På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Strategisk miljöbedömning för detaljplan

Detaljplaner som upprättas enligt plan- och bygglagen ska miljöbedömas om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg i miljömålsarbetet och i arbetet med att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. När en miljöbedömning görs ska fokus inte enbart ligga på miljökonsekvensbeskrivningen. Istället ska kommunen fokusera på att integrera miljöaspekterna vid framtagandet och antagandet av en plan. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 93)

Miljöbedömningen ska integreras i processen för att ta fram en plan och bör påverka hur planen utformas. Målet bör vara att genomförandet av en plan medför så lite negativ påverkan på miljön som möjligt.

Vad är en miljöbedömning

En miljöbedömning är den process där kommunen identifierar, beskriver och bedömer vilka miljöeffekter en plan kan komma att få. Syftet med miljöbedömningar är att integrera miljöaspekter i planeringen och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Specifik och strategisk miljöbedömning

Miljöbedömningar av planer och program kallas i miljöbalken för strategisk miljöbedömning och miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder kallas i lagstiftningen för specifik miljöbedömning. Det är en strategisk miljöbedömning som under vissa förutsättningar ska göras för detaljplaner som upprättas enligt plan- och bygglagen, PBL. I vissa fall är även reglerna om specifika miljöbedömningar aktuella vid framtagande av en detaljplan.

I vilka fall ska en strategisk miljöbedömning göras

En strategisk miljöbedömning ska göras när genomförandet av en detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För att ta reda på om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska alla planer genomgå en undersökning inom ramen för plansamrådet. Undersökningen ska göras både när kommunen tar fram en ny eller ändrar en befintlig detaljplan.

Att göra en strategisk miljöbedömning

En strategisk miljöbedömning är en process som utreder vilken betydande miljöpåverkan genomförandet av en detaljplan kan antas medföra. Den strategiska miljöbedömningen ska innehålla ett antal processteg:

  • Kommunen ska samråda om omfattningen av och detaljeringsgraden i miljökonsekvensbeskrivningen. Detta samråd kallas avgränsningssamråd. För planer enligt PBL ska kommunen genomföra avgränsningssamrådet med länsstyrelsen och berörda kommuner.
  • Kommunen ska ta fram en miljökonsekvensbeskrivning.
  • Kommunen ska ge tillfälle för allmänhet och andra att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan.
  • Kommunen ska slutligen ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och de synpunkter som inkommit innan planen antas.

Avgränsningssamråd

Samrådet som ska genomföras inledande i en miljöbedömning kallas avgränsningssamråd. Resultatet av avgränsningssamrådet ger ett stöd för att fokusera på de väsentliga aspekterna som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan så att dessa kan ges en ett tillräckligt utrymme och fördjupning.

Avgränsningssamrådet ska ske med länsstyrelsen och de kommuner som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen. Vilka kommuner som kan antas bli berörda av planen på grund av sitt särskilda miljöansvar måste avgöras i det enskilda fallet. Om en kommun har ett särskilt miljöansvar eller inte ska bedömas utifrån dess arbetsuppgifter. Det ska finnas en koppling mellan miljöansvaret och den miljöpåverkan som kan förväntas vid genomförandet av planen. Det räcker att kommunen kan antas bli berörd. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 90 och 95)

Om kommunen påbörjar ett arbete med att ta fram eller ändra en detaljplan från och med 1 april 2020 ska avgränsningssamrådet genomföras inom ramen för detaljplanesamrådet. Det betyder att det ska vara genomfört innan plansamrådet avslutas. Det kan genomföras i ett tidigt skede, redan innan planförslaget skickas ut på remiss i slutet av samrådsfasen. I ett sådant fall måste det material som legat till grund för avgränsningssamrådet finnas tillgängligt under hela tiden för samrådsremissen.

Övergångsbestämmelser SFS 2020:76

   1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2020.
   2. Bestämmelserna i 3 kap. 25 § i den nya lydelsen, 5 kap. 7 § andra stycket, 7 a § andra stycket och 38 b § fjärde stycket tillämpas för första gången vid den tidpunkt då en planeringsstrategi senast ska ha antagits.
   3. Äldre bestämmelser, förutom 3 kap. 19 a och 22 §§, 7 kap. 10 § och 16 kap. 1 a §, gäller fortfarande för ärenden om översiktsplaner, detaljplaner, områdesbestämmelser och regionplaner som har påbörjats före den 1 april 2020 och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
   4. Översiktsplaner antagna före den 1 januari 2004 ska upphöra att gälla vid utgången av 2025. Även en översiktsplan som har antagits den 1 januari 2004 eller senare men före den 1 april 2020 ska upphöra att gälla vid utgången av 2025, i den del planen innehåller en sådan ändring som avses i 3 kap. 27 § första stycket första meningen eller motsvarande äldre bestämmelser och där ändringen ursprungligen har antagits före den 1 januari 2004.

