Bedöm vattentillgångar
Kommunen behöver undersöka om tillgängliga vattenresurser är tillräckliga för att svara mot de långsiktiga vattenbehoven för bebyggelse och verksamheter. För områden där konkurrens om vatten förutses behövs en mer ingående analys av möjligheter att lösa vattenförsörjningen för olika behov. Den här texten tar upp bedömning av om vattnet räcker till, möjligheter att öka vattenuttag, samt identifiering av ytterligare resurser för dricksvattenförsörjning.
Räcker vattnet till?
Kommunen behöver undersöka om tillgängliga vattenresurser, bland annat de som finns utpekade i regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner, är tillräckliga för att svara mot de långsiktiga vattenbehoven inom hela kommunen. Förekommande behov av mellankommunal samordning kring vattenförsörjning behöver beaktas. Inom kommunen behövs analys av dels kommunal, dels enskild vattenförsörjning, där vattenbehoven för såväl hushåll, jordbruk som industri och övrigt ingår. Bedömningen kan generellt göras på en övergripande nivå. Även små vattenresurser kan vara värdefulla för att tillgodose behov i områden där andra alternativ saknas.
Om kommunen redan har en kommunal vattenförsörjningsplan eller liknande är troligtvis mycket av det underlag som behövs för bedömningarna redan framtaget.
För områden där konkurrens om vatten förutses behövs en mer ingående analys av möjligheter att lösa vattenförsörjningen för olika behov. Kommunen behöver också skaffa överblick av eventuella kvalitetsproblem som kan begränsa möjligheten till vattenförsörjning. I vissa fall kan det även finnas behov att planera lämpliga områden för infiltration av ytvatten för konstgjord grundvattenbildning.
Vid planering av utbyggnad behöver kommunen överväga om det finns möjlighet att utnyttja det kommunala dricksvattennätet. Detta behöver göras med hänsyn till kapacitet för ökat vattenuttag och avstånd till befintligt vatten- och avloppsnät, VA-nät. Vattentillgången behöver vara tillräcklig vid de mest kritiska förhållanden som förväntas med hänsyn till både tillgång och behov. I vissa områden finns stora säsongsvariationer i vattenbehov. Perioder med låg vattentillgång och hög vattenanvändning behöver särskilt beaktas.
Om planeringen berör bebyggelseutveckling i områden som inte omfattas av något verksamhetsområde för kommunalt VA måste kommunen vara medveten om sitt ansvar att ordna vattenförsörjning vid vissa förhållanden.
Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har kartunderlag om grundvattentillgång i små magasin. Det kan användas för översiktlig riskbedömning och planering avseende vattentillgång för enskild vattenförsörjning, till exempel för att identifiera områden med begränsade grundvattentillgångar. Du hittar länk till SGU:s underlag i ”Relaterad information”.
Analysera möjlighet till ökat vattenuttag
Vid översiktsplanering är det lämpligt att kartlägga och redovisa eventuella områden med risk för vattenbrist där det bedöms olämpligt att öka vattenuttaget från den lokala dricksvattenresursen. Det är även lämpligt att identifiera områden där det behövs ytterligare utredning för att avgöra om det går att utöka det lokala vattenuttaget utan risk att orsaka problem med vattenkvalitet eller vattentillgång. Långsiktiga effekter av klimatförändringar behöver beaktas i bedömningen, till exempel perioder med minskad vattentillgång, kvalitetsförändringar och ökade föroreningsrisker.
Kommunala vattentäkter
Kommunens huvudman för vattenförsörjning och avlopp, VA-huvudman, har generellt goda kunskaper om både uttagsmöjlighet och sårbarhet för vattenresurser där det finns kommunala dricksvattentäkter. Ofta finns noggranna detaljkarteringar utförda i anslutning till vattentäkterna. VA-huvudmannen kan också ha kännedom om områden där det redan idag förekommer svårigheter kopplat till vattenförsörjningen.
Det finns stora kunskapsluckor kring vattenuttag i Sverige, både om hur stora uttagen är och var de görs. Det förekommer att verksamheter har gamla tillstånd för vattenuttag, där uttagsmängderna inte är väl avpassade med hänsyn till varken vattenresursens kapacitet, verksamhetens behov eller till andra verksamheters uttag från samma vattenresurs. I områden där det finns verksamheter med överdimensionerat tillstånd för vattenuttag kan det uppstå situationer då det leder till att utveckling av nya verksamheter med vattenbehov hämmas. Vid planläggning för användning som gör att vattenuttaget behöver ökas i området kan utrymmet att få tillstånd för vattenuttag behöva beaktas.
I dagsläget saknas tillstånd för uppemot hälften av Sveriges kommunala vattentäkter. Med ökande konkurrens om vattentillgångarna har det blivit allt viktigare att vattenproducenten har tillstånd för sina vattenuttag. Vattenförsörjning ordnas ofta genom mellankommunala samarbeten och vattentäkten kan ligga antingen inom eller utanför den egna kommunen.
Om det saknas tillstånd för den vattentäkt som används för den kommunala vattenförsörjningen i ett område leder det till problem vid planläggning enligt PBL. När det sakas tillstånd för vattenuttag blir det svårt att bedöma om vattenförsörjningen går att lösa.
Läs mer om bestämmelser om vattenuttag på Havs och vattenmyndighetens webbsida, se ”Relaterad information”.
Lokal grundvattentillgång kan begränsa bebyggelseutveckling
I områden där grundvatten används för enskild vattenförsörjning kan vattentillgången i vissa fall vara begränsad. För områden där risk för vattenbrist kan förutses är det ofta lämpligt att utreda hur högt befolkningstryck det finns utrymme för med hänsyn till lokal grundvattentillgång. Detta ger stöd för bedömningen av möjlighet att ordna enskild vattenförsörjning vid detaljplanering, förhandsbesked eller bygglov.
Kartunderlag om grundvattentillgång i små magasin finns tillgängligt hos SGU. Det kan användas för översiktlig riskbedömning och planering av enskild vattenförsörjning. Underlaget kan vara användbart för att bedöma grundvattentillgången för en grupp fastigheter i ett område, men däremot inte för enskilda fastigheter. För stöd vid bedömningar se SGU-rapport 2021:08 Grundvattentillgång i små magasin, rubrik ”Användning av resultat” (sida 29-32). Du hittar länk till SGU:s underlag i ”Relaterad information”.
Samarbete med andra kommuner och regioner
Det är ofta fördelaktigt att samarbeta med angränsande kommuner kring vattenförsörjning. Det kan handla dels om ett gemensamt utnyttjande av en dricksvattenresurs, dels om hantering av påverkansrisker för en dricksvattenresurs i grannkommunen.
I vissa områden kan det behövas ännu mer storskaliga lösningar för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen. Exempelvis i Skåne län har många kommuner en gemensam VA-huvudman som hämtar vatten från en dricksvattenresurs i Kronobergs län. Vattenförsörjning kan vara en viktig fråga att hantera i regionplanen. I områden där det inte krävs någon regionplan kan storskaliga lösningar för vattenförsörjning behandlas i den regionala utvecklingsstrategin.
Sammanställ och analysera förutsättningar
Identifiera ytterligare resurser för dricksvattenförsörjning
Om det visar sig att kommunen behöver identifiera ytterligare dricksvattenresurser för att kunna tillgodose de långsiktiga vattenbehoven finns användbara underlag från olika myndigheter. Inom kommunorganisationen finns mycket kunskap som är användbar vid identifiering av ytterligare dricksvattenresurser. Ett förvaltningsövergripande samarbete är nödvändigt.
Som metodstöd för identifiering av ytterligare resurser kan Havs- och vattenmyndighetens vägledning om regional vattenförsörjningsplanering vara användbar. Du hittar länk till vägledningen i ”Relaterad information”.
I Sverige finns områden med riksintresseanspråk för anläggningar för vattenförsörjning. Dessa riksintresseområden är avgränsade till platsen för själva anläggningen för dricksvattenproduktion. För dricksvattenresurser som är knutna till ett riksintresse för anläggning för vattenförsörjning finns en värdebeskrivning som kan vara användbar. Bland annat ingår en beskrivning av vattenresursen. Kontakta berörd länsstyrelse för närmare information. Underlaget finns inte tillgängligt i länsstyrelsens planeringskatalog, för att undvika spridning av skyddsvärd information.
Sveriges geologiska undersökning, SGU, har kartunderlag med tillhörande beskrivningar om större grundvattenmagasin med information om utbredning och uttagsmöjligheter. Det finns även information om bland annat grundvattenresursers sårbarhet, avgränsade tillrinningsområden, grundvattnets strömningsriktning och ytvattenkontakter, samt grundvattentillgång i små magasin, se ”Relaterad information”.
Underlaget om grundvattenresursers sårbarhet är i första hand användbart för bedömning av områden där det inte redan finns någon kommunal dricksvattentäkt. För befintliga kommunala dricksvattentäkter har VA-huvudmannen ofta utfört en mer detaljerad kartläggning av vattenresursens sårbarhet, som bör användas i första hand.
Det finns flera underlag från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, som kan användas för kommunens analys för att bedöma vilken kapacitet det finns att göra vattenuttag.
SMHI tillhandahåller en mängd underlag som är användbara vid bedömning av möjligheten att använda olika sjöar och vattendrag för dricksvattenförsörjning, några exempel följer efter detta stycke. För webblänk till SMHI:s vattenwebb, se "Relaterad information".
Modellberäknade flöden i vattendrag (flödesstatistik och tidsserier), vattendragstemperatur, markanvändning, avrinningsområdets storlek, sjöars omsättningstid m.m.
Uppmätta flöden i vattendrag och uppmätta nivåer i sjöar.
Sjöars djup, area och volym samt i vissa fall djupkartor. SMHI:s vattenwebb – ingång via ”Damm och sjöregister”.
Klimatscenarier för olika index, till exempel antal dagar med lågflöde, växtsäsongens längd.
Länsstyrelsen har en databas över vattenförekomster såsom större grundvattenmagasin, sjöar och vattendrag, VISS. Databasen innehåller bland annat bedömning av vattenresursernas miljötillstånd (ekologisk, kemisk och kvantitativ status), befintliga påverkanskällor samt risk att inte följa fastställda miljökvalitetsnormer. I vissa områden finns också beräknat åtgärdsbehov. Informationen är relevant till exempel vid bedömning av vilka vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjning. Den kan också vara användbar vid avvägningar av lämplighet för exploatering med ökad påverkansrisk som följd.
För närmare information om VISS, se ”Relaterad information”.
Planering för avsaltning av havsvatten
I vissa kustområden där det är svårt att lösa vattenförsörjningen kan avsaltning av havsvatten vara en möjlighet. Avsaltning är energikrävande och det krävs vissa förutsättningar för att en plats ska vara lämplig för uttag av havsvatten. Havsvatten som används för avsaltning bör vara så rent och kallt som möjligt. Vattenintaget lokaliseras med fördel till områden där vattnet håller god kvalitet och med vattendjup som ger låg och jämn temperatur. Vid bedömning av lämplig lokalisering behöver även miljöpåverkan från avsaltningsanläggningen beaktas, bland annat i form av utsläpp av salt som restprodukt.
Vid planering av kust- och havsområdet kan det vara lämpligt att överväga om avsaltning av havsvatten kan behövas i framtiden. Översiktsplanen kan ange lämplig lokalisering för vattenintag och tillhörande anläggning för detta syfte.