På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Sammanfattning av 2020 års regionala bostadsmarknadsanalyser

Granskad:

Länsstyrelsernas regionala bostadsmarknadsanalyser ger en bild av utvecklingen på de olika regionala bostadsmarknaderna och visar på skillnader såväl som likheter mellan och inom länen. Varje län har sina specifika förutsättningar, men vissa gemensamma utmaningar återkommer också.

Länsstyrelsernas analyser baseras i huvudsak på kommunernas inrapporterade svar i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät, i detta fall BME 2020. Kommunerna besvarade enkäten innan coronapandemin bröt ut vilket gör att bedömningar och uppskattningar är osäkra och kan komma att avvika mot framtida utfall. De regionala bostadsmarknadsanalyserna blir därmed också analyser över rådande utgångsläge i kommunerna innan pandemin bröt ut.

Under våren, när de regionala bostadsmarknadsanalyserna skrevs, rådde en stor osäkerhet kring coronapandemins effekter på kort och lång sikt.

Det är fortfarande svårt att säga vilka effekter pandemin i slutändan får på bostadsmarknaden, men länsstyrelserna gör antagandet att såväl bostadsbyggandet som hushållens förmåga att tillgodose sina bostadsbehov kommer att påverkas.

Länsstyrelserna har i regleringsbrev för 2020 fått i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Länsstyrelserna ska redovisa uppdraget inom ramen för nästa års bostadsmarknadsanalys. Men eftersom årets bostadsmarknadsenkät, BME 2020, innehöll frågor kring avhysningar, och i vilken utsträckning detta drabbar hemmavarande barn under 18 år, så belyser länsstyrelserna vräkningsrelaterade frågor redan i årets bostadsmarknadsanalyser. BME 2021 innehåller nya frågor kring kommunernas vräkningsförebyggande arbete och resultatet kommer att tjäna som ett av underlagen till nästa års analyser.

Många länsstyrelser har i tidigare bostadsmarknadsanalyser efterfrågat fler verktyg för kommunerna i bostadsförsörjningen och lyft behovet av en bostadspolitisk översyn. I linje med det är det nu flera län som välkomnar den bostadssociala utredning som regeringen har tillsatt.

Sammanfattningsvis framkommer följande i de regionala bostadsmarknadsanalyserna:

  • Samtliga län ger i sina analyser uttryck för att en väl fungerande bostadsmarknad är en viktig del i ett socialt hållbart samhälle. Myndigheter och andra aktörer i samhället behöver arbeta tillsammans för att minska och motverka segregationen, öka tryggheten och skapa goda förutsättningar på bostadsmarknaden för alla.
  • Länen rapporterar om ett bostadsbyggande som fortfarande ligger på höga nivåer. Trots detta har nästan alla län underskott inom någon del av bostadsmarknaden. En del av underskottet på bostadsmarknaden utgörs av brist på bostäder för nyanlända, ungdomar, studenter och äldre personer.
  • I län med populära turistorter utmanas bostadsförsörjningen av en ökande efterfrågan på bland annat fritidshus och säsongsbostäder. Med en ökad konkurrens om bostäderna pressas bostadspriserna upp, och en del hushåll får svårare att komma in på bostadsmarknaden eller byta bostad. Det kan drabba såväl inflyttare som de som redan bor i kommunen. Samtidigt är kommunerna i dessa regioner ofta beroende av säsongsturismen och de arbetstillfällen som skapas.
  • Flera län belyser barnens situation på bostadsmarknaden och tydliggör att barnkonventionen numera är en del av svensk lag, vilket innebär att barns rättigheter stärks. Hur detta kommer att få genomslag i bostadsförsörjningsfrågor är än så länge inte helt tydligt, men eftersom barn är en särskilt utsatt grupp vid bostadsbrist, trångboddhet och hemlöshet är det en mycket viktig fråga.
  • Den akuta hemlösheten ökar i Sverige och allt fler vänder sig till socialtjänsten för att de saknar en egen bostad. Andelen kvinnor samt andelen personer med utländsk bakgrund ökar inom denna grupp. Antalet barn som berörs av hemlöshet växer också.
  • Nyanlända som bosatt sig på egen hand i en kommun har ofta stora svårigheter att lösa sin bostadssituation. De har vag eller ingen kännedom om bostadsmarknaden och saknar nätverk som skulle kunna ge referenser till hyresvärdar. De har sällan de ekonomiska resurser som krävs för att köpa en bostad. Detta leder ofta till otrygga och dåliga boendelösningar.
  • En del län uppmärksammar förekomsten av ”social dumpning” eller ”social export”. Det innebär att personer som är i behov av stöd från samhället uppmanas av en kommun att bosätta sig i en annan kommun. Vissa kommuner hjälper även till att hitta bostäder i andra kommuner. Detta sker ofta utan att den mottagande kommunen informerats. 
  • Ett viktigt instrument för kommunerna i arbetet med att styra bostadsbyggandet, och som länsstyrelserna framhåller, är markinnehav och strategiska köp och försäljningar av byggbar mark. Med en mer aktiv markpolitik där kommunerna tar initiativ till att planlägga för bostäder utifrån strategiska vägval i den översiktliga planeringen kan riktlinjerna för bostadsförsörjningen och bostadspolitiken förverkligas.
  • Flera län pekar på att coronapandemin kan ha påverkan på bostadsbyggandet under det kommande året.
  • Coronapandemin har påverkat länsstyrelsernas samarbete med kommunerna då man till exempel fått ordna digitala träffar och konferenser i stället för fysiska.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen