt och beslutet skickas, istället för att delges, ska en överklagandeanvisning även finnas med.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Förvaltningslag (2017:900) 33 §

När det gäller kungörelse samt meddelande om förhandsbesked och lov finns ingen motsvarande bestämmelse i PBL. Enligt förarbetena behöver meddelandet inte innehålla uppgifter om hur man överklagar. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 52)

Hur ska överklagandeanvisningen ges

För förhandsbesked och lovbeslut finns det i PBL särskilda regler om hur expediering och kungörelse av dessa beslut ska gå till. Överklagandeanvisningen kan antingen finnas i själva beslutet eller vara en bilaga till beslutet. Om överklagandeanvisningen finns i beslutet är det lämpligt att den ligger sist.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41a. 41b §§

Läs mer om expediering och kungörelse här

Om överklagandeanvisning inte lämnas

Om byggnadsnämnden inte skickar med en överklagandeanvisning till ett beslut som får överklagas kan det innebära att klaganden skickar in sitt överklagande för sent. Nämnden ska då inte avvisa överklagandet trots att det kommit in för sent. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 336)

Förvaltningslag (2017:900) 45 §

Felaktig överklagandeanvisning

Om byggnadsnämnden har lämnat en felaktig överklagandeanvisning ska nämnden inte avvisa överklagandet trots att det kommit in för sent. Felaktigheten kan till exempel gälla överklagandetiden eller vart handlingen ska skickas.

Förvaltningslag (2017:900) 45 §

Beslut som inte får överklagas

I PBL anges vilka beslut som får respektive inte får överklagas. Av de beslut som inte får överklagas bör det framgå att beslutet inte får överklagas och lagstödet för detta. Det kan bidra till att byggnadsnämnden undviker onödig administration. Om nämnden av misstag skickar en överklagandeanvisning till ett beslut som inte får överklagas ger detta ändå ingen rätt att överklaga. (Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 259, RÅ 1955 ref 46).

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 1, 3 §§

Utformning av överklagandeanvisning

Varken PBL eller förvaltningslagen har preciserat hur överklagandeanvisningen ska utformas. Vägledning kan dock fås från hur ett beslut ska överklagas. Det är viktigt att överklagandeanvisningen är tydlig. Det är bra att hålla sig till samma begrepp, till exempel överklagande, skrivelse eller brev i anvisningen, och inte blanda olika begrepp när man menar samma sak.

Förvaltningslag (2017:900) 43-44 §§

En överklagandeanvisning bör innehålla följande information:

  • att överklagandet ska vara skriftlig,
  • att överklagandet ska ställas till länsstyrelsen men skickas eller lämnas till byggnadsnämnden
  • att det ska framgå vilket beslut som överklagandet gäller, till exempel genom att ange diarienummer/ärendenummer, fastighetsbeteckning, beslutsdatum, paragraf eller beslutsnummer
  • varför klagande vill att beslutet ska ändras och vilken ändring som önskas,
  • att handlingar som stödjer den klagandes uppfattning bör bifogas överklagandet,
  • att överklagandet förses med kontaktuppgifter som namn, adress och telefonnummer,
  • att om ombud anlitas ska fullmakt från ombudet bifogas överklagandet tillsammans med kontaktuppgifter till ombudet samt
  • tiden för när överklagandet ska lämnas in.

Förvaltningslag (2017:900) 43-44 §§

Överklagandetiden

Överklagandetiden för lov och förhandsbesked är tre veckor, men tiden räknas från olika tidpunkter beroende på hur klagande ska ha fått ta del av beslutet. För dem som har delgivits beslutet räknas tiden från det att de fick del av beslutet. För övriga börjar de tre veckorna räknas en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.

Förvaltningslag (2017:900) 44 §

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 16 §

De som delgivits beslutet ska få både beslutet och en överklagandeanvisning. Av överklagandeanvisningen, antingen i beslutet eller som bilaga, måste det därför framgå vilken överklagandetid som gäller för dem, det vill säga tre veckor från det att de delgavs.

Förvaltningslag (2017:900) 33,44 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Vissa ska egentligen delges men om det är uppenbart obehövligt ska beslutet istället skickas till dem. De ska också få en överklagandeanvisning. Av överklagandeanvisningen måste det därför framgå vilken överklagandetid som gäller för dem, det vill säga fyra veckor från kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 16 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

De som får reda på att beslutet tagits antingen via kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar eller genom det meddelande om kungörelse som ska skickas till vissa, får varken beslutet eller någon överklagandeanvisning. Av kungörelsen ska framgå beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt. Av överklagandeanvisningen, antingen i beslutet eller som bilaga, måste det därför framgå vilken överklagandetid som gäller även för dessa grupper, det vill säga fyra veckor från kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 16 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41a. 41b §§

Var tydlig med vart överklagandet ska skickas

Eftersom ett överklagande ska ske till länsstyrelsen men överklagandet ska skickas till byggnadsnämnden kan missförstånd uppstå. Det finns risk att klaganden skickar överklagandet till länsstyrelsen, vilket innebär mer administration för dem och en tidsförskjutning av hanteringen av överklagandet. Det är därför viktigt att det tydligt framgår att överklagandet ska skickas till byggnadsnämnden och inte till länsstyrelsen, exempelvis genom att fetmarkera eller kursivera texten om vart överklagandet ska skickas eller lämnas in.