Avgränsningssamråd tidigt men med tillräckliga underlag

Eftersom arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen ska påbörjas så tidigt som möjligt måste även avgränsningssamrådet ske i ett inledande skede. Det är dock viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att genomföra samrådet. Det ska framgå av underlagen vad som föreslås och hur kommunen har kommit fram till sitt förslag. Har förslaget till en detaljplan ett tydligt stöd i en aktuell och väl genomarbetad översiktsplan bör avgränsningssamrådet i hög grad kunna grundas på den information och det material som översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning innehåller. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 95-96)

Miljökonsekvensbeskrivning

En miljökonsekvensbeskrivning är det dokument som kommunen ska upprätta under miljöbedömningen. Det är i miljökonsekvensbeskrivningen kommunen redovisar sin bedömning av den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan få. I miljöbalken anges vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla. Där anges också att miljökonsekvensbeskrivningen ska ha en rimlig omfattning och detaljeringsgrad.

I bedömningen av vad som är rimligt ska kommunen ta hänsyn till:

  • bedömningsmetoder och aktuell kunskap,
  • detaljplanens innehåll och detaljeringsgrad,
  • var i en beslutsprocess som planen befinner sig,
  • att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och
  • allmänhetens intresse.

Att ta hänsyn till var i en beslutsprocess en plan är innebär att en miljökonsekvensbeskrivning inte ska behöva dubbleras i olika skeden av beslutskedjan. Finns det till exempel en aktuell översiktsplan så ska frågor som har prövats inom ramen för översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning inte ånyo behöva prövas inom ramen för detaljplaneprocessen. Det kan till exempel gälla frågan om alternativa lokaliseringar. I sådana fall ska kommunen hänvisa till de överväganden och bedömningar som gjorts i översiktsplanen och dess miljöbedömning. (jfr prop. 2012/13:17 sid. 12 och 14) (MÖD 2016-01-20 P 2134-15)

Medför ett genomförande av planen att det kommer att fodras en specifik miljöbedömning i ett senare skede av processen, så behöver detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning inte ta upp sådana frågor som naturligt behandlas inom ramen för den specifika miljöbedömningen. I praktiken kan en sådan avgränsning dock vara svår att göra. (MÖD 2016-01-20 P 2134-15)

Tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen

Kommunen ska under planprocessen göra förslaget till detaljplan tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen tillgängligt för synpunkter. Tillfället till synpunkter om miljökonsekvensbeskrivningen bör samordnas så att det senast sker vid granskningen av detaljplaneförslaget för att underlätta för såväl kommunen som berörda.

Det är lämpligt att redan under plansamrådet redovisa förslaget till miljökonsekvensbeskrivning så långt som arbetet har framskridit. Det ger tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i ett tidigt skede. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 194 och prop. 2003/04:116 sid. 66)

Tiden för granskning är minst 30 dagar i det fall som genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

För att bedöma om en annan kommun kan antas vara berörd av en miljöbedömning ska hänsyn tas till kopplingen mellan miljöansvaret och den förväntade miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas ha. Bedömningen måste därför göras i varje enskilt fall. Det är också viktigt att notera att det räcker med att den andra kommunen kan antas bli berörd. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 194)

Hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och det som framförts under planprocessen

När en kommun antar en detaljplan som genomgått en strategisk miljöbedömning ställs krav på planbeskrivningens innehåll. Den ska innehålla en redovisning av bland annat hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och till inkomna synpunkter.

Av redovisningen ska det framgå:

  • Hur miljöaspekterna har integrerats i planen
  • Hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter
  • Varför planen antagits stället för de alternativ som övervägts
  • Vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.

Läs mer om kraven på planbeskrivningen här

Att kommunen ska ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen innebär dock inte att ett visst alternativ måste väljas. Det finns alltså inget krav på att välja ett miljömässigt bättre alternativ. Kommunen har många hänsyn att ta, där miljöhänsyn är ett. (jfr prop. 2003/04:116 sid. 68)

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej