Samhällsbyggnadsprocessen för den fysiska miljön ur ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv

Samhällsbyggnadsprocessen är ett samlingsbegrepp för utveckling och utformning av den fysiska miljön utifrån såväl visioner som värdegrundsarbete, medborgardialog och utvecklingsplanering. Det innebär att samhällsbyggnadsprocessen omfattar mer än enbart den planprocess och bygglovsprövning som plan- och bygglagen behandlar.

Samhällsbyggnadsprocessen omfattar generellt sett betydligt fler aktörer än de kommunala tjänstepersoner som arbetar med planprocess och bygglovsprövning. Aktörerna kan bland andra vara olika kommunala förvaltningar, byggaktörer, byggföretag, plan-, bygglovs- och tillsynsmyndigheter, länsstyrelsens samhällsplanerare och brottsförebyggande samordnare, konsulter med olika specialisering, intresseorganisationer, ideella föreningar, polisen och självfallet de som förvaltar, använder, bor och bedriver verksamheter i den byggda miljön.

För att många olika aktörer ska kunna arbeta effektivt med trygghetsfrågor och brottsförebyggande insatser behövs en gemensam riktning, och då kan en strategisk handlingsplan antagen på kommunledningsnivå vara ett effektivt verktyg (du kan läsa mer om handlingsplaner för trygghet under rubriken Relaterad information längst ner på sidan).

Samhällsbyggnadsprocessens olika skeden bildar ofta en kedja, eftersom de bedömningar och överväganden som görs i ett skede påverkar och skapar förutsättningar för nästa skede. Hur de olika aktörerna samverkar i varje skede blir avgörande för vilka kvaliteter den byggda miljön får. Det är viktigt att uppnå en kontinuerlig samverkan mellan de de kommunala planerarna, polisen och den kommunala trygghets-samordnaren/brottsförebyggande samordnaren, samt med andra lokala aktörer och kommunala förvaltningar. Detta för att kunna planera, bygga och förvalta utifrån lokalkännedom och platsspecifik kunskap. Rutiner för samverkan i olika skeden av samhällsbyggnadsprocessen säkerställer att inga aktörer glöms bort.  

Samhällsbyggandet är en ständigt fortgående gestaltning – och omgestaltning – av den byggda miljön där den fysiska planeringen är en del av processen. Medborgardialoger före ett formellt planläggningsskede, liksom förvaltning eller användning av till exempel en bostadsbyggnad efter slutbesked och inflyttning, ingår inte i den planprocess som Plan- och bygglagen (PBL) behandlar, men båda innebär goda möjligheter för brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön.

Brist på kunskap, tid och riktade budgetar gör att brottsförbyggande och trygghetsskapande åtgärder riskerar att bli punktinsatser utan helhetssyn och långsiktighet. För mer hållbara resultat behöver det brotts-förebyggande och trygghetsskapande arbetet i den fysiska miljön vara ständigt pågående. De fysiska åtgärderna behöver också kombineras med sociala insatser för att uppnå önska effekt.

Nedan finns samhällsbyggnadsprocessens olika skeden listade. Rubrikerna anknyter till de planinstrument som anges i plan- och bygglagen och är de som vanligen används av arkitekter och planerare. Övriga aktörer kan i vissa fall benämna dem med andra namn. Kommunen styr över processen från de tidiga skedena som översiktsplan, till bygglov (alternativt bygganmälan). Därefter tar byggaktören vid för att ibland lämna över till ett fristående bostadsföretag eller annan förvaltare när bygget eller anläggningsarbetet är klart.

Genom att klicka på respektive skede i punktlistan nedan kan du läsa om vad skedet innebär ur ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv, liksom om fallgropar som kan undvikas genom ett medvetet arbetssätt:

Bilden visar samhällsbyggnadsbyggnadsprocessens olika skeden: Regionplan, Översiktsplan, Fördjupad Översiktsplan/planprogram, Detaljplan, Projektering, Bygglov, Byggprocess, Förvaltning/användning.
Samhällsbyggnadscirkeln. Källa: Boverket
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej