På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Murar och plank

Granskad:

Det krävs bygglov för att uppföra, flytta eller väsentligt ändra en mur eller ett plank. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanerat område. Från denna bygglovsplikt finns det dock vissa undantag. Det finns inga exakta mått för när en åtgärd är en mur, ett plank eller ett staket utan det är flera olika faktorer som har betydelse.

Vad är en mur?

Begreppet mur är inte definierat i plan- och bygglagstiftningen.

En mur enligt TNC är upprättstående långsträckt anläggning som har liten tjocklek i förhållande till sin längd och som har en avskiljande funktion. (TNC. Basord i våra fackspråk. 2012. Tillgänglig på Rikstermbanken. Hämtad 2020-10-20)

Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en mur ett byggnadsverk eller byggnadsdel i form av en mer eller mindre tjock stående skiva av sten- eller lerjordsmaterial. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, mur. Hämtad 2020-10-20)

Med en mur menas ofta en konstruktion bestående av staplade stenar eller annat material. Materialet kan exempelvis vara betongsten, tegelsten, natursten, trästockar eller liknande. Muren kan även vara gjuten av betong eller byggd av stålburar, så kallade gabioner, som är fyllda med valfritt material. En mur kan vara fristående eller ha en jordfylld sida, så kallad stödmur. En fristående mur används oftast som gränsmarkering, för att förhindra passage eller som insynsskydd. En stödmur byggs vanligtvis för att ta upp nivåskillnader.

Vad är ett plank?

Begreppet plank är varken definierat i plan- och bygglagstiftningen eller i TNC.

Enligt NE är ett plank en avgränsande eller avspärrande anordning av uppresta, tättstående plankor eller brädor eller dylikt. (Nationalencyklopedin, ordbok, plank. Hämtad 2020-10-20)

Med plank avses ofta en fristående vägg byggd av trä men även andra material som metall eller plast förekommer. Ett plank är för det mesta både högre och tätare än ett staket. Plank kan användas för att markera en gräns eller för att försvåra passage. Plank används även som skydd mot insyn, buller eller vind.

När krävs det bygglov?

Det krävs bygglov för att uppföra, flytta eller väsentligt ändra murar och plank. Konstruktioner som staket och grindar av sedvanlig beskaffenhet omfattas inte av bygglovsplikten. När det gäller murar är de bygglovspliktiga oavsett om de är fristående eller har en jordfylld sida. (jfr prop. 1959:168 sid.137 och Didón m.fl. (okt 2016). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:2-9)

1 §
   /Upphör att gälla U:2021-08-02/
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
   2. upplag och materialgårdar,
   3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
   4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
   5. radio- eller telemaster eller torn,
   6. vindkraftverk som
      a) är högre än 20 meter över markytan,
      b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
      c) monteras fast på en byggnad, eller
      d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
   7. murar och plank,
   8. parkeringsplatser utomhus,
   9. begravningsplatser, och
   10. transformatorstationer.
Förordning (2014:225).

1 §
   /Träder i kraft I:2021-08-02/
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
   2. upplag och materialgårdar,
   3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
   4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
   5. radio- eller telemaster eller torn,
   6. vindkraftverk som
      a) är högre än 20 meter över markytan,
      b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
      c) monteras fast på en byggnad, eller
      d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
   7. murar och plank,
   8. parkeringsplatser utomhus,
   9. begravningsplatser, och
   10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).

Vad som räknas som en väsentlig ändring av en mur eller ett plank finns inte beskrivet i förarbeten och det finns inte heller några rättsfall som kan vara vägledande i bedömningen. Att väsentligt ändra en mur eller ett plank skulle till exempel kunna vara att en mur eller ett plank ändrar storlek, färg, genomsiktlighet eller beständighet. För att ändringen ska bli lovpliktig krävs att den är väsentlig.

Regeringen kan enbart införa lovplikt i plan- och byggförordningen, PBF, för anläggningar som genom sin storlek eller funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen. Enligt Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, innebär det att endast är sådana anläggningar som kan kräva bygglov. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19)

7 §
  Regeringen får meddela föreskrifter om att det, utöver det som följer av 9 kap. 2-7 §§, krävs bygglov för
   1. skyltar och ljusanordningar, och
   2. andra anläggningar än byggnader, om anläggningarna genom sin storlek eller funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen.

7 a §
   /Träder i kraft I:2021-08-02/
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som en ansökan om lov eller förhandsbesked avseende en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska innehålla för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas.

Regeringen får vidare meddela föreskrifter om att ett beslut om lov eller förhandsbesked avseende en åtgärd enligt 4 kap.
2 § första stycket 3 a ska innehålla en redovisning av de skäl som medför att åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Lag (2021:785) .

Utifrån förarbetsuttalanden, regeringens bemyndigande och den rättspraxis som finns måste det göras en samlad bedömning i varje enskilt fall av nedanstående faktorer för att kunna avgöra om en mur eller ett plank kräver bygglov:

  • Storlek
  • Utförande och utformning
  • Läge och ändamål
  • Visuellt intryck
  • Omgivningspåverkan

Storlek

Murar eller plank behöver ha en viss höjd för att vara bygglovspliktiga. Med ett plank avses inhägnader som är högre än ett normalt staket. Murar eller plank behöver även ha en viss längd för att vara bygglovspliktiga. Det finns dock inte någon exakt höjd och längd när en mur eller ett plank blir bygglovspliktigt. (jfr prop. 1959:168 sid. 137, MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19, MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19, MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16, MÖD 2014-11-19 mål nr P 3438-14/2014:39, Kammarrätten Sundsvall 2011-09-25 mål nr 2526-11, Kammarrätten Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10 och Kammarrätten Sundsvall 2004-06-02 mål nr 2738–02)

Utförande och utformning

Hur en mur eller ett plank är utfört och utformat har betydelse för om det krävs bygglov. Vilket material som har använts och dess beständighet har betydelse. Även hur åtgärden är konstruerad och utformad spelar roll, till exempel om den har en nätt konstruktion, är en enkel åtgärd, om den är massivt utformad eller om den ger ett beständigt intryck. Även åtgärdens genomsiktlighet har betydelse. Detta är framför allt tillämpbart på plank som kan vara utformade med mellanrum mellan brädorna. Det finns dock inte någon exakt siffra på hur många procents genomsiktlighet ett plank ska ha för att det inte ska kräva bygglov. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19, MÖD 2020-06-05 mål nr P 5488-19, MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16, MÖD 2015-07-23 mål nr P 121-15, Kammarrätten Sundsvall 2011-09-25 mål nr 2526-11, Kammarrätten Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10 och Kammarrätten Sundsvall 2004-06-02 mål nr 2738–02)

Placering och ändamål

Var muren eller planket är placerat på en tomt eller fastighet påverkar om det krävs bygglov eller inte. Om en mur eller ett plank exempelvis är placerat nära en tomt- eller fastighetsgräns och ger en avhållande effekt kan det påverka lovplikten. Vilket ändamål och funktion en mur eller ett plank har kan ha betydelse för om det kräver bygglov. Om en mur eller ett plank är avsett att vara ett insynsskydd eller inte kan även det påverka bygglovsplikten. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19, MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19, MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16 och Kammarrätten Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10)

Visuellt intryck

I flera domar har domstolens skäl för att en åtgärd kräver lov eller inte handlat om vilket visuellt intryck åtgärden ger. Om åtgärden har ett dominerande intryck och om åtgärden ger ett visuellt intryck av att vara eller inte vara ett staket eller ett plank har också påverkat lovplikten. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19, MÖD 2020-06-05 mål nr P 5488-19, MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19, MÖD 2014-11-19 mål nr P 3438-14/2014:39 och Kammarrätten Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10)

Omgivningspåverkan

Det har betydelse för lovplikten vilken omgivningspåverkan en mur eller ett plank har. Det kan handla om ifall den har en betydande inverkan på omgivningen och genom sin storlek eller funktion skymmer sikten för trafiken eller är besvärande för grannfastigheter. (jfr prop. 1959:168 sid. 137, MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19 och MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19)

Rättsfall om murar och plank

Det finns ett antal rättsfall där domstolarna har prövat om en mur eller ett plank kräver bygglov eller inte. Nedan finns referat av några av dessa domar.

Rättsfall om murar

Mur av betong med träkonstruktion ovanpå

I en dom handlade ärendet om en 22 meter lång konstruktion som var placerad i fastighetsgräns. Konstruktionen bestod av en nedre och en övre del. Den nedre delen som var 0,5-0,8 meter hög utgjordes av betong. Ovanpå betongdelen fanns en träkonstruktion. Domstolen ansåg att såväl det angivna ändamålet som materialvalet och utförandet gav ett beständigt intryck. Domstolen ansåg att konstruktionen dessutom hade en sådan längd och höjd att den innebar omgivningspåverkan. Betongkonstruktionen ansågs därför vid en sammantagen bedömning vara en mur som krävde bygglov. Enligt domstolen skulle den övre delen inte ses som en separat anläggning utan som en övre del av muren. Därför prövade inte domstolen om träkonstruktionen var ett staket eller ett plank. (MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16)

Mur av betong och trä i tomtgräns
Skiss på muren av betong och trä i rättsfallet MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16. Illustration: Sweco/Boverket

Murad grill

I en annan dom så prövades om en konstruktion som bestod av uppmurade tegelstenar var en mur som krävde bygglov eller inte. Konstruktionen var avsedd att användas som grill och den var cirka 1,7 meter lång och som högst cirka 1,2 meter. Den var placerad i tomtgräns i direkt anslutning till ett avskiljande plank mellan två uteplatser. Domstolen konstaterade att eftersom konstruktionen var murad av tegelstenar gav den ett beständigt uttryck och att den sidan som vette mot tomtgränsen var helt massivt utformad. I detta fall fann domstolen efter en sammantagen bedömning att konstruktionen var en mur som krävde bygglov. (MÖD 2015-07-23 mål nr P 121-15)

Murad grill i tomtgräns
Skiss på den murade grillen i rättsfallet MÖD 2015-07-23 mål nr P 121-15. Illustration: Sweco/Boverket

Mur av betongblock

I en dom ansåg kammarrätten att en konstruktion var en bygglovspliktig mur. Muren var placerad i tomtgränsen mellan två tomter. Muren var 11 meter lång och var uppbyggd av 5 stycken 10 centimeter tjocka betongblock. På grund av markens lutning var blocken placerade trappstegsvis. Den lägsta höjden var cirka 0,3 meter mot gatan och den högsta höjden var cirka 0,7 meter intill garaget. Kammarrätten konstaterade att anordningen inte var en enkel åtgärd och att den var beständig. Med hänsyn till detta samt till konstruktionens storlek och utformning var den en mur som krävde bygglov. (Kammarrätten Sundsvall 2004-06-02 mål nr 2738–02)

Skiss på en mur av betongblock i tomtgräns
Skiss på muren i rättsfallet KR Sundsvall 2004-06-02 mål nr 2738-02. Illustration: Klara Falk/Boverket

Rättsfall om plank

Insynsskydd av trä

I en dom prövade domstolen en träkonstruktion som bestod av tre sektioner och hade en sammanlagd längd av nästan 21 meter. Konstruktionens höjd från marken varierade mellan cirka 1,8 och 2,2 meter. Konstruktionen bestod av stolpar, liggande reglar, diagonalstävor och en överliggande bräda. De liggande reglarna var 4,5 centimeter höga och mellanrummet mellan dem var 4,5 centimeter. Genomsiktligheten var totalt sett mindre än 50 procent på grund av stolparna, diagonalstävorna och den överliggande brädan. Ändamålet var främst insynsskydd och avskärmning för en altan med pool. Domstolen konstaterade att planket hade en höjd som klart översteg den som ett sedvanligt staket har. Med hänsyn till konstruktionens höjd och längd ansåg domstolen att den gav ett dominerande intryck i miljön. Den omständigheten att det fanns en viss genomsiktlighet var inte avgörande i detta fall. Domstolen ansåg att konstruktionen var ett bygglovspliktigt plank. (MÖD 2014-11-19 mål nr P 3438-14/2014:39)

Insynsskydd av trä vid en altan
Skiss på insynsskyddet i rättsfallet MÖD 2014-11-19 mål nr P 3438-14. Illustration: Sweco/Boverket

Staketliknande konstruktion

I en dom konstaterade kammarrätten att en konstruktion var ett plank som krävde bygglov. Konstruktionen var cirka 60 meter lång och var uppförd i anslutning till fastighetsgränsen. Höjden var cirka 1,2 meter men på vissa ställen var den högre, upp till cirka 1,6 meter. Konstruktionen bestod av stående brädor med ett mellanrum mellan varje bräda på cirka en halv brädbredd. Det fanns en horisontell överliggare och stolparna var uppdragna över överliggaren. Domstolen konstaterade att konstruktionen visserligen gav intryck av att vara utformad som ett staket. Men höjden översteg vad som kan anses vara normalt för ett sedvanligt staket och tätheten gjorde att genomsiktligheten var sämre än på ett sedvanligt staket. Anläggningens längd och sträckning gjorde att den gav ett dominerande intryck i miljön. Vid en samlad bedömning ansåg domstolen att det var ett plank som krävde bygglov. (Kammarrätten Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10)

Spaljéer

I en dom prövades det om två spaljéer var ett plank som krävde bygglov. Varje spaljé var 1,8 lång och 1,8 meter hög och bestod av två stolpar med liggande tunna träreglar. Avståndet mellan reglarna motsvarade bredden på reglarna och genomsiktligheten var god. Spaljéerna var parallellt placerade med några decimeters mellanrum. Mellan spaljéerna och vägen fanns en tujahäck längs tomtgränsen mot vägen. Tujorna var nästan lika höga som spaljéerna. Domstolen konstaterade att med hänsyn till sin höjd kunde spaljéerna inte jämställas med ett staket. På grund av den nätta konstruktionen med minst 50 procents genomsiktlighet och sin ringa längd, totalt 3,6 meter ansåg domstolen att det inte heller var ett plank och därmed inte krävde bygglov. (Kammarrätten Sundsvall 2011-09-25 mål nr 2526-11)

Två spaljéer i en trädgård
Skiss på spaljéerna i rättsfallet KR Sundsvall 2011-09-25 mål nr 2526-11. Illustration: Sweco/Boverket

Insynsskydd av trä och tyg

I en annan dom prövade MÖD lovplikten för ett insynsskydd som bestod av ett tygstycke som var upphängt på två vajrar ovanför ett trästaket. Tygstycket kunde dras åt sidan. Av handlingarna framgick att det i utdraget läge var cirka 4 meter långt och cirka 0,8 meter högt. Uppgifterna om höjden på anordningen, det vill säga både trästaketet och det utdragna tygstycket, varierade mellan 1,6 och 2,6 meter. Domstolen konstaterade att utformningen av insynsskyddet, som närmast påminde om en gardin, inte gav ett beständigt intryck. Anordningen gav med hänsyn till material och utformning inte ett visuellt intryck av att vara ett plank. På grund av detta bedömdes den inte kräva bygglov. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 5488-19)

Insynsskydd av väv

I en dom prövade MÖD ett insynsskydd som bestod av väv som kunde dras ut mellan två stolpar. I utdraget läge var väven cirka 2 meter hög och 7 meter lång. Insynsskyddet var placerat nära fastighetsgränsen. Domstolen konstaterade att insynsskyddet med hänsyn till material och utformning inte gav ett visuellt intryck av att vara ett plank och därför inte omfattades av bygglovsplikt. Domstolen påpekade också att utformningen av bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter sätter en gräns för bygglovsplikten som endast kan avse anläggningar som genom sin storlek eller funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen. Det finns en äldre dom från Kammarrätten i Stockholm från 2010 som gällde ett insynsskydd av tyg. Kammarrätten ansåg i den domen att det inte har någon betydelse av vilket material ett plank är gjort av. MÖD konstaterar i denna dom att det saknas stöd både i lagstiftningen och i förarbetet för den slutsatsen. Denna dom har därför ändrat rättspraxis när det gäller insynsskydd av tyg och väv. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19 och Kammarrätten Stockholm 2010-01-18 mål nr 4081-09)

Inhägnad med upp- och nedsänkbara glaspartier

I ett avgörande i MÖD prövades om en anordning huvudsakligen gjord av glas krävde bygglov. Konstruktionen inhägnade en uteservering till en restaurang, som var belägen i ett flerbostadshus. Inhägnaden hade en fast del samt en del som kunde höjas och sänkas. Enligt ritningarna var inhägnadens kortsida cirka 3 meter och långsidan cirka 10 meter. Höjden var cirka 1,1 meter i nedsänkt läge och cirka 1,9 meter i upphöjt läge. Inhägnaden skiljde uteserveringen från den något lägre belägna trottoaren, vilken var cirka 3 meter bred. Glaspartierna var nedsänkta under hela vinterhalvåret och då restaurangen var stängd. Under övrig tid var anordningen enligt restaurangen upphöjd endast när vädret krävde det men enligt klaganden var den oftast upphöjd. Domstolen konstaterade att enligt äldre förarbetsuttalanden ska anordningar som skymmer sikten för trafiken eller verkar besvärande för grannfastigheterna omfattas av bygglovsplikt. Domstolen påpekade även att utformningen av bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter sätter en gräns för bygglovsplikten som endast kan avse anläggningar som till sin storlek eller funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen. Domstolen ansåg att den aktuella anordningen inte gav ett visuellt intryck som motsvarade vad som kan betecknas som plank. Därför krävde den inte bygglov. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19)

Väggar till padelbanor utomhus

I en dom prövade mark- och miljödomstolen, MMD, om en konstruktion i form av väggar till två padelbanor utomhus var att betrakta som bygglovspliktigt plank. Domstolen konstaterade att konstruktionen hade varierande höjd och var uppförd med plexiglas på hela den nedre delen av kortsidorna och delar av långsidorna. Ovanför de delar som bestod av plexiglas, liksom på övriga delar av långsidorna, bestod konstruktionen av metallgaller. Konstruktionen var alltså i stort sett helt genomsiktlig. Konstruktionen var inte placerad nära gränsen till någon granntomt och medförde inte någon skuggning, skymd sikt eller påverkan på stadsbilden. Eftersom konstruktionen inte var avsedd att begränsa insyn, ljud eller vind, hade den inte heller något av de syften som plank normalt har. Den gav inte heller visuellt intryck av att utgöra plank i traditionell mening. Domstolen ansåg därför att konstruktionen inte var att betrakta som plank. Konstruktionen krävde därför inte bygglov. Domen överklagades till MÖD men domstolen lämnade inte prövningstillstånd. (MMD Nacka 2019-10-29 mål nr P 1203-19 och mål nr P 1208-19)

Undantag från kravet på bygglov för murar och plank

Det finns vissa undantag från krav på bygglov för murar och plank. Det gäller för murar och plank vid en- och tvåbostadshus, för murar och plank som undantagits från lovplikt i en vägplan eller järnvägsplan och för åtgärder avsedda för totalförsvaret som är hemliga.

2 §
  Trots 1 § krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. en anläggning som avses i 1 § 4 eller 5, om det är fråga om en liten anläggning som är avsedd endast för en viss fastighets behov,
   2. ett vindkraftverk som avses i 1 § 6, om verket omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken,
   3. en parkeringsplats som avses i 1 § 8, om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg,
   4. en anläggning som avses i 1 § 2, 7 eller 10 och som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
   5. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om en anläggning av liten omfattning i form av en eller flera containrar i omedelbar närhet till en pågående verksamhet inom ett industriområde och anläggningen inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   6. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om högst två enheter i form av fritidsbåt, husvagn eller husbil som
      a) placeras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus,
      b) är av säsongskaraktär,
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
      d) inte placeras i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900).

Åtgärder som avses i första stycket 5 och 6 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för andra anläggningar än byggnader. Förordning (2017:102).

4 §
  För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
   2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
      a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
      b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket 3 gäller inte
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 b §
  För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
   1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

4 e §
  Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .

4 f §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

6 §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 §
första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Lag (2014:900) .

6 a §
  För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.

Första stycket gäller inte om
   1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .

15 §
  Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.

Undantag för plank och mur vid en- och tvåbostadshus

Det krävs inte bygglov för att med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats vid ett en- eller tvåbostadshus. För att undantaget från lovplikt ska gälla måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Planket eller muren får inte vara högre än 1,8 meter. Planket eller muren ska placeras inom 3,6 meter från bostadshuset. Åtgärden får inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Åtgärden får dock placeras närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det.

4 §
  För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
   2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
      a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
      b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket 3 gäller inte
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .

4 a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

4 b §
  För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
   1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4 d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

4 e §
  Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .

4 f §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

Här kan du läsa mer om skyddad uteplats

Undantag för plank och mur vid en- och tvåbostadshus utanför detaljplan

För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader får en mur eller ett plank uppföras i omedelbar närhet av bostadshuset. Muren eller planket får inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Åtgärden får dock vidtas närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Undantaget gäller inte om kommunen har bestämt att åtgärden kräver bygglov i detaljplan eller områdesbestämmelser. Det gäller inte heller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

6 §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 §
första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Lag (2014:900) .

6 a §
  För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.

Första stycket gäller inte om
   1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .

Här kan du läsa mer om mur och plank utanför detaljplan

Undantag från krav på bygglov i vägplan eller järnvägsplan

Det krävs inte bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en mur eller ett plank som undantagits från krav på bygglov i antingen en vägplan enligt väglagen eller i en järnvägsplan enligt lagen om byggande av järnväg. För undantaget ska gälla ska det framgå av vägplanen att murar och plank inte kräver bygglov inom området. Vägplanen måste ha vunnit laga kraft. Kommunen måste även ha medgett undantaget från krav på bygglov vid framtagandet av vägplanen. Om detta inte har skett krävs bygglov för mur och plank. (jfr prop. 2011/12:118 sid. 115)

2 §
  Trots 1 § krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. en anläggning som avses i 1 § 4 eller 5, om det är fråga om en liten anläggning som är avsedd endast för en viss fastighets behov,
   2. ett vindkraftverk som avses i 1 § 6, om verket omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken,
   3. en parkeringsplats som avses i 1 § 8, om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg,
   4. en anläggning som avses i 1 § 2, 7 eller 10 och som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
   5. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om en anläggning av liten omfattning i form av en eller flera containrar i omedelbar närhet till en pågående verksamhet inom ett industriområde och anläggningen inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   6. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om högst två enheter i form av fritidsbåt, husvagn eller husbil som
      a) placeras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus,
      b) är av säsongskaraktär,
      c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
      d) inte placeras i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900).

Åtgärder som avses i första stycket 5 och 6 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för andra anläggningar än byggnader. Förordning (2017:102).

2 §
  Den som avser att bygga en järnväg ska under arbetet med att upprätta en järnvägsplan samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs. Om järnvägsplanen har betydelse för kollektivtrafiken, ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. Samrådet ska avse järnvägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan.

Om järnvägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska
   1. samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och
   2. samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljökonsekvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med järnvägsplanen.

Länsstyrelsen ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för prövningen av järnvägsplanen. Om den som avser att bygga en järnväg begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan. Länsstyrelsens redovisning är inte bindande.

Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformatorstationer. Lag (2017:963) .

9 §
  Järnvägsplanen ska innehålla en karta över det område som planen omfattar. Kartan ska visa järnvägens sträckning och huvudsakliga utformning samt den mark eller det utrymme och de särskilda rättigheter som behöver tas i anspråk för järnvägen och för att bygga järnvägen.

Planen ska också innehålla uppgifter om
   1. skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen,
   2. verksamheter eller åtgärder som enligt bestämmelser i miljöbalken ska undantas från förbud eller skyldigheter enligt balken, och
   3. åtgärder som undantas från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformatorstationer med stöd av ett medgivande från berörd kommun.

Tillsammans med planen ska följande underlag finnas:
   1. en redovisning av motiven till valet av lokalisering och utformning av järnvägen,
   2. en sammanställning av de synpunkter som kommit fram under samrådet och uppgift om hur synpunkterna har beaktats
(samrådsredogörelse),
   3. en miljökonsekvensbeskrivning eller, om ett järnvägsprojekt inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön, och
   4. de övriga uppgifter som behövs för att genomföra projektet. Lag (2012:440) .

14 b §
  Den som avser att bygga en väg ska under arbetet med att upprätta en vägplan samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs. Om vägplanen har betydelse för kollektivtrafiken, ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. Samrådet ska avse vägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan.

Om vägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska
   1. samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och
   2. samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljökonsekvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med vägplanen.

Länsstyrelsen ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för prövningen av vägplanen. Om den som avser att bygga vägen begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan. Länsstyrelsens redovisning är inte bindande.

Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformatorstationer. Lag (2017:958) .

16 §
  Om ett projekt ska tillåtlighetsprövas enligt 17 kap.
3 § miljöbalken, ska den som avser att bygga vägen överlämna ärendet till regeringen med eget yttrande. Ärendet ska överlämnas när den som avser att bygga vägen har tagit ställning till vilka alternativ som är rimliga och rangordnat dessa.

Ärendet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och det övriga underlag som behövs för tillåtlighetsprövningen. När underlaget tas fram ska förfarandet för vägplan i 14 b-15,
15 c och 17 §§ tillämpas.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska uppfylla kraven i 6 kap. 35 och 37 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser och godkännas av berörda länsstyrelser innan ärendet kungörs. Lag (2017:958) .

16 a §
  Vägplanen ska innehålla en karta över det område som planen omfattar. Kartan ska visa vägens sträckning och huvudsakliga utformning samt den mark eller det utrymme och de särskilda rättigheter som behöver tas i anspråk för vägen och för att bygga vägen.

Planen ska också innehålla uppgifter om
   1. skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen,
   2. verksamheter eller åtgärder som enligt bestämmelser i miljöbalken ska undantas från förbud eller skyldigheter enligt balken, och
   3. åtgärder som undantas från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformatorstationer med stöd av ett medgivande från berörd kommun.

Tillsammans med planen ska följande underlag finnas:
   1. en redovisning av motiven till valet av lokalisering och utformning av vägen,
   2. en sammanställning av de synpunkter som kommit fram under samrådet och uppgift om hur synpunkterna har beaktats
(samrådsredogörelse),
   3. en miljökonsekvensbeskrivning eller, om ett vägprojekt inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön, och
   4. de övriga uppgifter som behövs för att genomföra projektet. Lag (2012:439) .

16 b §
  En miljökonsekvensbeskrivning ska uppfylla kraven i 6 kap. 35 och 37 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av berörda länsstyrelser innan den kungörs enligt 17 §. Lag (2017:958) .

16 c §
  Det behövs ingen miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt upprättad för vägplanen om
   1. vägplanen enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplan enligt plan- och bygglagen
(2010:900), och
   2. miljökonsekvensbeskrivningen i detaljplaneärendet tas in i vägärendet och är aktuell och tillräcklig för det ärendet. Lag (2012:439) .

Undantag från krav på bygglov för åtgärder för totalförsvaret

Att anordna, flytta eller väsentligt ändra en mur eller ett plank som är avsett för totalförsvaret och som är hemligt kräver inte bygglov. Innan sådana åtgärder vidtas ska dock fastighetsägaren samråda med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska på lämpligt sätt underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.

15 §
  Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.

Ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser

Bygglov krävs inte om kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser har beslutat om undantag från krav på bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra murar eller plank. Kommunen kan även i vissa fall utöka lovplikten till att omfatta även de murar och plank som annars skulle varit undantagna från lovplikt. Om en sådan planbestämmelse finns får en mur eller ett plank inte uppföras, flyttas eller väsentligt ändras utan bygglov.

7 §
  I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
   1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
   2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
      a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
      b) göra en liten tillbyggnad,
      c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
      d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.

För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

8 §
  Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

Krävs det rivningslov för murar och plank?

För att ta bort en mur eller ett plank krävs det varken rivningslov eller en anmälan om rivning. Detta gäller oavsett om det är inom eller utanför detaljplanelagt område. Om marknivån ändras i samband med borttagningen av en mur eller ett plank kan marklov krävas.

10 §
  Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad
   1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och
   2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs.

Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

11 §
  Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen.

Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplanen, krävs det trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den nivån. Lag (2014:900) .

Vilka krav gäller för murar och plank?

Oavsett om en mur eller ett plank kräver bygglov eller inte ska de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden uppfyllas.

Policy och program

En del kommuner har en policy eller ett program för staket, murar och plank. I en sådan kan det framgå när kommunen anser att en mur eller ett plank kräver bygglov. Det kan även finnas riktlinjer för hur murar och plank ska utformas. Ett program eller en policy är till hjälp både för handläggare och sökande men är inte juridiskt bindande. Lovplikten för murar och plank avgörs inte av vad byggnadsnämnden anser i ett program eller policy utan av plan- och bygglagstiftningen. Stöd för hur lagstiftningen ska tolkas i det enskilda fallet finns i förarbeten och rättspraxis.

Andra tillstånd kan krävas

Oavsett om en mur eller ett plank kräver bygglov eller inte kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens eller tillstånd för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen