På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader

Granskad:

Boverket har låtit Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) genomföra en studie om klimatpåverkan vid uppförande av nya byggnader. Studien redovisar värden för klimatpåverkan som är representativa för dagens byggande. Referensvärden har tagits fram för småhus, flerbostadshus, kontor, förskolor och skolor.

Förbättrad kunskap om klimatpåverkan från byggskedet

Betydelsen av klimatpåverkan från byggskedet har fått större uppmärksamhet de senaste åren. I byggbranschen har det blivit mer aktuellt att byggherren ställer frivilliga krav på klimatpåverkan från byggskedet. Det i sin tur skapar ett behov av förbättrad kunskap om hur stora klimatutsläppen är vid uppförande av nya byggnader. Av den anledningen gav Boverket KTH i uppdrag att ta fram referensvärden för klimatpåverkan som är representativa för byggandet idag. Det har skett inom ramen för ett regeringsuppdrag som Boverket haft tillsammans med Upphandlingsmyndigheten 2020 – 2021 som handlade om att främja minskad klimatpåverkan vid offentlig upphandling av bygg-, anläggnings- och fastighetsentreprenader.

KTH:s studie har omfattat 68 byggnader. Klimatberäkningarna baseras på underlag med höga kvalitetskrav från verkliga byggnader, och har genomförts med en enhetlig metodik. Klimatdatan som använts i beräkningarna är i huvudsak genomsnittliga värden från Boverkets klimatdatabas. Nedan kan du läsa om vilken typ av resultat som redovisas i studien. Du kan ta del av KTH:s rapport i sin helhet under ”Relaterad information”.

Referensvärden har beräknats för samma systemgränser som gäller enligt reglerna om klimatdeklaration för byggnader som träder i kraft 1 januari 2022, det vill säga för byggskedet (modul A1–A5) och byggdelarna klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och icke-bärande innerväggar. Du kan läsa mer om klimatdeklarationens omfattning i Boverkets handbok som du hittar under ”Relaterad information”.

Referensvärden har också tagits fram som omfattar fler byggdelar än reglerna om klimatdeklaration för byggnader. I dessa ingår även tekniska installationer, fast inredning och invändiga ytskikt. 

Närmare om resultaten i studien om klimatpåverkan

Referensvärden redovisas för småhus, flerbostadshus, kontor, förskolor och skolor. De uttrycks i enheten i koldioxidekvivalenter per kvadratmeter, både för bruttoarea (BTA) och för uppvärmd area (Atemp). Referensvärdena redovisas i form av medelvärde, medianvärde samt övre och undre kvartil.  

I figuren kan du se ett exempel på resultat från KTH:s rapport, ett så kallat låddiagram. Figuren visar klimatpåverkan för olika byggnadstyper och totalt för samtliga byggnader uttryckt i kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA, för de systemgränser som gäller enligt reglerna om klimatdeklaration för byggnader när de träder i kraft 2022. X:en i lådorna visar medelvärde, linjen i mitten av lådorna visar medianvärdet, och övre och undre delen av lådorna visar den övre och undre kvartilen. Linjerna som vertikalt sträcker sig ut från lådorna beskriver minvärde respektive maxvärden. Bild: KTH

I KTH:s rapport redovisas referensvärden totalt för hela byggskedet, det vill säga modul A1-A5 som i figuren ovan, men också för de olika modulerna. Dels för produktskedet (modul A1-A3), dels för transport plus bygg- och installationsprocessen (modul A4-A5).

Utöver referensvärdena redovisas också resultatet för:

  • klimatpåverkan uppdelat på olika byggdelar, till exempel husunderbyggnad, stomme, och fasader.
  • klimatpåverkan uppdelat på olika byggprodukttyper, till exempel betong, stål och andra metaller, isolering och byggskivor.
  • klimatpåverkan utifrån olika byggnadsegenskaper, till exempel huvudsakligt stommaterial, påverkan av antal våningar över och under mark, solceller, med mera.
  • minskade utsläpp som en följd av vissa klimatförbättrade byggproduktval.

Underlaget om byggnaderna finns som öppen data

Underlaget om byggnaderna som ligger till grund för klimatberäkningarna i KTH:s studie finns tillgängligt som öppen data. Se länk under ”Relaterad information”. Notera att underlaget om byggnaderna är bearbetat och att metodiken för detta beskrivs närmare i KTH:s rapport.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen