Analysera markanvändningens påverkan

Hur kommunen väljer att använda mark- och vattenområden påverkar vattnet. Det kan dels handla om kontinuerlig påverkan, dels om påverkan till följd av en olycka eller annan oförutsedd händelse. Hur stor påverkansrisken blir beror bland annat på vad som planeras, omfattningen av exploateringen, samt eventuella åtgärder för att begränsa påverkan. Den här sidan handlar om påverkan från olika typer av mark- och vattenanvändning.

Föroreningspåverkan vid olika typer av markanvändning

Mark- eller vattenanvändning där det förekommer hantering eller regelbundna transporter av större volymer miljöfarliga ämnen kan normalt anses medföra större sannolikhet för allvarlig påverkan på en dricksvattenresurs jämfört med bostadsbebyggelse eller naturmark. Exempelvis kan det vara olämpligt att planera industriområden eller prioriterade leder för transporter av farligt gods på, eller i nära anslutning till dricksvattenresurser. Om detta inte helt kan undvikas kan det vara nödvändigt att i planeringen reservera plats för skyddsåtgärder för att göra markanvändningen lämplig.

Även markanvändning som vid en första anblick inte kan tyckas påverka vatten, som exempelvis bostads- eller kontorsbebyggelse, bidrar till förorening. Det kan handla om avrinning från vägytor med oljerester och vägsalt, byggnadsmaterial som avger förorening, gödning och bekämpningsmedel från trädgårdar eller förorening från avloppsanläggningar. Det kan också handla om förorening som uppstår vid olyckor, som bränsleläckage vid trafikolyckor eller förorenat släckvatten vid brandbekämpning.

Mark- eller vattenanvändningens föroreningspåverkan kan begränsas med olika åtgärder som olika dagvatten- eller avloppslösningar, men att helt undvika någon form av föroreningspåverkan är så gott som omöjligt. Bebyggelse på eller i anslutning till exempelvis en sårbar grundvattenresurs som används för dricksvatten kan trots en mycket begränsad påverkan leda till problem med dricksvattnets kvalitet.

Dagvattenhantering

I dagsläget är det en mycket liten andel av dagvattnet som renas före infiltration eller utsläpp till recipient i Sverige. Den fysiska planeringen behöver utformas så att det finns tillräckligt stort utrymme för att dagvattenlösningar med önskad reningsförmåga ska kunna anläggas.

Kraftiga skyfall innebär ökade föroreningsrisker från dagvatten. I samband med skyfall sätts mer föroreningar i omlopp, jämfört med vid mindre kraftiga regn. När dagvattensystemen svämmar över finns stor risk att dagvatten infiltrerar på platser där det är mindre lämpligt. Därför är det värdefullt att utforma dagvattensystem och fördröjningsmagasin med god kapacitet för att hantera kraftiga nederbördssituationer. Den ökning av kraftiga skyfall som väntas till följd av förändrat klimat medför ökade påfrestningar på dagvattenhanteringen.

Redan i översiktsplanen kan strukturer för dagvattenhantering behöva klarläggas för att möjliggöra en dagvattenhantering som skyddar nuvarande och framtida dricksvattenresurser. För känsliga områden kan kommunen överväga behov av krav på vidare utredning av dagvattenhantering för att minska påverkansriskerna.

Du kan läsa mer om dagvattenhantering på sidan Dagvatten i den översiktliga planeringen.

Dagvatten i den översiktliga planeringen

<