Översvämning sjöar och vattendrag
Det finns flera typer av översvämningskarteringar som är användbara för analys av översvämningsrisk vid sjöar och vattendrag. För områden där betydande översvämningsrisk har identifierats finns redan framtagna riskkartor och riskhanteringsplaner.
Underlag från nationella myndigheter
En sammanställning av karteringar och annan geodata från nationella myndigheter som är användbara för analys av klimatrelaterade risker vid översvämning, ras, skred och erosion finns på sidan Sammanställning av statliga planeringsunderlag.
Sammanställning av statliga planeringsunderlag
Bra att veta inför riskanalys – översvämning vid sjöar och vattendrag
Följande information är bra att känna till om nationella underlag och hur de kan användas vid analys av översvämningsrisk vid sjöar och vattendrag.
I Sverige finns ett stort antal dammanläggningar. För vissa dammanläggningar finns utredning av konsekvenser vid ett dammhaveri. Om kommunen planerar exploatering av ett område utmed ett vattendrag eller en sjö där det finns dammanläggningar uppströms behöver översvämningsrisken vid dammhaveri beaktas.
Om dammhaveri skulle inträffa leder det till översvämningar som kan bli mer omfattande än den maximala översvämningsyta som brukar redovisas i statliga översvämningskarteringar vid beräknat högsta flöde, BHF. Om det finns en konsekvensutredning framtagen för aktuell dammanläggning kan kommunen ta stöd av den för att avgöra hur exploateringsområdet kan påverkas av dammhaveri.
Länsstyrelsen kan ge stöd för att avgöra om det finns dammar uppströms som behöver beaktas, ge information om tillgängliga konsekvensutredningar, samt om det behövs ytterligare underlag för bedömning av översvämningsrisk vid dammhaveri. Du kan läsa mer om översvämningsrisk vid dammhaveri på sidan om länsstyrelsens roll.
Översvämningskarterade sjöar och vattendrag
Översvämningskarteringar finns framtagna för många av landets större vattensystem med sjöar och vattendrag. Karteringarna är generellt avgränsade till vattendragets huvudfåra, och biflöden brukar inte ingå. Särskilda karteringar har dessutom tagits fram för sjöarna Vänern, Vättern och Hjälmaren. Information om var du hittar de olika karteringarna finns på sidan med sammanställning av statliga planeringsunderlag.
Sammanställning av statliga planeringsunderlag
Detaljerade karteringar och riskhanteringsplaner för områden med betydande översvämningsrisk
För områden som har identifierats ha betydande översvämningsrisk enligt översvämningsförordningen finns redan framtagna riskkartor och riskhanteringsplaner. Riskhanteringsplanerna beskriver hur översvämningsrisker från vattendrag, sjöar och hav samt skyfall ska hanteras. Riskhanteringsplanerna innehåller mål och åtgärder för att minska konsekvenser av översvämningar. Lämpliga delar i riskhanteringsplanerna bör integreras i översiktsplanen.
Riskhanteringsplanerna finns sammanställda på MSB:s webbsida om översvämningsförordningens tre steg.
Översvämningsförordningens tre steg (på MSB:s webbplats)
Som underlag till framtagna riskkartor har MSB även tagit fram hotkartor för alla områden som identifierats ha betydande översvämningsrisk enligt översvämningsförordningen. För den typ av hotkartor MSB tar fram finns tydliga krav på kartornas innehåll enligt översvämningsförordningen, se Relaterad information.
Du kan läsa mer om arbetet enligt översvämningsförordningen på MSB:s webbplats.
Detaljerade karteringar vid statlig infrastruktur
I anslutning till statlig infrastruktur kan Trafikverket ha utfört detaljerade karteringar som kan bidra med användbar information. Kommunen kan vända sig till länsstyrelsen för information om sådana underlag.
Använda klimatscenarier och tidsperspektiv
Framtida klimateffekter har beaktats i de flesta karteringarna, med tidsperspektiv fram till nästa sekelskifte. Beroende på när karteringarna för en viss sjö eller ett visst vattendrag tagits fram har olika generationer av klimatscenarier funnits tillgängliga för beräkningarna. Många av de tillgängliga översvämningskarteringarna utgår från tidigare generationer av klimatscenarier, exempelvis RCP-scenarier.
IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) är FN:s mellanstatliga klimatpanel som utvärderar och sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatfrågor. Resultaten från varje utvärderingsomgång redovisas i en serie delrapporter och en avslutande syntesrapport. IPCC:s första utvärdering publicerades under 1990-1992.
RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways) är en generation av scenarier som används i IPCC:s femte kunskapssammanställning, publicerad 2013-2014. RCP-scenarierna baseras på antaganden om utvecklingen av globala växthusgasutsläpp, markanvändning och på bedömningar av utvecklingen för utsläppen av luftföroreningar. IPCC använder huvudsakligen fyra RCP-scenarier, RCP 2,6, RCP 4,5, RCP 6 och RCP 8,5. Scenario RPC 2,6 motsvarar mycket liten klimatpåverkan, medan RCP 8,5 motsvarar mycket stor klimatpåverkan.
RCP-scenarier (på SMHI:s webbplats)
SSP-scenarier (Shared Socioeconomic Pathways) är den senaste generationen av scenarier som används i IPCC:s sjätte kunskapssammanställning, vilken publiceras under 2021-2022. SSP-scenarierna beskriver olika socioekonomiska utvecklingar som skiljer sig åt, bland annat kring global befolkningsmängd, jämlikhet, energianvändning och koldioxidutsläpp. IPCC använder huvudsakligen fem SSP-scenarier, SSP1, SSP2, SSP3, SSP4 och SSP5. Scenario SSP1 innebär mycket liten klimatpåverkan, medan SSP5 innebär mycket stor klimatpåverkan.
Sannolikhet – ofta anges återkomsttider
Karteringarna redovisar vanligtvis utbredning för översvämningar med olika sannolikhet för inträffande, exempelvis höga vattenflöden med 100 eller 200 års återkomsttid, eller beräknat högsta flöde, BHF.
Sannolikheten att en översvämning ska inträffa beskrivs ofta med begreppet återkomsttid. Återkomsttiden är den genomsnittliga tiden innan en översvämning till en viss nivå återkommer eller överträffas, baserat på statistisk analys av historiska data.
Vid fysisk planering är det relevant att titta på sannolikheten för översvämning under en längre tidsperiod, exempelvis under bebyggelsens livslängd. Sambandet mellan återkomsttid och sannolikhet för översvämning under längre tidsperioder är inte helt intuitivt. Exempelvis innebär en översvämning med 100 års återkomsttid att sannolikheten för översvämning under en 50-årsperiod är så hög som 39 procent.
Mer information om återkomsttider finns på sidan Begrepp och termer, som ingår i Boverkets tillsynsvägledning om naturolyckor.
Behov av ytterligare karteringar
För vissa vattendrag där översvämningskartering saknas kan kommunen se behov av att utföra en översvämningskartering. Vägledning med fakta, inspirerande exempel och tips för en bra beställning finns hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Vägledning för översvämningskartering av vattendrag (på MSB:s webbplats)
