Samråda om det sammanvägda förslaget
Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet att påverka planens utformning. Eftersom framtagandet av planförslaget sker stegvis med olika intressenter inblandade är det bra att avsluta samrådet med att redovisa det sammanvägda förslaget och ge möjlighet till att lämna synpunkter på det.
Avsluta samrådsfasen med en remiss av planförslaget
Under samrådet ska förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget redovisas. Om ett genomförande av översiktsplanen antas ha betydande miljöpåverkan, vilket det normalt har, ska samrådet omfatta avgränsningssamråd och utkast till miljökonsekvensbeskrivning.
6 b §
Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i översiktsplanen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.
Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket, ska kommunen i planen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan. Lag (2020:76) .
11 §
Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla
1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,
2. en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd,
3. uppgifter om
a) miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs,
b) miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
c) befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, särskilt miljöproblem som rör ett sådant område som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, och
d) hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn,
4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra,
5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter,
6. en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
7. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
8. en icke-teknisk sammanfattning av 1-7. Lag (2017:955) .
12 §
Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till
1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap,
2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,
3. var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig,
4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och
5. allmänhetens intresse. Lag (2017:955) .
16 §
I ett beslut att anta en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning eller i en särskild handling i anslutning till beslutet ska det finnas en redovisning av
1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,
2. hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter,
3. skälen för att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och
4. vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Lag (2017:955) .
Eftersom samrådet bedrivs genom successiva kontakter med myndigheter och andra som berörs av planen, kan det ofta vara praktiskt att avsluta samrådsfasen med en remiss av planförslaget där så många som möjligt bereds tillfälle att ge synpunkter på det sammanvägda förslaget (jfr prop. 1985/86:1 s. 137). När kommuner och myndigheter refererar till samrådet är det vanligtvis detta avslutande tillfälle som åsyftas, medan samrådet i PBL:s mening inleds redan vid den första tidiga dialogen.
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Kommunen behöver inte skicka samrådshandlingar eller underlag till var och en av de intressenter som ska ges tillfälle att delta i samrådet. Istället kan kommunen hålla samrådsmöten där olika intressenter kan ta del av och påverka förslag till översiktsplan. Det är upp till intressenterna att avgöra om de vill reagera på kommunens förslag. Exempel på olika arbetssätt kan vara via kommunens webbplats, seminarier, inslag i lokaltidningar och lokalradio. Presentation av förslaget kan genomföras på skolor, bibliotek och andra platser.
Obligatoriska samrådsparter
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen är en obligatorisk samrådspart och ska under samrådet särskilt ta tillvara och samordna statens intressen. Det är länsstyrelsens ansvar att hålla berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. De statliga myndigheter som har synpunkter på planförslaget ska framföra dessa till länsstyrelsen.
Det underlag som länsstyrelsen har tillgång till när det gäller allmänna intressen ska också kommunen kunna ta del av för att kunna göra väl avvägda bedömningar. Länsstyrelsen kan också ge råd till kommunen när det gäller allmänna intressen men även om tillämpningen av PBL om det behövs.
Länsstyrelsen ska verka för att kommunen samordnar sig med andra kommuner om det som föreslås i planförslaget angår två eller flera kommuner. Det kan till exempel vara genom att underlätta kontakterna mellan kommunerna.
Det är också länsstyrelsen som ska se till att kommunens planförslag tillgodoser riksintressen och att de miljökvalitetsnormer som finns följs. Om kommunen i planförslaget har områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge ska länsstyrelsen avgöra om redovisningen är förenlig med strandskyddslagstiftningen i miljöbalken.
Ytterligare en uppgift för länsstyrelsen under samrådet är att verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
10 §
Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .
1 §
Under ett samråd om ett förslag att anta, ändra eller upphäva en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser ska länsstyrelsen på lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrelsens yttrande.
Om förslaget avser en detaljplan eller områdesbestämmelser, behöver länsstyrelsen dock inte underrätta
1. lantmäterimyndigheten och myndigheter som är sakägare och som kommunen ska samråda med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
2. andra myndigheter än de som har invänt mot översiktsplanen, utom när förslaget saknar stöd i översiktsplanen eller särskilt berör myndigheten.
3 §
Om en statlig myndighet har synpunkter på ett planförslag under samrådet enligt 1 § eller på de frågor som en begäran om planeringsbesked avser efter underrättelse enligt 2 a §, ska myndigheten framföra synpunkterna till länsstyrelsen.
Förordning (2017:423).
3 a §
Om en detaljplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen så snart som möjligt underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet. Förordning (2021:786).
Regionen
Samråd ska ske med regionen som är en naturlig samverkanspart för kommunen i frågor av mellankommunal betydelse. Om kommunen gränsar till en annan region än den kommunen tillhör ska samrådet också omfatta den regionen. En tidig dialog med regionen ger bättre förutsättningar för en god och effektiv mellankommunal samverkan och samordning för användningen av mark- och vattenområden. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 179)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Berörda kommuner
Människors levnadsförhållanden begränsas inte av kommungränser. Kommunala beslut som rör boende, arbete, sysselsättning, rekreation och service med mera kan få effekter utanför den egna kommunen. Därav ska kommunen samråda med berörda kommuner och normalt är angränsande kommuner berörda. I vissa fall kan även ej direkt angränsande kommuner vara berörda av förslag i planen och det kan då finnas behov av samverkan och samarbete i ett bredare regionalt perspektiv. Det underlättar planeringsprocessen om mellankommunala frågor identifieras tidigt för att kunna bedöma om andra kommuner är berörda.
Ändringar av en översiktsplan för en viss del av kommunen behöver inte nödvändigtvis beröra en grannkommun.
8 §
När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.
Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skä-
len för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) .
Ges tillfälle att delta
Kommunens medlemmar och enskilda i övrigt
Kommunens medlemmar och enskilda i övrigt ska ges tillfälle att delta i samrådet. Deras medverkan i planprocessen är viktig av flera skäl. Samrådet ska ske med syfte att medlemmarna ska kunna påverka förslaget och ges insyn i planprocessen. Beslut som tillkommit utan att allmänheten beretts möjlighet att medverka har ofta svårt att bli allmänt accepterade. Medverkan från allmänheten är också nödvändig för att garantera ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. Med enskilda i övrigt avses bland annat personer som äger fastighet eller företag i kommunen men som bor i en annan kommun.
Andra myndigheter och sammanslutningar
Myndigheter som har ett väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle till samråd. Det kan vara aktuellt att till exempel samråda med angränsande länsstyrelser. Normalt ska dock statliga myndigheters synpunkter samordnas via länsstyrelsen i det län kommunen ligger.
Sammanslutningar som ska ges tillfälle att delta i samrådet kan vara bransch- och intresseorganisationer samt lokala föreningar och grupper. (jfr prop. 2009/10:170 sid 182)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
I Boverkets vägledning om Medborgardialog finns tips om hur samråd kan genomföras.
8 §
När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.
Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skä-
len för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) .
Dokumentera i en samrådsredogörelse
Det finns inget lagkrav på att synpunkter och förslag under samrådet ska lämnas skriftligt till kommunen. Synpunkter som kommer fram vid till exempel möten, diskussioner eller via sociala medier på nätet ska dokumenteras. Kommunen ska redovisa alla synpunkter som framkommit under samrådsskedet, och i vilken utsträckning de tillgodoses i planförslaget, i en samrådsredogörelse. Det bör särskilt framgå vilka synpunkter som inte har kunnat beaktas i planförslaget och skälen till detta. Samrådsredogörelsen ligger därmed till grund för och motiverar planförslaget och ska sedan finnas tillsammans planförslaget.
11 §
Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till.
Samrådsredogörelsen ska finnas tillsammans med planförslaget.
Film: Synpunkter och ändringar
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.