Barns rättigheter i förvaltningsskedet

Förvaltningsskedet för ett område eller ett byggnadsverk är det längsta skedet i samhällsbyggnads-processen räknat i tid. Det är i detta skede den byggda miljön används, underhålls och utvecklas. Förvaltning och skötsel av en plats eller ett byggnadsverk spelar stor roll för upplevelsen och trivseln. Den som förvaltar ett område har särskilt ansvar att ha kännedom om platsen och byggnadsverkets funktioner, men också för utvecklingen och möjligheten att förbättra platsen över tid.

PBL ställer krav på underhåll

Ägaren av ett byggnadsverk är enligt PBL skyldig att underhålla byggnadsverket och hålla det i vårdat skick så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Ett motsvarande krav anges i PBL för tomter. En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer.

Det finns även särskilda underhållskrav för lekplatser på tomter. På tomter ska lekplatser och fasta lekanordningar underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Det är dock viktigt att göra en avvägning mellan de vuxnas tankar på säkerhetsaspekter och miljöns kvaliteter för ett barn.

Krav på lekplatser

Att ordna och underhålla allmänna platser

Illustration: Annika Carlsson/Boverket

Förvaltningsskedet viktigt för att behålla betydelsefulla värden

Det är viktigt att de tankar, värden och kvaliteter som tagits fram ur ett barnrättsperspektiv, bevaras i förvaltningsskedet. Till exempel kan en underdimensionering av en plats leda till högre slitage. Om en gräsmatta i ett närområde utsätts för högt slitage finns det exempel då den ersatts med konstgräs för att det rent ekonomiskt, drifts- och underhållsmässigt varit fördelaktigt. Men en sådan åtgärd kan strida mot grundsyftet för platsen. Om syftet till exempel varit att platsen ska vara både grön, naturlik och multifunktionell, uppfylls inte längre detta av konstgräs. Det är därför viktigt att veta platsens olika syften för att kunna förvalta den på rätt sätt.

Förvaltningsskedet är det längsta skedet i samhällsbyggnadsprocessen och har därför stor påverkan på barns och ungas livsmiljöer. Foto: Scandinav

Robusta materialval för en hållbar förvaltning

En god arkitektonisk kvalitet kan tillgodose barns behov genom att gestalta hållbara miljöer för utveckling, lärande och välbefinnande. Med en god arkitektonisk kvalitet går det att skapa rum som stödjer barnens utveckling och ger sinnliga upplevelser samtidigt som de klarar lekens slitage. Avvägningar mellan detaljer och helhet är en central del av utformningsarbetet, liksom att se till det längre tidsperspektivet. Materialens hållbarhet och detaljgrad är viktiga värdeskapande fak­torer liksom grönska och vegetation.

Materialval och materialens bearbetning har stor betydelse för hur ett rum eller en plats upplevs och kan användas. Miljöer där barn vistas behöver vara flexibla, hållbara och robusta. Materialen i dessa miljöer behöver därför vara slitstarka och åldras vackert, samtidigt som de skapar en bra ljudmiljö, upplevs behagliga, är lämpliga ur allergi- och hälsosynpunkt och underlättar städning och underhåll. Den initiala kostnaden för miljöer där barn rör sig är en mycket liten del av den långsiktiga ekonomin när kostnader för drift och ombyggnader över miljöns hela livslängd tas med i beräkningen. Investeringar i robusta material lönar sig i längden och skapar goda förutsättningar för förvaltningsskedet. Många av de äldre byggda miljöerna för barn har gedigna material som åldras och är välfungerande än idag. Stora träd och annan vegetation som är väletablerad, och därmed tålig, tillför kvalitet åt utem