Krav på fritidshus

För fritidshus finns flera undantag från plan- och bygglagstiftningens krav på byggnader. Undantagen gäller bland annat kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och kraven på bostadsutformning och energihushållning. I plan- och bygglagstiftningen finns det ingen generell och entydig definition av begreppet fritidshus.

Krav på byggnader

De övergripande kraven på byggnader finns i plan- och bygglagen, PBL. Dessa krav förtydligas i plan- och byggförordningen, PBF, och preciseras ytterligare i bland annat Boverkets byggregler, BBR.

För fritidshus finns vissa undantag från kraven på byggnader i plan- och bygglagstiftningen. Det gäller kraven på

• tillgänglighet
• bostadsutformning,
• rumshöjd
• driftutrymmen
• energihushållning
• hushållning med vatten
• bredbandsanslutning.

Vad är ett fritidshus?

Begreppet fritidshus definieras inte i PBL, i PBF eller i BBR. I plan- och bygglagstiftningen finns således inga kriterier för hur mycket eller hur ofta byggnaden får användas för att den ska betraktas som ett fritidshus.

Ett fritidshus är enligt TNC ett småhus som inte är inrättat för helårsboende. Ett småhus är enligt TNC ett bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter. Enligt TNC är ett fritidshus alltså ett bostadshus med en eller två bostäder som är avsett för eller används som fritidsboende istället för permanentboende. (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken. Hämtad 2020-10-16)

Enligt Nationalencyklopedin, NE, är ett fritidshus ett hus som man bor i under semestern och annan fritid. (Nationalencyklopedin, ordbok, fritidshus. Hämtad 2020-10-16)

Det är värt att notera att flertalet av undantagen från krav på fritidshus i PBL, PBF och BBR enbart gäller för fritidshus med högst två bostäder. Det tyder på att fritidshus enligt plan- och bygglagstiftningen kan ha fler än två bostäder.

När det gäller kraven på energihushållning i BBR finns det undantag för bostadshus som används en begränsad del av året. Det är viktigt att tänka på att kriterierna för det undantaget bara gäller för energikraven och inte gäller för de andra kraven. De kriterierna ska inte heller användas som definition av begreppet fritidshus.

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus.  Enligt Boverkets uppfattning är inte heller gäststugor eller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15) (jfr prop. 1985/86:1 sid. 497)

Mål: P 3554-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det kan ibland vara svårt för byggnadsnämnden att veta om en byggnad som ska uppföras är en permanentbostad, ett fritidshus eller en byggnad för tillfällig övernattning som till exempel en gäststuga. Utgångspunkten är vilken användning som anges i ansökan om bygglov eller i anmälan. Byggnadsnämnden kan oftast utgå från att sökandens eller anmälarens uppgift om användningssätt stämmer. Men om nämnden har starka skäl att tro att uppgifterna om användningssätt inte stämmer kan nämnden göra en annan bedömning. Enbart byggnadens storlek, vilka funktioner som finns eller byggnadens standard bör dock inte vara tillräckliga skäl för ett ifrågasättande. Fritidshus och gäststugor får exempelvis ha både kök och badrum utan att de blir en permanentbostad. Om nämnden bedömer att byggnaden är en permanentbostad och kraven för permanentboende inte uppfylls ska nämnden inte bevilja ansökan om bygglov eller ge startbesked. Om byggnadsnämnden i ett senare skede upptäcker att ett fritidshus eller en gäststuga används som permanentbostad kan nämnden ingripa med tillsyn om något krav inte är uppfyllt. (MÖD 2015-03-09 mål nr P 6630-14, MÖD 2015-03-18 mål nr P 6299-14 och MÖD 2022-01-26 mål nr P 1145-21)

Mål: P 6630-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 6299-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1145-21 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ett attefallshus är antingen en komplementbyggnad, som till exempel ett förråd eller ett växthus, eller en bostad, ett så kallat komplementbostadshus. Eftersom fritidshus är bostadshus kan ett attefallshus, som är ett komplementbostadshus, användas som fritidshus.

Attefallshus

Undantag från kraven för fritidshus

Undantagen från kraven för fritidshus anges på olika nivåer i regelhierarkin och finns i PBL, PBF eller BBR. När det gäller kraven på bostadsutformning och energihushållning undantas fritidshus enbart från kraven i BBR. Det innebär att det fortfarande finns grundläggande krav på bostadsutformning och energihushållning i PBL och PBF som gäller för fritidshus.

Tillgänglighet

Kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga för byggnader gäller inte för fritidshus med högst två bostäder. Undantaget finns redan på lagnivå, i PBL, vilket innebär att tillgänglighetskrav på byggnaden i PBL, PBF och BBR inte gäller för fritidshus.

Det grundläggande kravet i PBL på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på tomter gäller även för fritidshustomter. Det innebär att även på en fritidshustomt ska personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten. Tillgänglighetskravet på tomten gäller dock bara om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt. Kraven på tillgänglighet och användbarhet på tomter i BBR gäller inte för fritidshus.