På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Boverkets föreskrifter om hissar

Granskad: 

I Boverkets föreskrifter finns krav och regler för hissar när det gäller utförande och installation, kontroll samt skötsel och underhåll.

Hissar som omfattas av Boverkets föreskrifter definieras som motordrivna anordningar med hisskorg, plattform eller annan lastbärande del. De ska vara permanent uppställda och vara styrda av gejder, väggar, saxarmssystem eller liknande för transport av personer, personer och gods eller enbart gods mellan fasta stannplan.

3 §    Med hiss avses i 1–5 kap. i denna författning en motordriven lyftanordning med hisskorg, plattform eller annan lastbärande del som är avsedd för permanent uppställning och som styrs av gejder, väggar, saxarmssystem eller liknande, och som mellan fasta stannplan transporterar personer, personer och gods eller enbart gods när det gäller varu- och småvaruhissar.

Författningen omfattar bil-, tillsyns- och paternosterhissar, men inte bygghissar.

I bilaga 5 används andra definitioner av hiss. (BFS 2018:2).

Exempel på hissar som omfattas av Boverkets föreskrifter är:

  • Person- och varupersonhissar
  • Varu- och småvaruhissar
  • Plattformshissar
  • Trapphissar
  • Tillsynshissar

För andra typer av hissar som t.ex. bygghissar, kranhissar och gruvhissar är det primärt Arbetsmiljöverket som ger ut föreskrifter, se "På andra webbplatser" under "Relaterad information".

Generell information om krav och regler för motordrivna anordningar finns i Boverkets föreskrifter. Länk finns under "Relaterad information".

Här kan du läsa mer om när det krävs tillgänglig hiss

Utförande och installation

För hissar gäller att de ska vara utförda och installerade så att de ger tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn. För att uppfylla detta ska hissar vara installerade och utförda i enlighet med:

  • Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar (BFS 2011:12)
  • Boverkets byggregler (BFS 2011:6), BBR
  • Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) (BFS 2011:10), EKS.

För hissar som inte omfattas av EU:s hissdirektiv (2014/33/EU) gäller dessutom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3), se "Relaterad information".

4 §    Hissar ska vara utförda och installerade i enlighet med 5–11 §§ detta kap., med Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd och med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).

För hissar enligt tillämpningsområdet i bilaga 5 gäller dessutom föreskrifterna i bilaga 5.

För hissar med ett annat lastbärande organ än hisskorg, hissar vars hastighet inte överstiger 0,15 m/s, småvaruhissar och andra icke beträdbara varuhissar gäller dessutom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3). Dessa föreskrifter gäller även beträdbara varuhissar som saknar manöverorgan i hisskorgen och vilka har manöverorganen vid stannplanen placerade utom räckhåll för en person som befinner sig i korgen. (BFS 2016:2).

Allmänt råd Med icke beträdbar varuhiss avses att korgen inte kan eller endast med svårighet kan beträdas av en person. Om plattformshiss eller annan hiss som är avsedd att manövreras av behörig person, är lätt åtkomlig för obehöriga, bör den vara försedd med en anordning som förhindrar obehörig manövrering. Observera att hissens inkoppling till nätet kräver auktorisation i enlighet med Elsäkerhetsverkets författningar. De harmoniserade standarder som för närvarande är fastställda och som visar på ett sätt att uppfylla hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 är
  • 1.  SS-EN 81-20:2014 (1), Person- och varupersonhissar,
  • 2.  SS-EN 81-21: 2009+ A1:2012 (1), Nya person- och varupersonhissar i befintliga byggnader,
  • 3.  SS-EN 81-28 (1), Alarmsystem för person- och varupersonhissar,
  • 4.  SS-EN 81-50:2014 (1), Konstruktionsregler, beräkning, inspektion och provning av hisskomponenter,
  • 5.  SS-EN 81-58 (1), Schaktdörrar – Brandprovning,
  • 6.  SS-EN 81-70 (1), Tillträde till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättningar,
  • 7.  SS-EN 81-70/A1:2005 (1), Tillträde till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättningar,
  • 8.  SS-EN 81-71:2005 + A1:2007 (1), Vandalsäkra hissar,
  • 9.  SS-EN 81-72: 2015 (2), Brandbekämpningshissar,
  • 10.  SS-EN 81-73:2005 (1), Hissars funktion i händelse av brand,
  • 11.  SS-EN 12016:2013 (3), Immunitet,
  • 12.  SS-EN 12385-5 (1), Stållinor – Del 5: Kardellinor för hissar,
  • 13.  SS-EN 12385-5/AC:2005 (1) Stållinor – Del 5: Kardellinor för hissar, samt
  • 14.  SS-EN 13015 + A1:2008 (1), Regler för underhållsinstruktioner.
De harmoniserade standarder som för närvarande är fastställda för vissa övriga hissar (som omfattas av denna författning) och som visar på ett sätt att uppfylla hälso- och säkerhetskraven i AFS 2008:3, bilaga 1, är
  • 1.  SS-EN 81-3 + A1:2008 (1), Elektriska och hydrauliska småvaruhissar,
  • 2.  SS-EN 81-31:2010 (1), Varuhissar med möjlighet till tillträde för personer,
  • 3.  SS-EN 81-40:2008 (1), Trapphissar och plattformshissar som rör sig längs en lutande bana, avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga,
  • 4.  SS-EN 81-41:2010 (1), Vertikalgående plattformshissar avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga,
  • 5.  SS-EN 1570-1:2011 (1), Lyftbord som betjänar upp till två fasta stannplan och
  • 6.  SS-EN 13015 + A1:2008 (1), Regler för underhållsinstruktioner.
När harmoniserade standarder saknas kan vägledning för att bedöma uppfyllandet av grundläggande krav i AFS 2008:3, bilaga 1, för soptransporthissar ges av SS 2094 (1). (BFS 2018:2).

Permanenta hissar i byggnader och anläggningar som har en hastighet över 0,15 m/s omfattas av krav på CE-märkning enligt EU:s hissdirektiv. Hissdirektivet är införlivat i svensk rätt främst genom bilaga 5 i Boverkets H-föreskrifter (BFS 2011:12). Andra typer av hissar omfattas av krav på CE-märkning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3) och EU:s maskindirektiv (2006/42/EG).

Ändring eller utbyte av viss del

Vid ändring eller utbyte av viss del ska den ändrade eller utbytbara delen uppfylla samma krav som för en ny hiss. För befintliga personhissar med hisskorg ska även en del följdkrav uppfyllas vid en större ändring eller utbyte av en väsentlig del i hissen. Detta gäller vid:

  • ändring eller byte av hissens styrsystem,
  • ändring eller byte av hissens apparatställ,
  • ändring eller byte av hissens maskineri,
  • byte av hisskorgens inredning, eller
  • byte av hela hisskorgen.

Följdkraven handlar om att höja säkerheten på befintliga hissar och baseras på EU-kommissionens rekommendation 95/216/EG om förbättring av säkerheten för befintliga hissar. Följdkraven ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången påbörjades. Kraven kommer från hissdirektivet och finns angivna i bilaga 5:1 i Boverkets H-föreskrifter.

Lista med följdkrav vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri (punkterna hänvisar till bilaga 5:1 i Boverkets föreskrifter)
Lista med följdkrav vid byte av hisskorgens inredning eller byte av hela hisskorgen (punkterna hänvisar till bilaga 5:1 i Boverkets föreskrifter)

Åtgärder ska noteras i en journal som ska hållas tillgänglig för kontrollorganet vid kontroll. Om ändringen har väsentlig betydelse för säkerheten krävs det revisionsbesiktning av ett ackrediterat kontrollorgan innan anläggningen får tas i bruk igen.

2 §    Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska se till att det förs en journal. Vid varje tillfälle då åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll görs, ska i journalen antecknas

  • 1.  datum,
  • 2.  åtgärdernas omfattning, och
  • 3.  vem som utfört åtgärderna.

Av journalen ska även framgå

  • 1.  om anordningen har ändrats,
  • 2.  ändringens omfattning,
  • 3.  om ändringen har föranlett revisionsbesiktning,
  • 4.  datum när ändringen gjorts,
  • 5.  vem som utfört ändringen, och
  • 6.  i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 2 kap. 2 § har gjorts mindre avsteg från 2 kap. 1 § andra stycket.

Av journalen ska det även framgå andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroller.

Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten.

Allmänt råd Exempel på andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroll av motordrivna anordningar är
  • 1.  kopia av det senaste besiktningsprotokollet,
  • 2.  vilka skötselinstruktioner som har tillämpats,
  • 3.  anordningens driftsintensitet,
  • 4.  driftstopp och orsak till det, och
  • 5.  inträffade olycksfall eller tillbud.
För hissar kan sådana andra uppgifter även vara
  • 1.  typ av larmanordning,
  • 2.  larmmottagarens namn och telefonnummer m.m.

25 §    En anordning som har ändrats på ett sätt som är av väsentlig betydelse för säkerheten ska revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk.

Allmänt råd
  • 1.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är
  • a)  utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och
  • b)  ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen.
  • 2.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos hissar är
  • a)  ändring av märkhastighet, märklast, hisskorgens massa eller rörelsebana,
  • b)  ändring av dörrlås eller byte till annan typ,
  • c)  ändring av kontrollsystem, gejder, dörr, maskineri, drivskiva, hastighetsbegränsare, buffert, fånganordning eller blockeringsanordning eller byte till annan typ,
  • d)  ändring av antal linor eller dess dimensioner, och
  • e)  ändrad linföring på drivskiva eller omsvarvning av denna skiva.
  • 3.  I fråga om hydrauliska och linhydrauliska hissar även
  • a)  ändring av nedfartsspärr, rörbrottsventil, strypventil eller strypbackventil eller byte till annan typ, och
  • b)  annan ändring än ovan av system för skydd mot fritt fall, sänkning med för hög hastighet eller ofrivillig sjunkning eller byte till annan typ.
  • 4.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos rulltrappor och rullramper är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ,
  • b)  ändring av trappans eller rampens längd, och
  • c)  byte av typ av kamplatta eller ändring av kammars funktion.
  • 5.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos motordrivna portar och liknande anordningar är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ, och
  • b)  ändring av maskineri eller byte till annan typ.
  • 6.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos linbaneanläggningar är
  • a)  ändring av märkhastighet eller tranportsträcka,
  • b)  ökat antal medbringare, stolar, korgar eller gondoler,
  • c)  ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning,
  • d)  ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner,
  • e)  ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor eller omsvarvning av dessa skivor och
  • f)  ändring av linklämmor eller byte till annan typ.
Exempel på ändring av väsentlig betydelse för säkerheten hos släpliftar är dessutom byte av kortbyglar till långbyglar. (BFS 2016:2).

Kontroll

Alla hissar som omfattas av Boverkets föreskrifter ska kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan om de inte omfattas av något av undantagen från kontroll.

Första besiktning

Första besiktning ska göras innan vissa hissar får tas i bruk. Detta gäller för hissar som är bestyrkta mot maskindirektivet och där installationen inte ingår i bestyrkandet. Exempel på sådana hissar är lågfartshissar, plattformshissar och trapphissar som är bestyrkta och CE-märkta av tillverkaren innan installationen.

6 §    Innan en anordning tas i bruk ska den kontrolleras (första besiktning) såvida den inte omfattas av undantag enligt 28 §, 30 § eller 31§.

Vid den första besiktningen ska kontrollorganet undersöka om anordningen uppfyller kraven i 2 kap.

Den första besiktningen ska omfatta både konstruktionskontroll och installationskontroll.

28 §    Anordningar som enligt ett bestyrkande överensstämmer med ställda krav är undantagna från första besiktning i de avseenden som framgår av bestyrkandet.

Allmänt råd Anordningar som har bestyrkts att de överensstämmer med alla tillämpliga krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning är helt undantagna från krav på konstruktionskontroll, bortsett från linbaneanläggningar för persontransport enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar. Normalt behöver en anordning inte heller installationskontrolleras, om det av försäkran om överensstämmelse framgår att även installationsfasen omfattas av bestyrkandet och försäkran har utfärdats efter att anordningen har installerats. Exempelvis är normalt hissar, vilka uppfyller kraven i bilaga 5, helt undantagna från krav på första besiktning. Exempel på hissar vilka kan behöva installationskontrolleras är brandbekämpningshissar, räddningshissar och andra hissar, vilkas funktion är beroende av ett brandlarms- eller branddetekteringssystem. (BFS 2018:2).

Återkommande besiktning

Återkommande besiktning ska utföras för samtliga typer av hissar. Den första återkommande besiktningen ska utföras efter två år. Därefter ska det göras kontroll med ett intervall på ett eller två år beroende på typ.

 Lista med besiktningsintervall för hissar
Besiktning Intervall
Första återkommande besiktning av alla hissar 2 år
Därefter återkommande besiktningar         
a) varu och småvaruhissar 2 år
b) soptransporthissar 2 år
c) trapphissar 2 år
d) plattformshissar, vilka enbart betjänar 1-2 bostäder 2 år
e) övriga hissar 1 år

 Revisionsbesiktning

Revisionsbesiktning ska göras om en hiss ändras på ett sätt som har väsentlig betydelse för säkerheten. Besiktningen ska göras innan hissen tas i bruk efter ändringen. Boverkets föreskrifter anger exempel på ändringar som har väsentlig betydelse för säkerheten.

25 §    En anordning som har ändrats på ett sätt som är av väsentlig betydelse för säkerheten ska revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk.

Allmänt råd
  • 1.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är
  • a)  utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och
  • b)  ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen.
  • 2.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos hissar är
  • a)  ändring av märkhastighet, märklast, hisskorgens massa eller rörelsebana,
  • b)  ändring av dörrlås eller byte till annan typ,
  • c)  ändring av kontrollsystem, gejder, dörr, maskineri, drivskiva, hastighetsbegränsare, buffert, fånganordning eller blockeringsanordning eller byte till annan typ,
  • d)  ändring av antal linor eller dess dimensioner, och
  • e)  ändrad linföring på drivskiva eller omsvarvning av denna skiva.
  • 3.  I fråga om hydrauliska och linhydrauliska hissar även
  • a)  ändring av nedfartsspärr, rörbrottsventil, strypventil eller strypbackventil eller byte till annan typ, och
  • b)  annan ändring än ovan av system för skydd mot fritt fall, sänkning med för hög hastighet eller ofrivillig sjunkning eller byte till annan typ.
  • 4.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos rulltrappor och rullramper är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ,
  • b)  ändring av trappans eller rampens längd, och
  • c)  byte av typ av kamplatta eller ändring av kammars funktion.
  • 5.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos motordrivna portar och liknande anordningar är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ, och
  • b)  ändring av maskineri eller byte till annan typ.
  • 6.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos linbaneanläggningar är
  • a)  ändring av märkhastighet eller tranportsträcka,
  • b)  ökat antal medbringare, stolar, korgar eller gondoler,
  • c)  ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning,
  • d)  ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner,
  • e)  ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor eller omsvarvning av dessa skivor och
  • f)  ändring av linklämmor eller byte till annan typ.
Exempel på ändring av väsentlig betydelse för säkerheten hos släpliftar är dessutom byte av kortbyglar till långbyglar. (BFS 2016:2).
Lista med exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten för hissar

Undantag från kontroll

För hissar gäller undantag från krav på kontroll enbart första besiktning. Helt undantagna från första besiktning är:

  • hissar med hisskorg som är bestyrkta och CE-märkta mot hissdirektivet
  • övriga hissar som är bestyrkta och CE-märkta mot maskindirektivet och där installationen ingår i bestyrkandet.

Försäkran om överensstämmelse för dessa hissar ska vara utfärdat efter installationen.

28 §    Anordningar som enligt ett bestyrkande överensstämmer med ställda krav är undantagna från första besiktning i de avseenden som framgår av bestyrkandet.

Allmänt råd Anordningar som har bestyrkts att de överensstämmer med alla tillämpliga krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning är helt undantagna från krav på konstruktionskontroll, bortsett från linbaneanläggningar för persontransport enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar. Normalt behöver en anordning inte heller installationskontrolleras, om det av försäkran om överensstämmelse framgår att även installationsfasen omfattas av bestyrkandet och försäkran har utfärdats efter att anordningen har installerats. Exempelvis är normalt hissar, vilka uppfyller kraven i bilaga 5, helt undantagna från krav på första besiktning. Exempel på hissar vilka kan behöva installationskontrolleras är brandbekämpningshissar, räddningshissar och andra hissar, vilkas funktion är beroende av ett brandlarms- eller branddetekteringssystem. (BFS 2018:2).

Drift, tillsyn, skötsel och underhåll

Ägaren eller den som annars ansvarar för en hiss ska se till att den fortlöpande tillses, sköts och underhålls så att den ger ett tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa. I första hand bör instruktionerna som tillhör hissen följas. Om dessa saknas eller inte är aktuella finns det vägledning i föreskrifterna för framtagning eller uppdatering av instruktionerna . Skötsel och underhåll bör utföras av någon som har kompetens för uppgiften.

Journal ska föras över åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll. Ägaren eller den som annars ansvarar för hissen ska se till att detta görs och att journalen hålls tillgänglig för kontrollorgan och tillsynsmyndigheten.

Vid reparation eller underhåll ska hissen vara avstängd och öppningar säkrade för att hindra nedstörtning i schaktet. Lista på vad den fortlöpande skötseln och tillsynen bör innehålla finns i Boverkets föreskrifter.

1 §    Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning ska se till att anordningen drivs, fortlöpande tillses, sköts och underhålls så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll, tillsyn och kontroll.

Allmänt råd Anordningens tillhörande instruktioner om drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll bör följas. Om dessa instruktioner saknas eller inte är aktuella, kan reglerna i 4 kap. 3–6 §§ och SS-EN 13015 + A1:2008 (1), Underhåll av hissar och rulltrappor – Regler för underhållsinstruktioner vara vägledande vid framtagning eller uppdatering av instruktionerna. Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning bör se till att den som utför skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn har kompetens för uppgiften. Det företag eller den organisation som utför eller svarar för skötsel och underhåll bör kunna uppvisa följande:
  • 1.  Att det företag som kopplar in eller ur anordningen till elnätet är registrerat hos Elsäkerhetsverket.
  • 2.  Att den som utför arbetet har dokumenterad kunskap om den aktuella anordningen och har informerats om gällande föreskrifter.
  • 3.  Att den person som utför heta arbeten (svetsning) har den dokumenterade kunskap, behörighet och tillstånd som krävs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (exempelvis AFS 1992:9).
  • 4.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man hanterar sina arbetsinstruktioner inom företaget eller organisationen.
  • 5.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man hanterar upptäckta brister i utförandet av skötsel och underhåll och avvikelser från arbetsinstruktionerna inom företaget eller organisationen.
  • 6.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man för journaler inom företaget eller organisationen.
(BFS 2018:2).

2 §    Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska se till att det förs en journal. Vid varje tillfälle då åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll görs, ska i journalen antecknas

  • 1.  datum,
  • 2.  åtgärdernas omfattning, och
  • 3.  vem som utfört åtgärderna.

Av journalen ska även framgå

  • 1.  om anordningen har ändrats,
  • 2.  ändringens omfattning,
  • 3.  om ändringen har föranlett revisionsbesiktning,
  • 4.  datum när ändringen gjorts,
  • 5.  vem som utfört ändringen, och
  • 6.  i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 2 kap. 2 § har gjorts mindre avsteg från 2 kap. 1 § andra stycket.

Av journalen ska det även framgå andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroller.

Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten.

Allmänt råd Exempel på andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroll av motordrivna anordningar är
  • 1.  kopia av det senaste besiktningsprotokollet,
  • 2.  vilka skötselinstruktioner som har tillämpats,
  • 3.  anordningens driftsintensitet,
  • 4.  driftstopp och orsak till det, och
  • 5.  inträffade olycksfall eller tillbud.
För hissar kan sådana andra uppgifter även vara
  • 1.  typ av larmanordning,
  • 2.  larmmottagarens namn och telefonnummer m.m.

3 §    När en hiss, ett hiss- eller motviktsschakt t.ex. repareras eller underhålls ska hissen hållas avstängd för trafik.

Schaktdörren ska låsas eller dörröppningen spärras av så att en nedstörtning hindras om det finns risk för att en schaktdörr kan öppnas när hissen är avstängd för service eller liknande arbete. Om arbetet inte är avslutat vid arbetstidens slut, ska schaktdörren låsas.

Allmänt råd Fortlöpande skötsel och tillsyn av hiss bör omfatta bl.a. kontroll av
  • 1.  säkerhetsanordningars funktion,
  • 2.  schakt- och korgdörrars förregling och funktion,
  • 3.  bromsars funktion,
  • 4.  hastighetsbegränsares funktion,
  • 5.  larmanordnings funktion,
  • 6.  nivåskillnaden mellan hisskorgens eller plattformens golv och stannplan när hissen stannar,
  • 7.  belysning och nödbelysning i hisskorg,
  • 8.  de skyltar som hör till hissen finns och är oskadade,
  • 9.  att glas i schaktdörrar och som schaktavskiljning är oskadat,
  • 10.  att manöverdon i hiss och vid stannplan är oskadade,
  • 11.  drivande delar och dess ihopkopplingar med avseende på slitage samt kontroll av spänning hos drivande remmar, kedjor och dylikt,
  • 12.  hydrauloljans nivå hos hydraulhissar,
  • 13.  nödvändig smörjning av rörliga delar
  • 14.  bär- och säkerhetsmuttrars funktion, slitage och smörjning (skruvhissar), och
  • 15.  att instruktionerna för hissen i övrigt har följts.
Om hissen saknar avstängningsindikering vid varje stannplan bör skyltar om att hissen är avstängd för trafik sättas upp vid samtliga plan.

Förbättringskrav på befintliga hissar

Förbättringskrav finns för befintliga personhissar med hisskorg. Kraven skiljer sig beroende på om hissen är installerad i en byggnad som i huvudsak innehåller arbetslokaler eller inte.

Förbättringskraven handlar om att höja säkerheten på befintliga hissar och baseras på EU-kommissionens rekommendation 95/216/EG om förbättring av säkerheten för befintliga hissar.

Hissar i bostadshus med mera

I byggnader som i huvudsak inte innehåller arbetslokaler ska hissar med hisskorg som saknar korgdörr eller korggrind vid någon korgöppning vara försedda med en varningsskylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen. Kravet gäller alla typer av hissar som har hisskorg men varken korgdörr eller korggrind, det vill säga även hissar utan hisschakt och även om det finns fotocellanordning vid korgöppningen.

11 §
  För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska
   1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket,
   2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli 1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer,
   3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden,
   4. en hiss som är avsedd för persontransport alltid vara försedd med
      a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om hissen är installerad i en byggnad som huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller
      b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om hissen är installerad i en byggnad som inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a, och
   5. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad.

1 §    Med hissar avsedda för persontransport som enligt 3 kap. 11 § 4b plan- och byggförordningen (2011:338) ska vara försedda med en varningsskylt, avses befintliga hissar vilka saknar korgdörr eller korggrind vid åtminstone en korgöppning. Vidare har berörda hissar antingen ett hisschakt eller en hisskorg eller båda delarna samt är avsedda för transport av personer eller personer och gods. Skylten ska vara väl synligt placerad både i hisskorgen respektive på plattformen för plattformshissar och utanför hisschaktet vid varje stannplan.

Allmänt råd I bilaga 7 visas ett exempel på lämpligt utformad varningsskylt. Observera att kravet gäller alla persontransporterande hissar och oavsett om hissen är avsedd för godstransport eller inte. Således omfattas plattformhissar i hiss-schakt av kravet. Hissar med hisskorg som saknar både hisschakt och korgdörr eller korggrind omfattas också av kravet, eftersom dessa har åtminstone en schaktdörr vid stannplanen i vilken gods och andra föremål kan fastna. Föreskriften innebär att även hissar med fotocellanordning vid korgöppningen omfattas av kravet på varningsskylt. Skylten bör placeras i ögonhöjd på eller invid schaktdörren och i hisskorgen på den motsatta korgväggen till korgöppningen. I det fall hissen har fler korgöppningar bör det finnas lämpligt placerade skyltar för varje enskild korgöppning.

Exempel på utformning av varningsskylt finns i Boverket föreskrifter.

Exempel på skylt som varnar för risken att föremål fastnar i schaktväggen (se kapitel 5)

Hissar på arbetsplatser

I byggnader som i huvudsak innehåller arbetslokaler ska personhissar med hisskorg vara försedda med skydd i korgöppningen. Med skydd i korgöppning avses i första hand korgdörr. Korgdörrar ska uppfylla samma krav som för en ny hiss. Andra skydd än korgdörr kan accepteras om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämpligt av varsamhetsskäl eller om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar försämras.

11 §
  För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska
   1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket,
   2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli 1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer,
   3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden,
   4. en hiss som är avsedd för persontransport alltid vara försedd med
      a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om hissen är installerad i en byggnad som huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller
      b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om hissen är installerad i en byggnad som inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a, och
   5. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad.

2 § 3    Med hissar avsedda för persontransport enligt 3 kap. 11 § 4a plan- och byggförordningen (2011:338) vilka senast den 31 december 2012 ska vara försedda med skydd i korgöppningen, avses hissar med hisskorg avsedda för transport av personer eller personer och gods i byggnader som huvudsakligen innehåller arbetslokaler. Dessa hissar får förses eller vara försedda med andra skydd än korgdörr om det är motiverat av kostnads- eller varsamhetsskäl enligt 2 kap. 2 § 2 denna författning.

Allmänt råd Korgdörrar som är utförda och installerade enligt kraven i avsnitt 5.3 i
SS-EN 81-20:2014 (1), uppfyller föreskriftens krav. Installation av annat skydd t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan med stöd av 2 kap. 2 § endast accepteras om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämpligt av varsamhetsskäl eller om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar försämras.
Även i de fall det finns flera hissar i byggnaden som betjänar samma lokaler, bör alla hissar ha ett sådant tillfredsställande skydd mot risken att klämmas. Normalt bör man utgå ifrån att en hiss vid något tillfälle kommer att användas för transport av gods eller andra föremål, så fort den är till-gänglig och i drift. En skylt som förbjuder viss användning eller hänvisar till annan hiss är inte att betrakta som ett tillfredsställande skydd mot risken att klämmas. (BFS 2018:2).
3 Senaste lydelse BFS 2016:2.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen