Kommunkonferens 2021 "Har vi råd att klimatanpassa?"
I juni 2021 anordnade Boverket i samarbete med Lunds kommun, Göteborgs stad, samt Svenska miljöinstitutet IVL en digital tvådagarskonferens med workshop inom klimatanpassning för den byggda miljön. Här kan du ta del av konferensens innehåll och se flera av de kunskapsföreläsningar som ägde rum.
Konferensbeskrivning
Syftet med denna kommunkonferens var att erbjuda en plattform för erfarenhetsutbyte, nätverkande och stärkt samverkan mellan kommuner och viktiga centrala myndigheter och länsstyrelser om klimatanpassning för den byggda miljön. Runt 120 personer deltog och ett urval kommuner i samtliga län var inbjudna.
Centrala teman för workshopdelen av konferensen var:
- ansvarsfördelning och rådighet,
- lagstiftning och finansiering,
- samarbete och samordning, samt
- kunskap och kommunikation.
Material från konferensen
Konferensen bestod både av 14 kortare fokuserade föreläsningar och två något längre och bredare workshopdelar.
Ta del av presentationerna
Hela konferensen filmades och nedan kan du ta del av respektive föreläsning som hölls.
Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, välkomnar deltagarna och inleder konferensen.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Mattias Goldmann, hållbarhetschef på Sweco, pratar om ämnesområdet klimatanpassning och hur det har gått från bortglömt och perifert till strategiskt och centralt.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
David Hirdman, klimatanpassningsstrateg på Lerums kommun, berättar hur de arbetar med klimatanpassning på kommunen. Presentationen fokuserar på värmefrågor.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Gilbert Nordenswan, chefsjurist på Svenskt Vatten, presenterar möjliga lösningar för kommunerna att hantera dagvatten.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Kerstin Konitzer, klimatstrateg på Statens geotekniska institut (SGI), och Cecilia Alfredsson, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), berättar om riskområden för ras, skred, erosion och översvämning.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Tomas Ekelund, klimatanpassningsstrateg på Skövde kommun, pratar om hur Skövde kommun jobbar i dialog med fastighetsägarna.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Per Danielsson, nationell samordnare stranderosion på Statens geotekniska institut, (SGI), pratar om finansieringsmodeller för klimatanpassningsinsatser där han ställer sig frågan - vem ska betala?
Syntolkad version av "Finansieringsmodeller - vem ska betala?" (video i Boverkets videokanal)
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Rikard Silverfur, Chef för utveckling & hållbarhet hos Fastighetsägarna, berättar hur kommuner och fastighetsägare kan samarbeta - ”Climate Improvement Districts”.
Syntolkad version av "Hur kommuner och fastighetsägare kan samarbeta” (video i Boverkets videokanal)
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Timo Persson, klimatanpassningssamordnare och Anki Weibull, samordnare naturbaserade lösningar, båda på Naturvårdsverket, pratar om att naturbaserade lösningar ger flerfaldiga vinster i klimatanpassningsarbetet.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Koko Warner, Manager Vulnerability subdivision på United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), föreläser om klimatförändringar och befolkningsförflyttningar som följd.
Syntolkad version av "Climate Change and people on the move" (video i Boverkets videokanal)
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Cecilia Näslund, expert på Boverket, berättare om Boverkets tillsynsvägledning om naturolyckor.
Syntolkad version av "Boverkets tillsynsvägledning om naturolyckor" (video i Boverkets videokanal)
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Handlingsplan för klimatanpassning – hur fångar länsstyrelsen in kommunernas behov och perspektiv i arbetet? Anna Georgieva Lagell, klimatanpassningssamordnare, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Syntolkad version av Handlingsplan för klimatanpassning (video i Boverkets videokanal)
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Från kunskapsunderlag till planeringsunderlag – exempel på konkreta verktyg i arbetet med klimatanpassning i Skåne. Pär Persson, vattenstrateg, Länsstyrelsen Skåne län.
Syntolkad version av "Från kunskapsunderlag till planeringsunderlag" (video i Boverkets videokanal)
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Klimatanpassningszoner – ett sätt att stärka planerings- och bygglovsprocesser?
Helena Björn, miljöstrategisk samordnare, Lomma kommun.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Har vi råd att inte klimatanpassa? Går klimatanpassningen i takt med ett förändrat klimat? Och vad är en klimatanpassad räddningstjänst? Mats Bergmark, chef förebyggande avdelningen, Medelpads Räddningstjänstförbund.
Syntolkad version av Har vi råd att inte klimatanpassa? (video i Boverkets videokanal)
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Göteborgsregionens klimatanpassningsnätverk. Eva-Lena Torudd, planeringsledare klimatanpassningssamordning, Stadsledningskontoret, Göteborgs stad.
Syntolkad version av "Göteborgsregionens klimatanpassningsnätverk" (video i Boverkets videokanal)
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Generaldirektörens medskick till nästa konferens. Anders Sjelvgren, generaldirektör, Boverket
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Sammanställning av workshopmaterialet
Ett viktigt inslag under denna konferens var att följa upp resultaten från den förra kommunkonferensen, som hölls i januari 2020. Då var syftet med workshopen att ta fram en vägkarta för klimatanpassning för den byggda miljön med fokus på kommunernas behov.
Syftet med workshopen vid den här konferensen var att förmedla goda exempel, stärka nätverkande och ge utrymme för dialog. Fyra av de sju tematiska områden som pekades ut i rapporten Hinder och möjligheter vid klimatanpassning för den byggda miljön (Sweco 2020), se länk till rapporten i "Relaterad information, avhandlades i gruppdiskussionerna. Dessa var:
- ansvarsfördelning och rådighet,
- lagstiftning och finansiering,
- samarbete och samordning, samt
- kunskap och kommunikation.
Rekommendationerna på möjliga vägar framåt från rapporten hade anpassats till en breddad målgrupp och för att passa nytillkomna deltagare i nätverket och fungerade som öppna diskussionsfrågor. Varje temaområde diskuterades av cirka tio grupper och de flesta grupperna valde att diskutera flera olika förslag på möjliga vägar framåt. Projektgruppen tolkar detta som att förslagen till stor del ansågs relevanta.
Från dokumentationen av respektive gruppsamtal framkom att diskussionerna och diskussionsfrågorna var mest engagerande för deltagarna under dag ett. Under dag ett diskuterades temaområdena Ansvarsfördelning och rådighet, samt Lagstiftning och finansiering. De flesta ansåg att det är nödvändigt med förändring i lagstiftning och finansiella förutsättningar för att vi ska kunna ta klimatanpassningsarbetet framåt. Befintlig bebyggelse lyftes särskilt fram som knepig att klimatanpassa både för att det är en stor utmaning när det kommer till ansvarsfördelning, gränsdragningar och ambitionsnivå för klimatanpassningen, men även för att man ansåg att det finns otydligheter i det rättsliga regelverket.
Det finns vidare ett stort behov av mer och bättre kunskap, vägledningar och guidning om hur man – framför allt som kommun – ska hantera många av de frågor som klimatanpassning innebär. Exempel på dessa behov är hur man som kommun ska hantera olika direktiv från olika myndigheter och vad som ska tas höjd för. Det finns en gemensam uppfattning om att exempel behövs men snarare lärande än goda. Hur dessa sprids och kommuniceras diskuterades och flera förslag kom fram. Det lyftes i flera grupper att det är viktigt att ett kunskapslyft behövs också på politisk nivå.
Läs sammanställningen från hela workshopen i ”Relaterad information”.