Barns rättigheter i förvaltningsskedet
Förvaltningsskedet för ett område eller ett byggnadsverk är det längsta skedet i samhällsbyggnads-processen räknat i tid. Det är i detta skede den byggda miljön används, underhålls och utvecklas. Förvaltning och skötsel av en plats eller ett byggnadsverk spelar stor roll för upplevelsen och trivseln. Den som förvaltar ett område har särskilt ansvar att ha kännedom om platsen och byggnadsverkets funktioner, men också för utvecklingen och möjligheten att förbättra platsen över tid.
PBL ställer krav på underhåll
Ägaren av ett byggnadsverk är enligt PBL skyldig att underhålla byggnadsverket och hålla det i vårdat skick så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Ett motsvarande krav anges i PBL för tomter. En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer.
Det finns även särskilda underhållskrav för lekplatser på tomter. På tomter ska lekplatser och fasta lekanordningar underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Det är dock viktigt att göra en avvägning mellan de vuxnas tankar på säkerhetsaspekter och miljöns kvaliteter för ett barn.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .
15 §
En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.
Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.
Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.
Att ordna och underhålla allmänna platser
Förvaltningsskedet viktigt för att behålla betydelsefulla värden
Det är viktigt att de tankar, värden och kvaliteter som tagits fram ur ett barnrättsperspektiv, bevaras i förvaltningsskedet. Till exempel kan en underdimensionering av en plats leda till högre slitage. Om en gräsmatta i ett närområde utsätts för högt slitage finns det exempel då den ersatts med konstgräs för att det rent ekonomiskt, drifts- och underhållsmässigt varit fördelaktigt. Men en sådan åtgärd kan strida mot grundsyftet för platsen. Om syftet till exempel varit att platsen ska vara både grön, naturlik och multifunktionell, uppfylls inte längre detta av konstgräs. Det är därför viktigt att veta platsens olika syften för att kunna förvalta den på rätt sätt.
Robusta materialval för en hållbar förvaltning
En god arkitektonisk kvalitet kan tillgodose barns behov genom att gestalta hållbara miljöer för utveckling, lärande och välbefinnande. Med en god arkitektonisk kvalitet går det att skapa rum som stödjer barnens utveckling och ger sinnliga upplevelser samtidigt som de klarar lekens slitage. Avvägningar mellan detaljer och helhet är en central del av utformningsarbetet, liksom att se till det längre tidsperspektivet. Materialens hållbarhet och detaljgrad är viktiga värdeskapande faktorer liksom grönska och vegetation.
Materialval och materialens bearbetning har stor betydelse för hur ett rum eller en plats upplevs och kan användas. Miljöer där barn vistas behöver vara flexibla, hållbara och robusta. Materialen i dessa miljöer behöver därför vara slitstarka och åldras vackert, samtidigt som de skapar en bra ljudmiljö, upplevs behagliga, är lämpliga ur allergi- och hälsosynpunkt och underlättar städning och underhåll. Den initiala kostnaden för miljöer där barn rör sig är en mycket liten del av den långsiktiga ekonomin när kostnader för drift och ombyggnader över miljöns hela livslängd tas med i beräkningen. Investeringar i robusta material lönar sig i längden och skapar goda förutsättningar för förvaltningsskedet. Många av de äldre byggda miljöerna för barn har gedigna material som åldras och är välfungerande än idag. Stora träd och annan vegetation som är väletablerad, och därmed tålig, tillför kvalitet åt utemiljön.
Förskolegårdens storlek och markmaterial ger konsekvenser för stadsliv, barns lekmöjligheter och ekologisk infrastruktur. Läs mer om vad det kan innebära.
Förskolegården - kompromisser, lek och ekologi! (på White Arkitekters webbplats)
Förutsättningar för god förvaltning
Förvaltningsskedet handlar såväl om vardaglig renhållning som om reparationer och ombyggnader av miljön utifrån användarnas förändrade behov. En genomtänkt förvaltning från start möjliggör goda förutsättningar för en plats eller byggnadsverks långa liv. Det är viktigt att tidigt formulera och fördela ansvar samt att sätta en realistisk budget för att skapa en långsiktig hållbarhet över tid.
I de fall som förvaltaren är en annan än byggaktören, är överlämningen från byggaktören till den framtida förvaltaren viktig för att möjliggöra miljöernas underhåll i linje med syftet för hur de planerades och projekterades för. Materialval som har beslutats i ett tidigt skede kan påverka kostnaderna för förvaltning och underhåll. Vissa typer av material kan initialt vara mer kostsamma, men kan däremot vara mer beständiga och slitstarka än andra billigare alternativ, som kan kosta mer att förvalta på sikt. En välplanerad och väl genomförd miljö kan snabbt försämras och få dåligt rykte om förvaltningen inte fungerar, vilket kan resultera i en såväl ekonomisk som social värdeminskning. För att få en överblick över kostnaderna är det viktigt att i tidiga skeden göra långsiktiga kalkyler för att få en samlad bild över den ekonomiska livscykeln.
Platskännedom för en långsiktigt hållbar miljö för barn och unga
Den som ska förvalta platsen eller byggnadsverket behöver ha kunskap om platsens eller fastighetens behov över tid. En tydlig målbild av platsens underhåll ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar miljö för barn och unga. En förutsättning är att förvaltaren har en platskännedom, vilket kan ske genom att möta och föra samtal med människorna som vistas på platsen. När det gäller förståelse av barns och ungas perspektiv är det särskilt viktigt att möta dessa på deras plats och på deras villkor. Det kan exempelvis vara framgångsrikt att fysiskt närvara på plats och på så sätt skapa en kontinuitet av kontakt, inblick och informationsutbyte mellan användare och förvaltare.
Lunds kommun har startat en speciell utbildning för skötselpersonal kring skötsel av barns utemiljöer kopplad till biologisk mångfald och lek. Det rör till exempel miljöer såsom parker, förskole- och skolgårdar. Utbildningen lyfter bland annat vikten av att lämna kvar löst material på platserna, så som pinnar och grenar från klippta buskage och träd. Sådant som av vuxna anses kan behöva åtgärdas kan skapa en spännande lekmiljö för barn. Det kan röra sig om en sättning i asfalten som kan bli en viktig plats att leka när den fylls med regnvatten eller när den fryser till is om vintern.
Skötselpersonalen uppmärksammas på att en städad och iordningställd miljö utifrån en vuxens perspektiv inte behöver vara det bästa för barn. Genom att inte totalt rensa bort tistlar och nässlor från barns miljöer lär sig barnen att själva göra riskbedömningar och få kunskap om naturen. Det är viktigt att ge barn dessa färdigheter inför resten av livet.
Genom utbildningen tränas personalen att göra avvägningar kring när och var det är viktigt att plocka bort och när det är viktigt att lämna. Detta kan leda till nya sätt att bygga och förvalta där den vuxnas estetik underordnas lekfunktionen. I Lunds kommun har skötselpersonal med sig dokument och riktlinjer som styr den här typen av arbete. Dokumentet fungerar som stöd vid frågor och funderingar från såväl personal som allmänhet. Personalen har upplevt att det varit en trygghet att kunna hänvisa till något när till exempel föräldrar ifrågasätter skötseln av den fysiska utemiljön.
Sedan 2020 arbetar bostadsbolaget Poseidon, som ägs av Göteborg Stad, med superförvaltning. Superförvaltning är en del av bolagets strategi för sina utvecklingsområden. Superförvaltningen omfattar åtta insatser med fokus på närvaro och trygghet. Två av dessa insatser är särskilt viktiga för barns och ungas upplevda trygghet i området.
Trygghetsvärdar
Trygghetsvärdar och trygghetschefer har rekryterats av bostadsbolaget. Varje dag mellan klockan 15 och 23 finns trygghetsvärdar på plats för att skapa närvaro och kontakt med personer som bor och vistas i områdena. För att ytterligare öka närvaron i områdena utanför ordinarie arbetstid har helg- och feriejobbare rekryterats. Deras fokus är att hålla rent och snyggt under helger och lov.
Lokal närvaro
Bostadsbolaget har ett kontor i området och finns på plats med personal sju dagar i veckan. Det finns även bemannade mötesplatser med koordinatorer i egna lokaler.
Vad barn och unga kan tillföra i förvaltningsskedet
Det finns möjlighet att involvera barn och unga i förvaltning och skötsel för att öka kunskapsutbyte och samförståelsen för vad en plats behöver och kan vara. Barn har god kännedom om sin närmiljö och deras perspektiv skiljer sig ofta från vuxna. Ett aktivt och inlyssnande samspel mellan förvaltaren och barn kan leda till mer träffsäkra åtgärder och öka barns känsla av ägarskap kring en plats. Genom att barn får vara med och ta hand om en plats skapas meningsfullhet, samtidigt som risken för skadegörelse kan minska och ansvarskänslan för densamma öka.
Många kommuner väljer att anställa unga, ofta som feriearbetare under sommaren. De unga arbetar ofta med att hjälpa kommunen att föra dialog med andra unga om saker som sker eller är på gång i kommunen. Att unga leder dialogen med andra unga beskrivs vara en framgångsfaktor då det skapar god stämning, trygghet och förtroende. Unga beskrivs nå ut till andra unga i motsats till när vuxna har försökt, vilket har varit värdefullt.
Förutom att samla in information hur det är att bo eller vistas i ett visst område, vad som behöver förbättras eller förändras så arbetar många också med skötsel och underhåll av olika miljöer. Vissa unga är anställda för att skapa trygghet genom att vara närvarande i olika områden och prata med människorna på platsen.
Det är viktigt att feriearbetarna rekryteras med god representation. Är det svårt att få till representationen använder sig flera kommuner av riktad information till den grupp som önskas. Ibland kanske det finns ett särskilt intresse av att rekrytera unga från en specifik geografisk plats då de känner till sitt närområde.
Att feriearbeta åt kommunen kan ske på flera sätt och även beröra direkta stadsutvecklings- eller demokratiprojekt där unga får möjlighet att påverka sin närmiljö. Det finns flera olika namn för den här typ av feriearbete, till exempel kommunutvecklare eller kommunambassadör. En viktig faktor när det handlar om feriearbete är att de unga får betalt för det arbete som utförs, precis som en vuxen skulle få.
Jubileumsparken som ägs av Göteborgs Stad är en allmän plats dit alla är välkomna. Varje år rekryteras 20 - 25 unga parkvärdar inför sommarsäsongen. De unga som rekryteras kommer från olika stadsdelar, har olika bakgrund, kunskaper, erfarenheter och intressen. Ett mål med den goda representationen bland parkvärdarna är att skapa en välkomnande känsla för alla besökare.
Personalen som driver aktiviteterna i parken kommer från Passalen. Passalen är en ideell förening som arbetar med att utveckla nya lösningar för att skapa inkludering för barn och unga med funktionsnedsättning.
Kristofferskolan i Bromma jobbar med arkitektur som har en helhetssyn på barnet. Förvaltning och utveckling bygger på ett personligt engagemang för skolans pedagogik och verksamhet.
Kristofferskolans Byggnadsstiftelse har fem heltidsanställda i form av projektledare, fastighetsskötare, snickare och trädgårdsmästare. Tillsammans bedriver de byggnadsvård och underhåller byggnader, fast inredning och utemiljö. För större återkommande underhåll görs gemensamma arbetsinsatser, exempelvis kan tidigare elever få sommarjobb med att olja trägolv. Den generella omsorgen och engagemanget från elever och lärare kan förstås som ett resultat av skolans syn på hållbarhet och respekt för naturen. Att vårda och underhålla material och miljö ingår i pedagogiken.
Kunskap om vem som förvaltar
Det är normalt mark- eller fastighetsägaren som har huvudansvaret för förvaltningen. Förvaltning kan förekomma i privat, kommunal, regional eller statlig regi. Det framgår inte alltid tydligt vem som ansvarar för förvaltningen av en miljö. Förvaltning av olika platser och miljöer kan dessutom vara utspritt på olika aktörer. Det kan därför vara svårt att veta var och till vem som synpunkter och idéer ska framföras. Som barn kan det vara extra svårt att veta hur förvaltaren söks upp och vilka frågor som går att vända sig till förvaltaren med. Tydlig information om vem som är förvaltaren av en plats och kontaktinformation kan underlätta för barn och unga att framföra sina synpunkter.