Bygglovsbefriad altan

Det kan krävas bygglov för altaner. Under förutsättning att vissa kriterier är uppfyllda finns det dock undantag från krav på bygglov för att anordna en altan vid ett en- eller tvåbostadhus. Detta gäller både inom och utanför detaljplanelagt område.

Det finns ingen generell bygglovsplikt i plan- och bygglagen, PBL, för altaner. Altaner kan vara lovpliktiga om de är en tillbyggnad eller om de påverkar en byggnads yttre utseende avsevärt. Att bygga en altan kan även anses vara uppförande av en ny byggnad och på så sätt kräva bygglov för nybyggnad. I varje enskilt fall måste det göras en bedömning av om uppförandet är att betrakta som en nybyggnad, tillbyggnad eller en sådan ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 152)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

En altan som kräver bygglov för att den är en tillbyggnad eller en sådan ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt kan dock vara bygglovsbefriad. Lovbefrielsen gäller inte för fristående altaner som kräver bygglov för att de är nybyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

För att en altan ska vara bygglovsbefriad måste följande kriterier vara uppfyllda:

  • det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus på tomten
  • altanen ska vara en tillbyggnad eller en ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt
  • altanen ska byggas till ett en- och tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus
  • altanen ska vara en uteplats på marken
  • altanen får inte vara högre än 1,8 meter
  • altanen ska anordnas inom 3,6 meter från bostadshuset
  • altanen ska placeras minst 4,5 meter från gräns om grannar inte medger närmare placering
  • inte vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Den bygglovsbefriade altanen får uppföras både inom och utanför detaljplanelagt område. Det krävs ingen anmälan för åtgärden och det krävs inte heller något start- eller slutbesked.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 6 §

Här kan du läsa mer om bygglovsplikten för altaner

Vad är en altan? 

Ordet altan kommer från latinens altus som betyder hög. Det finns ingen definition av altan i plan- och bygglagstiftningen. Altan är inte heller definierat i TNC. Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en altan som uteplats använd öppen utbyggnad eller platt tak på ett hus. Den kan bäras upp av arkad, pelare eller av en hel byggnad och omgärdas vanligtvis av bröstvärn eller räcke. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, lång, altan. Hämtad 2019-05-14)

En altan kan bestå av olika sorters material, till exempel trä, stål eller betong. Boverket anser att en altan är en konstruktion som är upphöjd i förhållande till den underliggande marken. Det innebär att en uteplats av trädgårdsplattor direkt på mark inte är att betrakta som en altan.

Undantaget definierar inte huvudregeln

För att en altan ska omfattas av undantaget från krav på bygglov ska den kräva bygglov enligt huvudregeln för att den är en tillbyggnad eller en ändring som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Det innebär att undantaget inte gäller för en fristående altan som kräver bygglov enligt huvudregeln för att den är en nybyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Undantaget definierar inte huvudregeln. Altaner som inte omfattas av undantaget kräver inte automatiskt bygglov. Exempelvis krävs det oftast inte bygglov för en låg altan som sträcker sig längre ut än 3,6 meter från ett enbostadshus. Inte heller en altan som anordnas vid en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt kräver automatiskt bygglov. En bedömning måste göras i varje enskilt fall om altanen är en tillbyggnad eller en ändring som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och därför kräver bygglov enligt huvudregeln.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Var får en bygglovsbefriad altan anordnas?

En bygglovsbefriad altan får bara uppföras på en tomt där det finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus. En bygglovsbefriad altan får byggas både till ett en- och tvåbostadshus eller till ett attefallshus om det är ett komplementbostadshus. En bygglovsbefriad altan får inte byggas till någon annan komplementbyggnad som inte är ett komplementbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Vad är ett en- eller tvåbostadshus?

Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus. En bygglovsbefriad altan kan alltså byggas även till ett litet bostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Fritidshus är en- och tvåbostadshus. Dock har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus.  Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Rätten att anordna bygglovsbefriad altan gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadhus är

När finns det ett en- eller tvåbostadshus?

För att få uppföra en bygglovsbefriad altan måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Boverket anser att bostadshus som är uppförda med stöd av PBL måste har fått slutbesked för att det ska anses vara ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in från och med 2 maj 2011. Det innebär att innan ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadshus och någon bygglovsbefriad altan får därmed inte uppföras utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in före 2 maj 2011. Det beror på att det inte fanns något krav på slutbevis eller motsvarande innan dess. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte uppföra någon bygglovsbefriad altan till byggnaden. 

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna anordna en bygglovsbefriad altan måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadshuset krävs bygglov för att anordna en altan utan bygglov.

Vad är ett komplementbostadshus?

Komplementbostadshus är en lovbefriad komplementbyggnad som är inredd som en självständig bostad, ett så kallat attefallshus. Den kan användas antingen som ett fritidshus eller permanentbostad.

Här kan du läsa mer om komplementbostadhus

Altanen ska vara en uteplats på marken

Den bygglovsbefriade altanen ska vara en uteplats på marken. Uteplats är inte definierat varken i PBL eller i TNC. Däremot finns det en definition av uteplats i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Enligt den definitionen är en uteplats en iordningställd yta avsedd för vistelse utomhus. En bygglovsbefriad altan får därmed inte användas som något annat än en uteplats. Undantaget från krav på bygglov för altaner omfattar därför inte exempelvis inglasade uterum. (jfr prop. 2018/19:112 sid. 24)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2 §

Den bygglovsbefriade altanen ska anordnas på marken. Det innebär att den exempelvis inte får anordnas uppe på en byggnad, som exempelvis en takterrass ovanpå ett garage. Att altanen ska anordnas på marken innebär att konstruktionen ska ha kontakt med marken. Altanen ska dock vara upphöjd i förhållande till underliggande mark. (jfr prop. 2018/19:112 sid. 24)

Altanen får inte vara högre än 1,8 meter

Altanens höjd får inte överstiga 1,8 meter någonstans. Altanens höjd mäts från marken vid altanens ytterkanter upp till altangolvets ovansida. Altanens höjd ska alltså inte mätas från medelmarknivån runt om altanen. Om marknivån ska ändras i samband med att altanen byggs ska höjden mätas från den nya marknivån. (MÖD 2017-11-28 mål nr P 1389-17 och P 1042-17 och jfr prop. 2018/19:112 sid. 24)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Eventuella staket eller räcken som placeras på altanen ska inte räknas med i höjden. Om ett plank eller en mur uppförs på altanen ska dess höjd mätas från marken. Det innebär att om ett bygglovsbefriat plank eller mur ska placeras på altanen får den totala höjden av altanen och planket eller muren tillsammans inte överstiga 1,8 meter. (jfr prop. 2018/19:112 sid. 9, 14 och 24 och MÖD 2018-02-16 mål nr P 7068-17)

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriade murar och plank

Altanen ska anordnas inom 3,6 meter från bostadshuset

Altanen ska placeras inom 3,6 meter från bostadshuset. När en altan anordnas vid ett hörn på ett bostadshus får altanen följa de linjer som går parallellt med de båda väggarna. Detta gäller även om resultatet blir att altanens ytterhörn på det sättet blir placerat på ett något längre avstånd från husets hörn än 3,6 meter. Utöver att det ska placeras inom 3,6 meter från bostadshuset och 4,5 meter från gränsen finns det inga ytterligare begränsningar för var altanen får placeras. (jfr prop. 2018/19:112 sid. 24)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Hur många altaner får anordnas?

Trots att det står en altan i lagen innebär det ingen begränsning till att det endast får anordnas en bygglovsbefriad altan.  Det innebär att flera altaner kan anordnas. Detta under förutsättningar att alla kriterier för lovbefrielse är uppfyllda för samtliga altaner. (jfr prop. 2018/19:112 sid. 24)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Altanen ska placeras minst 4,5 meter från gräns

En bygglovsbefriad altan ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är dock möjligt att placera en sådan altan närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Vilken gräns som avses kan vara olika beroende på var man bygger. Det kan till exempel vara tomtgräns eller fastighetsgräns. 

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. Det är inte tillräckligt att byggherren eller byggnadsnämnden ger grannarna tillfälle att yttra sig över placeringen. De berörda grannarna måste i ett grannemedgivande godkänna en placering närmare gränsen än 4,5 meter. Medgivandet måste gälla exakt den åtgärd som ska göras. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett fall som gällde en komplementbyggnad i form av garage och förråd i två våningar konstaterat att grannemedgivande saknades.  Det fanns visserligen ett äldre grannemedgivande men det gällde enbart för garage. Domstolen ansåg inte att det grannemedgivandet gällde för den byggnad som skulle uppföras. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Boverkets uppfattning är att ett grannemedgivande bör vara en typ av avtal och det kan därmed inte brytas ensidigt av den ena parten. MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17).

Om en altan ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad åtgärd.

Vad är en gräns?

Det framgår inte av plan- och bygglagen, PBL, eller av dess förarbeten vilka gränser som avses när altanen ska placeras minst 4,5 meter från gräns.  De vanligaste gränserna är fastighetsgräns och tomtgräns. Ibland sammanfaller dessa gränser och ibland inte.  Mark- och miljödomstolen, MÖD, har i en dom konstaterat att begreppet gräns i PBL inte enbart omfattar tomtgräns mot en annan bebyggd tomt, utan även gräns mot väg eller gata. Det finns även andra sorters gränser som kan vara aktuella till exempel servitutsgräns eller arrendegräns. För altaner som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter, precis som för friggeboden, räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697 och MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Vem är granne?

Det framgår inte av PBL eller av dess förarbeten vilka som är grannar och får lämna medgivande om placering närmare än 4,5 meter från gräns. En granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag eller en förening. Även kommunen kan vara granne om kommunen är fastighetsägare till exempelvis skola, kontor eller äldreboende. Med granne avses inte enbart någon som är ägare utan även andra som har av rättsordningen accepterade intressen gällande markanvändningen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Vilka grannar kan lämna ett medgivande?

Det är inte alltid möjligt att anordna sin altan närmare gränsen än 4,5 meter eftersom vissa grannar inte kan lämna ett grannemedgivande.  Avgörande för om det finns möjlighet att lämna ett medgivande är syftet med grannens mark. Det är alltså inte ägandeformen eller huvudmannaskapet för marken som avgör. 

  • För mark både inom och utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten, till exempel en tomt, är det möjligt att lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan, till exempel natur eller park, kan ingen lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan som är väg eller gata kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten borde det vara möjligt att lämna medgivande.
  • För mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten, till exempel en äng eller en skog, borde det vara möjligt att lämna medgivande.

(MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Mark som inte är tillgänglig för allmänheten

Det är möjligt för en granne att lämna medgivande för placering nära gränsen mot mark som är inte tillgänglig för allmänheten.  Den vanligaste situationen är när det är någons tomt. Tomten kan exempelvis vara till ett enbostadshus, ett flerbostadshus eller en verksamhet. Det kan även vara obebyggd mark, till exempel mark som används till ett upplag eller mark som ännu inte bebyggts. Grannen som kan ge medgivande kan vara en privatperson, en juridisk person, en kommun, ett landsting eller staten.  Det här gäller oavsett om platsen ligger inom eller utanför detaljplanerat område.

Allmän plats exempelvis natur eller park

MÖD har i en dom konstaterat att allmänheten har ett berättigat intresse av användandet av markområden som är allmän plats i detaljplan.  Domstolen konstaterade även att kommunen som markägare inte kan representera samtliga dessa intressenter. Detta innebär att kommunen inte kan lämna medgivande för placering nära gränsen mot en allmän plats.(MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Att medgivande inte kan ges borde gälla för alla sorters allmän plats såsom exempelvis natur, park, torg och återvinning.  Detta borde även gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen.

Allmän plats som är väg eller gata

MÖD har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken. Detta borde enligt Boverket gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som är tillgänglig för allmänheten

I domen som gällde väg konstaterade MÖD att ingen kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg.  Det finns därmed ingen som kan lämna ett medgivande nära en väg utanför detaljplanerat område. Domstolen konstaterade att detta gäller oavsett vem som äger marken. Enligt Boverkets uppfattning borde det främst gälla vägar som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på vägar som ska vara tillgängliga för allmänheten är sådana vägar som får statsbidrag. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som inte är tillgänglig för allmänheten

Boverket anser att ägare av en enskild väg som inte är tillgänglig för allmänheten borde kunna lämna ett grannemedgivande. Exempel på vägar som inte är tillgängliga för allmänheten kan vara vägar som är privata och inte får statsbidrag.

Mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten

Allmän platsmark finns bara inom detaljplanerat område. Däremot finns mark utanför detaljplanerat område där marken är tillgänglig för allmänheten. Det kan exempelvis vara nationalparker, naturreservat, skog- och ängsmark eller andra områden som är allemansrättsligt tillgängliga. Enligt Boverkets uppfattning bör sådan mark inte betraktas på samma sätt som allmän plats när det gäller grannemedgivande. Det borde vara möjligt för en ägare till ett sådant markområde att som granne lämna ett medgivande för placering nära gränsen.

Bygglovsbefriade altaner får inte anordnas vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla

Bygglovsbefrielsen för altaner gäller inte vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det innebär dock inte alla altaner som anordnas vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla alltid är bygglovspliktiga. En bedömning måste göras i varje enskilt fall om altanen är en tillbyggnad eller avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och därför kräver bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4f §

Plan- och byggförordning (2011:338) 8 kap 13 §

I en dom avseende ett attefallshus har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, konstaterat att det är tillräckligt att det är fastslaget att en bygglovsbefriad åtgärd ska utföras i ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt för att åtgärden inte ska omfattas av undantaget från lovplikten. Enligt domstolen krävs det alltså inte att åtgärden medför att området förvanskas. Det innebär att på byggnader och inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla gäller inte undantaget från krav på bygglov för altaner även om de inte förvanskar byggnaden eller bebyggelseområdet. (MÖD 2017-05-29 mål nr P 1588-17)

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Plan- och byggförordning (2011:338) 8 kap 13 §

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

När en sådan planbestämmelse inte finns kan kommun som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område. En bedömning om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Här kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde

Krävs anmälan för en bygglovsbefriad altan?

Det krävs ingen anmälan till byggnadsnämnden för att anordna en bygglovsbefriad altan, även om den exempelvis berör byggnadens bärande konstruktion eller påverkar byggnadens brandskydd väsentligt.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 6 §

Här kan du läsa mer om anmälan.

Altanen får vara planstridig

Den bygglovsbefriade altanen får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får uppföras på prickmark.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Om det finns planbestämmelser för placering av byggnadsverk, byggnader eller altaner i detaljplan så gäller de inte för den bygglovsbefriade altanen. Om planen medger att en altan får placeras närmare gränsen än 4,5 meter får en bygglovsbefriad altan trots detta inte placeras närmare än 4,5 meter från gränsen, om inte grannarna medger det. Det beror på att avståndet på 4,5 meter är en förutsättning för lovbefrielse.

Vilka krav gäller för en bygglovsbefriad altan?

Även om det inte krävs bygglov för att anordna en altan måste den uppfylla de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden.

Här kan du läsa mer om krav på bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om altanen inte har byggts enligt kraven?

Om en bygglovsbefriad altan strider mot något krav i plan- och bygglagstiftningen kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om altanen är för hög. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Kan någon klaga på en bygglovsbefriad altan?

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med den bygglovsbefriade altanens placering eller utformning finns inget beslut att överklaga. I stället får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden ska då inleda ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot något krav i plan- och bygglagstiftningen. Byggnadsnämnden kan exempelvis behöva göra en bedömning om altanen innebär en betydande olägenhet eller om den har placerats på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden. Byggnadsnämnden ska ta ett beslut i tillsynsärendet där det avgörs om den strider eller inte strider mot någon bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen. Detta beslut kan överklagas. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60 och HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om en- och tvåbostadshuset inte längre finns kvar?

Om en- och tvåbostadshuset av någon anledning, exempelvis genom ombyggnad till flerbostadshus, inte finns kvar betraktas inte en bygglovsbefriad altan som olovlig. En åtgärd som är uppförd bygglovsbefriad har rätt att stå kvar även om de yttre omständigheterna ändras. Detta eftersom förutsättningarna för undantaget var uppfyllda när altanen uppfördes.

Andra tillstånd kan krävas

Även om en altan inte kräver bygglov kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Veta mer

Boverket har tagit fram en film med knepiga frågor om bygglovsbefriade åtgärder.

Boverket har även sänt ett webbseminarium som innehåller bland annat information om lag- och förordningsändringarna om altaner. Ta del av detta under rubriken "På Boverket" i "Relaterad information".

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej