Kunskapsläget behöver höjas kring brottsförebyggande åtgärder

Den svenska forskningen har i huvudsak varit inriktad mot trygghetsaspekter. Endast ett fåtal studier beskriver hur brottsförebyggande perspektiv ser ut idag och vilka åtgärder som kan kopplas till samhällsbyggnadsprocessens olika skeden.

I jämförelse med internationell forskning saknas det svenska studier som kan åberopas som stöd för eller emot olika åtgärder som är tänkta att minska brottsligheten eller öka tryggheten i fysiska miljöer. Det gäller i synnerhet byggd miljö och brottsförebyggande planering.  Svensk forskning har till största delen intresserat sig för mer generella och sociala perspektiv på den fysiska miljöns betydelse för brott och otrygghet.

Svensk forskning om vad som är viktigt för att skapa en trygg fysisk miljö har oftast undersökt faktorer som har med förbättrad belysning att göra. Dock har svenska studier i väldigt liten utsträckning fokuserat på orsakssambanden mellan trygghet och fysisk miljö. Det innebär till exempel att även om belysningens effekt på brott (eller på den uppfattade tryggheten) är ett relativt väl utforskat ämne i Sverige, så är de vetenskapliga grunderna svaga för att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser om sambanden mellan ljussättning och färre brott. 

Andra åtgärder som kan bidra till trygghet och som har behandlats i svensk forskning är exempelvis frågan om betydelsen av ökad närvaro av människor och överblickbarhet. Här ingår allt från att arbeta med växtlighet som inte skymmer sikten eller som kan fungera som gömställen, till ett socialt sammanhang med mötesplatser och kontakt med grannar. Dessutom ingår frågor som att området är välskött.

Några studier har undersökt grannsamverkan som metod för att förebygga brott och förbättra tryggheten. Dessa aktiviteter (som till exempel att be grannar att vara extra uppmärksamma på vem som rör sig i området när någon reser bort), förväntas också förändra beteendet bland tänkbara brottsoffer och på så sätt minska tillfällena till brott. Ett viss vetenskapligt stöd finns för att grannsamverkan kan minska brottsligheten, men det har inte i dessa studier kunnat klarläggas vad det är som gör grannsamverkan effektivt.

Forskning med inriktning mot samverkansmodeller har undersökt så kallade BID:s (Business Improvement District) som finns i olika former i några av landets kommuner.  Även om resultaten inte är entydiga tyder de på att BID-samverkan kan ha en positiv effekt med avseende på att motverka brott och öka tryggheten.

Några studier har behandlat hur trygghets-/säkerhetsfrågor hanteras i kommunal planering. Resultaten pekar mot att det saknas uppföljning för om de ändringar som planeringen lett till någon effekt när det gäller ökad trygghet.

En tydlig skillnad mellan den nationella och den internationella studien är att medan forskarna i andra länder publicerar sina resultat i vetenskapliga tidskrifter, sker publiceringen i Sverige i myndighetsrapporter och studentuppsatser. Forskning som produceras i Sverige har därför inte riktigt samma vetenskapliga tyngd, som den internationella forskningen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej