På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Byggherrens ansvar

I samband med byggande, rivning och markarbeten är det byggherren som har ansvaret för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan.

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.  Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun, en region eller en statlig myndighet.

Vad byggherren ansvarar för

Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan. Kraven som avses finns i plan- och bygglagen, PBL, och dess föreskrifter. Kraven kan även finnas i beslut som har meddelats med stöd av lagen eller dess föreskrifter. Med föreskrifter avses plan- och byggförordningen, PBF, och föreskrifter som Boverket har meddelat med stöd av bemyndigande, exempelvis Boverkets byggregler, BBR. Det här innebär till exempel att byggherren ska se till att eventuellt lov följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls. Byggherren kan även ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter. Det ansvaret regleras i separat lagstiftning och inte i PBL.

För åtgärder som kräver lov eller anmälan ansvarar byggherren bland annat för att:

  • åtgärden inte påbörjas förrän lov har beviljats eller anmälan har gjorts,
  • en kontrollplan tas fram och lämnas in till byggnadsnämnden senast vid det tekniska samrådet,
  • byggnationen inte påbörjas innan startbesked finns,
  • åtgärden uppfyller de krav som gäller enligt plan- och bygglagstiftningen,
  • åtgärden kontrolleras enligt den fastställda kontrollplanen, och
  • åtgärden inte tas i bruk innan slutbesked finns.

Trots att det inte finns något krav i lagen på att byggherren måste delta på det tekniska samrådet, på arbetsplatsbesöket eller på slutsamrådet, bör byggherren ha ett stort intresse av att delta. Detta eftersom det är byggherren som har det fulla ansvaret för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs.

För åtgärder som inte kräver lov eller anmälan ansvarar byggherren bland annat för att:

  • kraven på lokalisering, placering och utformning avseende fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet i PBL uppfylls,
  • de krav som gäller för åtgärden avseende bland annat utformning, tekniska egenskaper, förvanskning, underhåll, varsamhet och byggprodukters lämplighet enligt PBL och PBF uppfylls.

Andra skyldigheter

Byggherren kan även ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter. Det ansvaret regleras då i dessa och inte i PBL. Ofta har byggherren också civilrättsliga åtaganden, exempelvis genom att byggherren i egenskap av beställare ingår avtal med den som utför de åtgärder som byggherren ansvarar för. Byggprocessen utgör därför två spår; ett offentligrättsligt som följer PBL och ett civilrättsligt som oftast följer något av de i byggbranschen vanligast förekommande standardavtalen.

Om det till exempel uppstår ett fel i byggåtgärden, är det byggnadsnämnden som offentligrättsligt kan kräva att byggherren avhjälper felet. Att byggherren inte är vållande till felet saknar betydelse, eftersom det är byggherren som har det offentligrättsliga ansvaret gentemot samhället. Däremot kan kostnaden för att åtgärda felet leda till en civilrättslig tvistelösning mellan byggherren och utföraren.

Detta är också en av anledningarna till att det bör ligga i byggherrens intresse att upprätta ordentliga avtal med sina konsulter och entreprenörer. Byggandets kontraktskommitté är en ideell förening vars medlemmar representerar byggherrarnas, entreprenörernas och konsulternas intressen i byggbranschen. De har upprättat ett flertal standardavtal som är vanligt förekommande i branschen och som reglerar det mesta av det som sker mellan utförare, konsulter och byggherrar i den civilrättsliga byggprocessen. Vidare har Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund och Byggföretagen (tidigare Sveriges Byggindustrier) tagit fram standardavtal som kan användas när byggherren är en konsument.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej