Intyg som visar att sökta åtgärder är nödvändiga

För bostadsanpassningsbidrag krävs att åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig. Behovet ska normalt framgå av ett intyg.

Åtgärderna måste vara nödvändiga

Bidrag lämnas bara om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden (5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag).

Det ska finnas en klar koppling mellan funktionsnedsättningen och de åtgärder som bidrag söks för. Åtgärderna ska kunna bedömas som nödvändiga med hänsyn till funktionsnedsättningen och tillgodose de behov personen har på grund av funktionsnedsättningen. (Proposition 2017/18:80, sid. 69.) 

Hur bedömer man om en åtgärd är nödvändig?

Intyg 

Sökanden ska till sin ansökan om bostadsanpassningsbidrag bifoga intyg av arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig. Intyget ska visa att de åtgärder som bidrag söks för är nödvändiga med hänsyn till funktionsnedsättningen (2 § Boverkets föreskrifter [2018:12] om bostadsanpassningsbidrag). 

Intyg behövs inte om behovet är uppenbart

Om behovet av en åtgärd är uppenbart så kan kommunen avstå från att kräva in ett intyg (2 § Boverkets föreskrifter [2018:12] om bostadsanpassningsbidrag).

Kommunens serviceskyldighet

Boverkets föreskrifter kan inte läsas isolerade. Vid handläggningen av ärenden om bostadsanpassningsbidrag måste även hänsyn tas till förvaltningslagen (2017:900). Till exempel bestämmelsen om serviceskyldighet i 6 §.

På grund av till exempel sjukdom klarar en del inte av att själva göra allt det som behövs för att göra en ansökan om bostadsanpassningsbidrag. Ibland finns det kanske en anhörig eller god man som kan hjälpa till. Men om det inte gör det kan sökanden behöva kommunens hjälp för att inte tvingas avstå från en anpassning på grund av att han eller hon inte klarar av att göra ansökan själv.  Hur mycket hjälp varierar från person till person. Det beror också på hur omfattande ansökan och anpassningsprojektet är. 

Mer information om kommunens serviceskyldighet och utredningsansvar finns i handläggningsguiden, avsnittet "Ansökan". Det finns en länk dit under "Relaterad information".

Åtgärdsprogram

Boverkets föreskrifter till den numera upphävda lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag innehöll en bestämmelse om så kallade åtgärdsprogram. Enligt föreskriften borde ett sådant program upprättas vid mer omfattande åtgärder och utgjorde ett komplement till sakkunnigintyget. Åtgärdsprogrammet upprättades av den som var sakkunnig på bostadsanpassning, till exempel en arbetsterapeut, och kunde innehålla en detaljbeskrivning rum för rum av lämpliga åtgärder.

Föreskrifterna till 2018 års lag om bostadsanpassningsbidrag (BFS 2018:12) saknar bestämmelser om åtgärdsprogram. Det betyder inte att något åtgärdsprogram eller åtgärdsförslag inte längre kan inhämtas när ett ärende om bostadsanpassningsbidrag handläggs. Om kommunen bedömer det som nödvändigt för att ett ärende ska bli tillräckligt utrett är det enligt 23 § förvaltningslagen möjligt att begära in ytterligare uppgifter. Av bestämmelsen följer att en myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Om kommunen anser sig behöva underlag för ett materiellt riktigt beslut kan den alltså begära att sökanden medverkar till att tillföra uppgifter till utredningen, till exempel ett åtgärdsprogram.

Det finns inget hinder för att själva sakkunnigintyget innehåller motsvarande uppgifter som ett åtgärdsprogram, så länge som intyget uppfyller förutsättningarna i övrigt enligt 2 § Boverkets föreskrifter (2018:12) om bostadsanpassningsbidrag.

Kommunen ska värdera intyget

Intyget är sökandens bevisning av behovet av sökta åtgärder. Men intyget är inte ensamt avgörande för om bidrag ska lämnas eller inte. Kommunen ska nämligen värdera intyget, det vill säga pröva hur starkt intyget är. Det innebär att kommunen måste vara lyhörd för intygets olika nyanser och ta ställning till om intyget verkligen uttrycker den nödvändiga kopplingen mellan funktionsnedsättningen och åtgärderna. Observera att intyget inte måste innehålla själva ordet "nödvändig" för att behovet av en viss åtgärd ska anses bevisat.

Dessutom ska kommunen bedöma om åtgärderna överhuvudtaget är bidragsberättigande. Till exempel att det är fråga om anpassning eller komplettering av fasta funktioner och att åtgärderna behövs för att bostaden ska vara ändamålsenlig.

Intyget tillhör sökanden 

Den sakkunniga personen skriver intyget åt sökanden. Intyget är alltså sökandens. Det händer att den som skrivit intyget som en ren service skickar intyget direkt till kommunen för att inte sökanden ska behöva göra det. När du som handläggare ser att ett intyg inte kommer direkt från sökanden bör du kontakta sökanden och försäkra dig om att han eller hon verkligen vill åberopa intyget i bidragsärendet. 

Om sökanden inte har kommit in med något intyg och du tycker att ett sådant behövs ska du ge honom eller henne tillfälle att komplettera sin ansökan. Se mer om detta under avsnittet "Ansökan" i denna "Guide för handläggning".

Inte utreda i onödan

Av avsnittet "Ansökan" i "Guide för handläggning" framgår att kommunerna har ett utredningsansvar för att ett ärende blir ordentligt utrett. Men kommunen ska inte utreda i onödan. Både av hänsyn till sökanden och till att handläggningen ska vara effektiv.

Ett exempel är att om sökanden inte har bifogat något intyg om behovet men i sin ansökan skriver att den gäller fritidshuset där han eller hon bor en månad om året. Då behöver kommunen inte fundera på om den eller de åtgärder som bidrag söks för är nödvändiga. Eftersom bostadsanpassningsbidrag bara lämnas för anpassningar där man bor permanent eller vistas regelbundet enligt bestämmelserna om så kallat periodiskt boende kan kommunen gå till beslut direkt och avslå ansökan. Det finns ingen anledning att i ett sådant fall kräva in ett sakkunnigintyg, trots att det i Boverkets föreskrifter står att sökanden ska bifoga ett sådant intyg till sin ansökan.