Kontrollplanens utformning
En kontrollplan kan utformas på olika sätt så länge all relevant information finns med. Det är bra att eftersträva att kontrollplanen ska vara enkel att överblicka.
Kontrollplanens utformning
Kontrollplanen kan behandla projektering, byggande och rivning. Kontrollplanen ska visa vad kontrollerna ska avse. Med det menas att kontrollplanen även ska visa vem som ska kontrollera, hur kontrollen ska utföras och mot vad varje kontroll ska jämföras samt hur resultatet av kontrollen ska redovisas. (jfr prop. 2009/10:170 sid 300, 303-304)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Arbetet med att ta fram ett förslag till en kontrollplan enligt PBL förutsätter att i förväg bedöma vilka väsentliga byggnadstekniska risker som kan uppkomma. Detta innebär att byggherrens organisation måste se till omständigheterna i det enskilda fallet och utifrån dessa göra en riskbedömning.
När en bedömning av vilka väsentliga byggnadstekniska risker som finns i projektet har genomförts är det lättare att ta fram förslag till kontrollpunkter och kontrollplan. Förutom kontrollplanens innehåll i sak, bör en kontrollplan också utformas på ett sådant sätt så att det är enkelt för byggnadsnämnden att bedöma om bygg- eller rivningsåtgärden kan antas komma att uppfylla samhällskraven. Kontrollplanens utformning har också en avgörande betydelse för hur lätt det är att följa kontrollplanen under projektets gång.
Kontrollpunkternas innehåll
Redovisningen av kontrollpunkter med tillhörande information är det väsentliga i kontrollplanen. Till den information som måste finnas om varje kontrollpunkt i kontrollplanen hör:
- vad som ska kontrolleras
- hur kontrollen ska göras
- mot vad kontrollen ska göras
- om kontrollen ska göras inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller av certifierad sakkunnig
- vem som ska göra kontrollen.
6 §
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .
Exempel
| # | Vad ska kontrolleras?* | Hur ska kontrollen göras? | Mot vad ska kontrollen göras? | Vem ska göra kontrollen? |
| 1 | Radonsäker grund/platta | Enligt checklista 1B | Bygghandling G1 | Arbetsledare, betongarbeten |
| 2 | Fall i badrum | Mätning av lutning | Branschregler, Säkra Våtrum 2016:1 | Montör. plattsättning |
| 3 | Fönsterprofilering, nytillverkade enheter | Mätning med konturverktyg | Befintligt fönster F9 | Certifierad sakkunnig KUL |
Hur kan kontrollplanen bli tydligare?
Utöver vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse, bör för varje kontrollpunkt också framgå:
- hur kontrollen ska dokumenteras
- när kontrollen ska ske
- vilka krav som gäller för kontrollen.
Hur kontrollen ska dokumenteras
Den vanligaste formen av dokumentation är att kontrollanten intygar direkt i kontrollplanen att kontrollresultatet är godkänt. Dokumentationen ska styrkas med en underskrift eller elektronisk signatur av den som kontrollerat att kraven enligt kontrollmomentet är uppfyllda.
I vissa fall kompletteras bestyrkandet i kontrollplanen med exempelvis besiktningsprotokoll, mätningsprotokoll, provningsintyg, utdrag ur dagbok eller fotografier. Protokoll, intyg och fotodokumentation kan ses som verifiering av att kontrollen har blivit utförd, men sådan dokumentation är i första hand ett komplement till bestyrkandet i kontrollplanen.
Genom att i kontrollplanen redovisa vilken kompletterande dokumentation som kontrollanten förväntas lämna in, jämte bestyrkandet i kontrollplanen, ökar förutsägbarheten och sannolikheten för att kontrollen utförs på rätt sätt.
När kontrollen ska ske
Det ska framgå när kontrollen ska ske. Då ökar förutsägbarheten i kontrollsystemet och att den som är kontrollant vet eller kan bli informerad om när tidpunkten för kontrollen närmar sig. Detta ökar sannolikheten för att kontrollen utförs vid rätt tidpunkt. Vissa kontroller måste göras vid ett visst tillfälle i byggprocessen, för att kunna undvika de förstörande ingrepp som en kontroll senare i processen skulle kunna bli upphov till.
Vilka krav som gäller för kontrollen
Vilka krav som gäller för kontrollen ska inte förväxlas med uppgiften om mot vad kontrollen ska göras. Kravet kan exempelvis vara ett funktionskrav i Boverkets byggregler, BBR, medan kontrollen ska göras mot en ritning eller monteringsanvisning.
Att uppge vilka krav som gäller för kontrollen kan vara ett sätt att förvissa sig om att det verkligen finns stöd för att ha med kontrollpunkten i kontrollplanen. På så vis kan man undvika att ha med kontrollpunkter som inte omfattas av plan- och bygglagen.
Om byggnadsnämnden har medgivit mindre avvikelser från de tekniska kraven i Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, EKS, är det naturligt att hänvisa till vilken kravnivå som gäller för kontrollpunkten i fråga. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 312)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Byggnadsnämnden prövar i bygglovet om mindre avvikelser från utformningskraven kan godtas. I fråga om de tekniska egenskapskraven kan byggnadsnämnden i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas. (BFS 2014:3).3 § Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelse från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. (BFS 2015:6).
Allmänt råd Byggnadsnämnden kan i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas. (BFS 2015:6).Exempel
| # | Krav | Hur ska kontrollen dokumenteras? | När ska kontrollen ske? |
| 1 | BBR 6:23 | Noteringar i checklista 1B | Innan gjutning av bottenplatta påbörjas |
| 2 | BBR 6:5335 | Egenkontrollformulär | När fallet lagts, innan nästa moment påbörjas |
| 3 | PBL 8:17 | Fotodokumentation samt utlåtande | Mottagningskontroll vid leverans till arbetsplatsen |
Uppföljning av kontrollplanen
För själva uppföljningen av kontrollplanen, och för att kontrollanterna ska kunna fylla i de uppgifter som krävs för att byggnadsnämnden ska kunna avgöra hur kontrollplanen har följts, ska det framgå:
- vem som har utfört kontrollen
- vilket datum kontrollen är utförd utan anmärkning
- kontrollantens signatur.
Vem som har utfört kontrollen
Om byggherren inför byggnadsnämndens fastställande av kontrollplanen har uppgett en personroll som kontrollant, ska det faktiska namnet på och kontaktuppgifter till den person som har utfört kontrollen fyllas i inför slutbesked.
Om man använder sig av en separat signaturlista, och om de personer som har utfört kontroller enligt kontrollplanen innehar de respektive personroller som man inför fastställandet av kontrollplanen har angivit som kontrollanter, kan man eventuellt stryka denna kolumn och endast hänvisa till signaturlistan.
Tidpunkt för kontrollen
Det är viktigt att det finns möjlighet för kontrollanten att skriva ut vid vilket tidpunkt kontrollen utförs. På så vis kan kontrollerna ställas i relation dels till varandra, dels till olika skeden i byggåtgärden.
Signatur
Genom sin signatur bestyrker kontrollanten att denne har utfört kontrollen. En signatur kan vara antingen elektronisk eller en namnunderskrift.
Vid slutsamrådet eller senast vid byggherrens begäran om slutbesked ska fullständiga kontaktuppgifter redovisas över den som utfört kontrollen. En sådan redogörelse kan exempelvis ske genom en signaturlista där kontrollantens namn och kontaktuppgifter också kompletteras med dennes signatur, för jämförelse med bestyrkande signaturer i kontrollplanen.
Exempel
| # | Utförs/utförd av | Kontroll utförd (tidpunkt) | Signatur |
| 1 | Karl Karlsson, Byggfirman AB, 071-XXX XX XX |
2020-05-59 | |
| 2 | Mustafa Mustafa, Byggfirman AB 072-XXX XX XX |
2020-06-15, kl. 13:15 | |
| 3 | Anna Andersson, Konsultfirman AB 073-XXX XX XX |
2020-08-01 |
Administrativ information
Utöver kontrollpunkterna så är det lämpligt att kontrollplanen innehåller administrativ information som exempelvis:
- vilken fastighet och åtgärd som kontrollplanen avser
- byggherrens namn och kontaktuppgifter
- kontrollansvarigas namn och kontaktuppgifter
- byggherrens organisation, i den utsträckning denna är känd
- datum för kontrollplanens upprättande
- plats för intygande om fullföljd kontrollplan, med datum, underskrift och namnförtydligande.
Den administrativa informationen påvisar inte vilka kontroller som ska göras, men kan vara viktig för att byggnadsnämnden ska kunna se att kontrollplanen avser rätt fastighet och åtgärd. Den kan också bidra till nämndens kännedom om eller bedömning av kompetensen i byggherrens organisation.