Förvaltningslag (2017:900) 43 §

Krävs det underskrift på överklagande

Det är bra om en överklagandehandling undertecknas men något uttryckligt lagkrav finns inte i förvaltningslagen. Myndigheter får dock från fall till fall avgöra om ett icke underskrivet överklagande kan godtas eller om det behövs en bekräftelse på att överklagandet kommer från den angivna avsändaren. Myndigheten har då rätt att begära att meddelandet bekräftas genom en egenhändigt undertecknad handling. Det är den överprövande instansen, det vill säga länsstyrelsen, som avgör om en underskrift behövs. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. sid 136)

Exempel på överklagandeanvisningar

Nedan finns olika exempel på hur innehållet i en överklagandeanvisning kan se ut.

Huvudrubrik

Exempel 1
Hur man överklagar

Exempel 2
Överklagandeanvisning

Exempel 3
Hur beslutet kan överklagas

 

Inledande mening

Exempel 1
Detta beslut kan överklagas. Överklagandet ska vara skriftligt.

Exempel 2
Är du missnöjd med detta beslut kan du överklaga det. Överklagandet ska vara skriftligt.

 

Rubrik: Hos vem ska beslutet överklagas

Exempel 1
Överklagandet ska vara ställt till Länsstyrelsen i "x" län, men skickas eller lämnas till:
"kommunnamn", "nämnd/förvaltning"
"postadress"
"besöksadress"

Byggnadsnämnden sänder överklagandet vidare till länsstyrelsen.

Exempel 2
Detta beslut kan överklagas hos länsstyrelsen i "x" län. Överklagandet ska dock skickas till kommunen med post eller e-post.
"kommunnamn", "nämnd/förvaltning"
"postadress"
"e-postadress"

Du kan även lämna det direkt till oss på " kommunnamn eller nämnd/förvaltning", "besöksadress".

Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar nämnden överklagandet och handlingarna i ärendet till länsstyrelsen.

Exempel 3
Nämndens beslut överklagas till Länsstyrelsen i "x" län. Skrivelsen ska dock lämnas eller skickas till:
"kommunnamn", "nämnd/förvaltning", "postadress", "besöksadress"

Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnas ärendet till länsstyrelsen för prövning.

 

Rubrik: Tid för överklagande alternativt Överklagandetid

Exempel 1
Om du delgivits beslutet ska överklagandet ha kommit in till "nämnd/förvaltning" inom tre veckor från den dag då du tog del av beslutet. Om du inte delgivits beslutet ska överklagandet ha kommit in till "nämnd/förvaltning" inom fyra veckor från den dag beslutet kungjordes i Post- och Inrikes Tidningar.

Exempel 2
Om du delgivits beslutet ska överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då du tog del av beslutet. Om du inte delgivits ska överklagandet ha kommit in inom fyra veckor från den dag beslutet kungjordes i Post- och Inrikes Tidningar. Detta gäller dig som fått beslutet via brev eller fått kännedom om beslutet genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar eller fått ett meddelande om kungörelsen.

 

Rubrik: Vad ska ett överklagande innehålla

Exempel 1
Ange vilket beslut du överklagar och ärendets diarienummer/ärendenummer.
Skriv varför du tycker att nämndens beslut är fel och hur du tycker att beslutet ska ändras. Du bör även skicka med handlingar som du tycker stödjer din ståndpunkt.

Exempel 2
Av överklagandet ska framgå vilket beslut du överklagar. Ärendets diarienummer/ärendenummer, fastighetsbeteckning, beslutsdag, och beslutsparagraf bör framgå.

Du ska också tala om varför du anser att beslutet är fel och hur du vill att beslutet ska ändras. Har du handlingar eller annat som stödjer din uppfattning kan de bifogas.

Exempel 3
Skriv vilket beslut du överklagar genom att ange beslutsdatum, ärendenummer och fastighetsbeteckning.
Ange varför du tycker att beslutet ska ändras och hur du vill att det ska ändras.

 

Vem som överklagar

Exempel 1
Uppge namn, adress och telefonnummer. Skrivelsen bör undertecknas. Om du anlitar ombud ska det framgå för vems räkning ombudet agerar och ombudets kontaktuppgifter. En fullmakt ska också bifogas.

Exempel 2
Skriv namn, postadress och telefonnummer. Om ett ombud, till exempel en advokat, företräder dig ska du bifoga en fullmakt och det ska framgå namn, postadress och telefonnummer till ombudet.

 

För mer information alternativt Har du frågor

Exempel 1
För mer information, kontakta "kontaktperson/nämnd/förvaltning" på tel. nr "nr" eller via mail "e-post".

Exempel 2
Kontakta oss på "nämnd/förvaltning" om du har frågor.
"e-post"
"telefon"

Exempel 3
Om du har några frågor om ärendet får du gärna kontakta oss innan du överklagar.
"besöksadress"
"telefon"
"e-post"

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej