Murar och plank

Det krävs bygglov för att uppföra, flytta eller väsentligt ändra en mur eller ett plank. Från denna bygglovsplikt finns dock vissa undantag.

Det krävs bygglov för att uppföra, flytta eller väsentligt ändra murar och plank. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanerat område. Det finns vissa undantag från lovplikten.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 1 §

Oavsett om en mur eller ett plank kräver bygglov eller inte ska de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden uppfyllas.

Vad är en mur

Begreppet mur är inte definierat i plan- och bygglagstiftningen.

Med en mur menas ofta en konstruktion bestående av staplade stenar. Materialet kan exempelvis vara betong-, tegel-, natursten, trästockar eller liknande. Muren kan även vara gjuten av betong. En mur kan vara fristående eller ha en jordfylld sida, så kallad stödmur. En fristående mur används oftast som gränsmarkering, för att förhindra passage eller som insynsskydd. En stödmur byggs vanligtvis för att ta upp nivåskillnader.

En mur enligt TNC är upprättstående långsträckt anläggning som har liten tjocklek i förhållande till sin längd och som har en avskiljande funktion. (TNC. Basord i våra fackspråk. 2012. Tillgänglig på Rikstermbanken)

Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en mur ett byggnadsverk eller byggnadsdel i form av en mer eller mindre tjock stående skiva av sten- eller lerjordsmaterial. (Nationalencyklopedin, mur, uppslagsverk- lång. Hämtad 2017-12-19)

Vad är ett plank

Begreppet plank är inte definierat varken i plan- och bygglagstiftningen eller i TNC.

Med plank menas ofta en fristående vägg oftast byggt av trä men även andra material som exempelvis metall eller plast förekommer. Ett plank är oftast både högre och tätare än ett staket. Plank används som alternativ till staket eller stängsel för att markera en gräns eller för att försvåra passage. Plank är även vanligt som insynsskydd, bullerskydd eller vindskydd.

Enligt, NE, är ett plank en avgränsande eller avspärrande anordning av uppresta, tättstående plankor eller brädor.(Nationalencyklopedin, plank, ordbok. Hämtad 2017-12-19)

När krävs bygglov

Det krävs bygglov för att uppföra, flytta eller väsentligt ändra murar och plank. Konstruktioner som staket och grindar av sedvanlig beskaffenhet omfattas inte av bygglovsplikt. När det gäller murar är de bygglovspliktig oavsett om den är fristående eller har en jordfylld sida. (jfr prop. 1959:168 sid.137 och Didón m.fl. (okt 2016). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik.9:2-9)

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 1 §

Vad som räknas som en väsentlig ändring av en mur eller ett plank finns inte beskrivet i förarbeten och det finns inte heller några rättsfall som kan vara vägledande i bedömningen. Att väsentligt ändra en mur eller ett plank skulle till exempel kunna vara att en mur eller ett plank ändrar storlek, färg, genomsiktlighet eller beständighet. För att ändringen ska bli lovpliktig krävs att den är väsentlig.

Vid bedömningen om en mur eller ett plank kräver bygglov ska en samlad bedömning av nedanstående faktorer göras:

  • höjd
  • längd
  • utförande och beständighet
  • genomsiktlighet
  • utformning i övrigt
  • omgivningspåverkan
  • läge
  • ändamål.

Höjd

Murar eller plank behöver ha en viss höjd för att vara bygglovspliktiga. Med ett plank avses inhägnader som är högre än ett normalt staket. Det finns dock inte någon exakt höjd när en mur eller ett plank blir bygglovspliktigt. Det är inte enbart höjden som avgör när en mur eller ett plank blir bygglovspliktigt. (jfr prop. 1959:168 sid.137)

Längd

Murar eller plank behöver ha en viss längd för att vara bygglovspliktiga. Det finns dock inget exakt mått på längd då en mur eller ett plank blir bygglovspliktig.

Utförande och beständighet

Vilket utförande en mur eller ett plank har kan ha betydelse för om det krävs bygglov. Om konstruktionen ger ett beständigt uttryck eller inte kan ha betydelse för bygglovsplikten.

Genomsiktlighet

Hur genomsiktlig muren eller planket är har betydelse för bygglovsplikten. Detta är dock mest tillämpbart på plank som kan vara utformade med mellanrum mellan plankorna. Hur genomsiktligt ett plank är påverkar hur planket upplevs vilket har betydelse för bygglovsplikten. Det finns dock inte någon exakt siffra på hur många procents genomsiktlighet ett plank ska ha för att det inte ska kräva bygglov. Ett plank av glas eller plast kan vara genomsiktligt. Även om ett plank är helt genomsiktligt kan det kräva bygglov. Exempel på sådana plank är bullerplank som ofta uppförs i plexiglas.

Utformning i övrigt

Även konstruktionens utformning i övrigt kan påverka bygglovsplikten. Det kan handla om konstruktionens egenskaper som inte relaterat till de redan nämnda, höjd, läge och utförande och beständighet.

Omgivningspåverkan

Vilken påverkan på omgivningen en mur eller ett plank kan ha betydelse för om det krävs bygglov eller inte. Exempel på omgivningspåverkan är skymd sikt, skuggning, trafiksäkerhet och påverkan på stads- och landskapsbilden.

Läge

Hur muren eller planket är placerad på en tomt eller fastighet kan påverka om en åtgärd kräver bygglov eller inte. Om en konstruktion exempelvis är placerad nära en gräns och ger en avhållande effekt kan det påverka bygglovsplikten.

Ändamål

Vilket ändamål en konstruktion har kan ha betydelse för om det är en mur eller ett plank som kräver bygglov. Om en konstruktion är avsedd att vara ett insynsskydd kan det påverka bygglovsplikten.

Rättspraxis

Det finns flera rättsfall där domstolarna har prövat om en mur eller ett plank kräver bygglov eller inte.

Rättsfall om murar

Mur av betong och trä

I en dom handlade ärendet om en cirka 22 meter lång konstruktion som var placerad i fastighetsgräns. Den nedre delen av konstruktionen som var 50-80 centimeter hög utgjordes av betong. Ovanpå betongdelen fanns en träkonstruktion. Enligt domstolen skulle den övre delen inte ses som en separat anläggning utan som en övre del av muren. Domstolen ansåg att såväl det uppgivna ändamålet som materialvalet och utförandet gav ett beständigt intryck. Domstolen ansåg även att konstruktionen dessutom hade en sådan längd och höjd att den inte saknade omgivningspåverkan. Konstruktionen ansågs därför vid en sammantagen bedömning vara en mur som krävde bygglov. (MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16)

Mur av tegelstenar

I en annan dom så prövades om en konstruktion som bestod av uppmurade tegelstenar var mur som krävde bygglov eller inte. Konstruktionen var avsedd att användas som grill och den var 1,66 meter lång och som högst 1,23 meter. Den var placerad i tomtgräns i direkt anslutning till ett avskiljande plank mellan två uteplatser. Domstolen konstaterade att eftersom konstruktionen var murad av tegelstenar gav den ett beständigt uttryck och att den sidan som vette mot tomtgränsen var helt massivt utformad. I detta fall fann domstolen efter en sammantagen bedömning att konstruktionen var en mur som krävde bygglov. (MÖD 2015-07-23 mål nr P 121-15)

Mur av betongblock

I en dom ansåg kammarrätten att en konstruktion var en bygglovspliktig mur. Muren var uppbyggd av fem betongblock som hade en tjocklek på 10 centimeter. Den var 11 meter lång och hade en höjd på 33-73 centimeter. Muren var placerad i tomtgränsen mellan två tomter och var som lägst 33 centimeter vid gatan. Efter en samlad bedömning konstaterade kammarrätten att anordningen var beständig och med beaktande av konstruktionens storlek och utformning var konstruktionen en mur som krävde bygglov. (Kammarrätten Sundsvall 2004-06-02 mål nr 2738-02)


Rättsfall om plank

Insynsskydd av trä

I en dom prövade domstolen en träkonstruktion som var cirka 21 meter lång och 1,85-2,22 meter hög. Konstruktionen bestod av stolpar med liggande reglar och diagonalstävor. De liggande reglarna var 4,5 centimeter höga och mellanrummet mellan dem var 4,5 centimeter. Konstruktionen hade även en överliggande bräda. Genomsiktligheten var totalt sett mindre än 50 procent. Ändamålet var främst insynsskydd och avskärmning för en altan med pool. Domstolen konstaterade att planket hade en höjd som klart översteg den som ett sedvanligt staket har. Med hänsyn till konstruktionens höjd och längd ansåg domstolen att den gav ett dominerande intryck i miljön. Den omständigheten att det fanns en viss genomsiktlighet var inte avgörande i detta fall. Domstolen ansåg att konstruktionen var ett bygglovspliktigt plank. (MÖD 2014-11-19 mål nr P 3438-14)

Insynsskydd av tyg

I en dom prövade kammarrätten om en konstruktion av tyg var ett plank. Konstruktionen bestod av tygstycken som tillsammans var cirka fyra meter långa och cirka två meter höga. Konstruktionen var placerad på tomtgränsen mellan två hus och utgjorde ett insynsskydd. Domstolen konstaterade att det inte har någon betydelse av vilket material ett plank är gjort av. Domstolen kom fram till att tygstyckena var ett bygglovspliktigt plank främst på grund av ogenomsiktligheten och att ändamålet var insynsskydd. Att tygstyckena kunde dras åt sidan hade ingen betydelse för bedömningen eftersom omgivningen inte kunde påverka detta. (Kammarrätten Stockholm 2010-01-18 mål nr 4081-09)

Staketliknande konstruktion

I en dom konstaterade kammarrätten att en konstruktion var ett plank som krävde bygglov. Konstruktionen var cirka 60 meter lång och höjden varierade mellan 120 och 160 centimeter. Konstruktionen var uppbyggd av stående brädor och mellanrummet mellan brädorna var cirka en halv brädbredd. Domstolen ansåg att trots att utformningen påminde om ett staket översteg höjden vad som kan anses vara normalt för ett sedvanligt staket. Tätheten gjorde att genomsiktligheten var sämre än på ett sedvanligt staket. Anläggningens längd och sträckning gjorde att den gav ett dominerande intryck i miljön. Vid en samlad bedömning ansåg domstolen att det var ett plank som krävde bygglov.(Kammarrätten Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10)

Inhägnad i glas och trä

I en annan dom prövades om en inhägnad på en altankonstruktion var ett bygglovspliktigt plank eller ett staket som inte krävde lov. Inhägnaden bestod av två delar, en större del av glas och en mindre del av träplankor. Inhägnaden var 1,05 meter hög och hade en längd på 13-14 meter och omringade hela altanen som var cirka två meter hög. Domstolen ansåg att den del som bestod av träplankor hade mindre än en tredjedels genomsiktlighet. När det gäller glaspartiet så var det under vissa väderförhållanden mycket liten eller obefintlig genomsiktlighet, medan under andra dagar så var det total genomsiktlighet. Altankonstruktion hade vid ett tidigare domstolsärende ansetts som en sådan konstruktion som inte krävde bygglov. Domstolen konstaterade att det trots det inte var uteslutet att altanens utformning kunde påverka om inhägnaden var ett bygglovspliktigt plank eller inte. Vid den sammantagna bedömningen ansåg domstolen att på grund av bristande genomsiktlighet och inhägnadens höjd genom placeringen ovanpå altanen var träinhägnaden ett plank som krävde bygglov. Genom sin täthet och placering på altankonstruktionen ansåg domstolen även att glasinhägnaden var ett bygglovspliktigt plank. Domstolen konstaterade slutligen att hela inhägnaden var ett bygglovspliktigt plank. (Mark- och miljödomstolen Vänersborg 2013-12-19 mål nr P 2601-13)

Spaljé

I en dom prövades det om två spaljéer var ett plank som krävde bygglov. Varje spaljé var 1,80 x 1,80 meter och bestod av två stolpar med liggande tunna träreglar. Avståndet mellan reglarna var ungefär samma som bredden på reglarna vilket innebar en genomsiktlighet på minst 50 procent. Spaljéerna var parallellt placerade med några decimeters mellanrum. Trots att spaljéernas höjd var högre än ett sedvanligt staket konstaterade domstolen att konstruktionen inte var ett bygglovspliktigt plank. Det berodde på att konstruktionen var nätt och endast hade en längd på totalt 3,6 meter.(Kammarrätten Sundsvall 2011-09-25 mål nr 2526-11)

Undantag från kravet på bygglov för murar och plank

Det finns vissa undantag från krav på bygglov för murar och plank. Det gäller för en- och tvåbostadshus, totalförsvaret och för murar och plank som undantagits från lovplikt i en vägplan eller järnvägsplan.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 15 §

Undantag för plank och mur vid en- och tvåbostadshus

Det krävs inte bygglov för att med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats vid ett en-eller tvåbostadshus. För att undantaget från lovplikt ska gälla måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Planket eller muren får inte vara högre än 1,8 meter. Planket eller muren ska placeras inom 3,6 meter från bostadshuset. Åtgärden får inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Åtgärden får dock placeras närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Här kan du läsa mer om skyddad uteplats

Undantag för plank och mur vid en- och tvåbostadshus utanför detaljplan

För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader får en mur eller ett plank uppföras i omedelbar närhet av bostadshuset. Muren eller planket får inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Åtgärden får dock vidtas närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Detta gäller inte om kommunen har bestämt att åtgärden kräver bygglov i detaljplan eller områdesbestämmelser. Det gäller inte heller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Här kan du läsa mer om mur och plank utanför detaljplan

Undantag från krav på bygglov i vägplan eller järnvägsplan

Det krävs inte bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en mur eller ett plank som undantagits från krav på bygglov i antingen en vägplan enligt väglagen eller i en järnvägsplan enligt lagen om byggande av järnväg. För undantaget ska gälla ska det framgå av vägplanen att murar och plank inte kräver bygglov inom området. Vägplanen måste ha vunnit laga kraft. Kommunen måste även ha medgett undantaget från krav på bygglov vid framtagandet av vägplanen. Om detta inte har skett krävs bygglov för mur och plank. (jfr prop. 2011/12:118 sid. 115)

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 2 §

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg 2 kap 2,9 §§

Väglag (1971:948) 14b, 16 §§

Åtgärder för totalförsvaret

Att anordna, flytta eller väsentligt ändra en mur eller ett plank som är avsedda för totalförsvaret och som är hemliga kräver inte bygglov. Innan sådana åtgärder vidtas ska dock fastighetsägaren samråda med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska på lämpligt sätt underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 15 §

Ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser

Bygglov krävs inte om kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser har beslutat om undantag från krav på bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra murar eller plank. Kommunen kan även i vissa fall utöka lovplikten till att omfatta även de murar och plank som annars skulle varit undantagna från lovplikt. Om en sådan planbestämmelse finns får en mur eller ett plank inte uppföras, flyttas eller väsentligt ändras utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 7 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Krävs rivningslov för mur eller plank

För att ta bort en mur eller ett plank krävs varken rivningslov eller en anmälan om rivning. Detta gäller oavsett om det är inom eller utanför detaljplanelagt område. Om marknivån ändras i samband med borttagningen av en mur eller ett plank kan marklov krävas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 10 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 11 §

Policy och program

En del kommuner har en policy eller ett program för vilka konstruktioner som byggnadsnämnden anser är staket, mur och plank. I en sådan kan det framgå när kommunen anser att en mur eller ett plank kräver bygglov. Det kan även finnas riktlinjer för hur murar och plank ska utformas. Ett program eller en policy är till hjälp både för handläggare och sökande men är inte juridiskt bindande. Lovplikten för murar och plank avgörs inte av vad byggnadsnämnden anser i ett program eller policy utan av plan- och bygglagstiftningen. Stöd för hur lagstiftningen ska tolkas i det enskilda fallet finns i förarbeten och rättspraxis.

Andra tillstånd kan krävas

Oavsett om en mur eller ett plank kräver bygglov eller inte kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens eller tillstånd för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej