På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Förankring genom att skapa ringar på vattnet

Arkitekturstaden Malmö har fått en hög status på stadsbyggnadskontoret. Nu försöker man sprida strategin genom att använda den i sitt dagliga arbete och på detta sätt skapa ringar på vattnet.

Hur används strategin idag?

Kommunens ambition är att med utgångspunkt i de nio teserna skapa en strukturerad dialog om olika byggprojekt med inblandade aktörer i exempelvis olika skeden av planerings- och prövningsprocesserna. Teserna kompletterar lagstiftningen genom att lyfta frågor om ambitioner och vad projektet ska bidra med på den specifika platsen. Genom att lyfta många perspektiv tidigt i processerna är förhoppningen att fler kvaliteter kan uppnås. Alla teser kommer inte vara i lika stort fokus i varje projekt. Däremot bör ett projekt ta ställning till alla teserna. Syftet med detta är att visa att byggprojekten kan ge värden till staden i stort och dess invånare.

Det är lite för tidigt att svara på hur den kommer användas, hur den kommer att påverka stadens byggda miljöer. Finns det en gränsdragning? Arkitekturstaden Malmö beskriver ju stadsbyggnadskontorets kärnuppdrag. Det handlar inte om att vi ska göra specialprojekt eller kommunikationsinsatser med en Arkitekturstadenflagga, utan det handlar om att bli ännu skarpare i det vi redan gör tillsammans med andra. Här hoppas vi att teserna och Arkitekturstaden Malmö kan vara en hjälp. Anna Modin, arkitekt

Hög status

Arkitekturstaden Malmö har fått en hög status internt och utgör ett av portalprogrammen när nämndbudget och verksamhetsplaner för stadsbyggnadskontoret ska tas fram. Organisationsdokumentet identifierar strategin som ett av huvuddokumenten och en del av värdegrunden för stadsbyggnadskontorets arbete. Nu handlar det om att leva upp till den status Arkitekturstaden Malmö har fått. Det handlar om att få in den i de åtaganden som staden gör. Ett exempel är att fastighetskontoret skrivit in i sin markanvisningspolicy att arkitekturstrategin ska användas.

Ha tålamod i implementering

Två år efter antagandet handlar det om att få strategin att användas i det vardagliga arbetet. På stadsbyggnadskontoret är tanken är att först sprida metodiken på den egna förvaltningen. När tjänstepersonerna använder strategin i planerings- och bygglovsprocesserna sprider det ringar på vattnet eftersom man möter så många andra inom Malmö stad och externt i dessa processer.

Arkitekturstaden Malmö säger egentligen inget nytt. Däremot handlar det om att ta sig lite tid att göra analyserna och ta dialogerna. Strategin ger en rikare palett att arbeta med i den vardagliga handläggningen. Utmaningen är att tjänstepersonerna inte riktigt hinner med. Arbetssätt, kultur och organisation påverkar. Trycket på att få fram planer och bygglov är stort och allt ska gå snabbt. Det är en stor pedagogisk uppgift att förklara att Arkitekturstaden Malmö kan underlätta det vardagliga arbetet och att komma igenom den mentala spärren att ta till sig strategin.

Vad som efterfrågades av en del handläggare var en mer konkret handbok. I stället vill vi med detta ge dem ett stöd och mandat och tilltro att de kan göra analysen och föra den dialogen. Anna Modin, arkitekt

Att höja kunskapen om arkitektur

Arkitekturstaden Malmö kan användas som ett utvärderingsverktyg av det som byggts. Strategin ska vara kunskapsbildande och generera förutsättningar för en god arkitektur. Genomförandet av strategin bygger på att den offentliga sektorn i Malmö ska gå före och visa vägen i tillämpningen av strategin. Därför måste strategins ambitioner vara närvarande i hela kommunens organisation. Mycket av byggandet genomförs av andra aktörer och även hos dem behöver strategin förankras.

Det är en pedagogisk utmaning att förklara att arkitektur är kärnan i det vi arbetar med. Det blir lätt så att små detaljplaner och tillfälligheter slår sönder helheten. Mycket fokus ligger i dag på formalia och genomförbarhet. Intresset för arkitekturfrågor är högt bland tjänstepersonerna, så utmaningen är snarare att inse vad vi behöver göra annorlunda och hur mycket tid det tar.

Jag tror inte vi förstår att vi pratar om arkitektur. Medan vi sitter och pratar och jobbar så byggs ju staden. Och så förstår vi inte att vi är en del av det. (...) Vi måste komma över det nu. Vi pratar för lite arkitektur, för lite om formen, hur vi formar staden, stadsplanekonst. Inte som nåt exklusivt, men att ha koll på hur bygger vi våra städer och våra stadsrum och sammanhangen. Detaljplaneinstrumentet har slått sönder de helheterna som man kunde ha förr. Det blir fragmentiserat och projekt på projekt. Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej