På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Trygghet och överblick i förskolebyggnadens lärmiljöer

Granskad:

Förskolans lärmiljö behöver kännas trygg för att ge förutsättningar för inlärning och för att barnen ska våga utmana sig själva. Det behöver även finnas goda möjligheter till överblick och utblickar, vilket är viktigt för både barnens och personalens trygghet och välmående.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola och skolmiljö inne.
Krypin som möjliggör såväl avskildhet som överblick på Hemsjö skola i Alingsås kommun. Miljön kan fungera som inspiration även i förskolan. Arkitekt: Okidoki. Foto: Jonna Berg.

Att tänka på vid gestaltningen

  • Avskärmade krypin eller mindre rum ger möjlighet att dra sig undan för en stunds avkoppling eller för att leka ostört. Krypin kan till exempel byggas in som nischer i väggar, eller skapas i en fönsternisch.
  • Den fysiska lärmiljön behöver vara överblickbar och ha utblickar. Glaspartier placeras så att både barn och vuxna kan se ut igenom dem.
  • Eftersom inlärningsförmågan försämras av att andra rör sig i närheten samt av hög ljudnivå är det mindre lämpligt med genomgångsrum i förskolans lärytor.
  • Barnens arbeten kan samlas på vissa väggar för att ge ett lugnare helhetsintryck.

En trygg miljö förbättrar barns utveckling

Den fysiska lärmiljön behöver utformas så att den ger möjlighet till både fysisk aktivitet och återhämtning. Det behöver finnas utrymme för lek, motoriska utmaningar, eget utforskande, påfyllnad av energi, återhämtning och eftertanke. Gemensamt för alla de miljöer som behövs i förskolan är att de behöver kännas trygga. En trygg miljö är en förutsättning för att inlärning ska ske, men trygghet underlättar även för barn att våga utmana sig själva. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2019; SKR, 2019; Linder, 2016)

En del barn behöver mer lugn och ro och det är viktigt att den fysiska miljön kan erbjuda sätt för dem att närma sig verksamheten i sin egen takt och att välja att delta eller att inte delta. Barnen behöver också ges möjligheter att dra sig undan för att få leka ostört. För att skapa sådan trygghet behövs avskärmade krypin eller mindre rum. Krypin kan byggas in som nischer i väggar, eller skapas i en fönsternisch. Motsvarande förutsättningar kan skapas genom skärmar, halvväggar eller mindre rum. En fördel med väggar är att de dämpar ljudvolymen som, om den är hög, kan bidra till att skapa en stressande och otrygg miljö. En nackdel är att personalen får sämre överblick. Om lokalerna innehåller större rum som används gemensamt med andra grupper kan det vara bra med en mjuk övergång från det mer trygga till det mindre trygga. Det kan till exempel skapas med hjälp av lägre takhöjd eller dämpad belysning. Även mjuka material bidrar till en känsla av trygghet. (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2019; SKR. 2019)

Fönsternischer på Björkhagens förskola i Malmö där barnen kan krypa in eller klättra upp för att få utblickar mot omgivningen och samtidigt en stunds avskildhet. Arkitekt: New Line. Foto: Maria E Teder/Boverket.

Graden av stimuli påverkar välmående och inlärning

Den fysiska lärmiljön behöver vara gestaltad så att alla barn kan utvecklas så långt som möjligt utifrån förskolans mål. Aktiva barn som söker kontakt och sammanhang kan ha behov av större sammanhang medan andra barn behöver rutiner och tydlighet för att utvecklas. Vilken miljö var och en behöver varierar, men generellt mår alla bra av att inte störas av sin omgivning. Störande inslag kan exempelvis vara hög ljudvolym, obehagliga ljud, bländande solljus, rörelser som drar till sig uppmärksamhet, eller att det är rörigt. (Specialpedagogiska skolmyndigheten. 2019)

Lärmiljön behöver vara överblickbar för barnen och med få störmoment i det yttre perifera synfältet. Det gäller andras rörelser, men också material på hyllor, barnens arbeten som är exponerade på väggar etcetera. Barnens arbeten kan samlas på vissa väggar, kanske inom en ram på väggen, för att ge ett lugnare intryck. När det gäller ljudmiljön är det generellt så att större rum där fler vistas samtidigt ger mer störande ljud. I en sådan miljö blir det svårare att lära sig nya saker och att komma ihåg dem. Det skapar även stress, trötthet och kan upplevas som en otrygg miljö. Eftersom inlärningsförmågan försämras av att andra rör sig i närheten samt av hög ljudnivå är det olämpligt med genomgångsrum i förskolans lärytor. (Specialpedagogiska skolmyndigheten. 2019; SKR. 2019)

Överblick och utblickar

Trapphus på Björkhagens förskola som tack vare fönstrens placering på olika höjder möjliggör utblickar för såväl barn som vuxna. Arkitekt: New Line. Foto: Maria E Teder/Boverket.

Förskolans lokaler behöver vara utformade så att personalen kan ha överblick över barnen. Det behöver finnas möjlighet för barnen att dra sig undan lite och skärma av sin lek samtidigt som personalen har insyn och vet vad som händer i de olika rummen. En sådan miljö kan skapas med halvhöga avskärmningar. Ett annat sätt är att dela upp ytan i fler rum med glasade dörrar eller andra glasade partier inåt i bygganden. Det ger barnen möjlighet att vistas ensamma i ett rum samtidigt som pedagogerna kan kontrollera vad som händer. (Eriksson Bengtsson, 2017) Det är även viktigt med utblickar ut från bygganden. Fönster för in dagsljus och kan ge utblickar över gröna miljöer vilket upplevs som lugnande.

Glasade partier i dörrar eller fönster bör, oavsett om de riktas inåt i byggnaden eller ut från den, placeras så att både barn och vuxna kan se ut genom dem. Barns perspektiv är ett annat än vuxnas och de kan inte se ut genom fönster som har hög bröstningshöjd. Glaspartierna kan användas för att skapa nischer där barnen kan krypa upp och titta ut.

Referenser

Eriksson Bergström, S. (2017): Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Liber, Stockholm
Linder, L. (2016): Pedagogisk miljö i tanke och handling. Lärarförlaget, Stockholm.

Värderingsverktyg för ökad tillgänglighet i förskola och skola på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats.

Funktionsprogram för SKL Kommentus Inköpscentrals upphandling av förskolebyggnader Rev. 3, 2019 på Sveriges Kommuner och Regioners webbplats.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen