Rivningsföreläggande

Rivningsföreläggande kan användas om ett byggnadsverk är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning och inte åtgärdas inom skälig tid.

Rivningsföreläggande, åtgärdsföreläggande eller förbud mot användning

Ett rivningsföreläggande kan föregås av ett åtgärdsföreläggande. Det förutsätter då att åtgärdsföreläggandet grundas på någon form av underhållsutredning som visar vilka underhållsåtgärder som behöver vidtas. Om ett åtgärdsföreläggande inte följs och byggnadsnämnden bedömer att det inte är lämpligt att förena det med en bestämmelse om att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad kan det bli aktuellt med ett rivningsföreläggande. Detta gäller särskilt om det föreligger fara för de som vistas i eller i närheten av byggnadsverket. Då kan det även bli aktuellt att besluta om förbud mot användning av hela eller delar av byggnadsverket. Det är dock inte möjligt att i samma beslut förelägga någon att antingen åtgärda byggnadsverket eller riva det. (RÅ 1971 ref. 34), (JO 1992/93 sid. 524)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 19 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 21 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 33 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 14 §

Vad som är lämpligt att välja när ett återställande är realistiskt blir beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Omfattas byggnaden av skyddsbestämmelser är det normalt inte någon tvekan om att det kan ställas krav på underhåll, särskilt med tanke på att fastighetsägaren i sådana fall kan ha fått ersättning för att byggnaden ska bevaras. Inom områden där krav på rivningslov föreligger men där varken rivningsförbud eller skyddsbestämmelser gäller kan situationen dock ibland bli komplicerad. Ett krav på underhåll kan i dessa fall leda till en ansökan om rivningslov från fastighetsägaren. Överväger byggnadsnämnden att stå fast vid kravet på underhåll och därmed avslå fastighetsägarens ansökan måste nämnden tänka på att ett avslag kan leda till ersättningsskyldighet för kommunen. (jfr Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik 11:21)

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 14 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 34 §

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 7 §

Regeringsrätten har slagit fast att byggnadsnämnden inte samtidigt kan besluta om rivningsföreläggande förenat med vite och föreläggande om att forsla bort rivningsmaterialet. Regeringsrätten anförde bland annat att en förutsättning för ett föreläggande om bortforsling av rivningsmaterial, var att det kunde grundas på att någon föreskrift enligt byggnadslagstiftningen inte har följts. Exempel kan vara skyldigheten att hålla tomt i vårdat skick eller förbudet att anordna upplag utan lov. Något sådant hade inte förekommit när föreläggandet beslutades och byggnadsnämnden ansågs därför ha saknat befogenhet att meddela föreläggandet. (RÅ 1987 ref. 170)

Vem riktas rivningsföreläggande till

Ett rivningsföreläggande ska riktas till ägaren av byggnadsverket. Om byggnadsverket byter ägare kan byggnadsnämnden med stöd av en bestämmelse i lagen om viten förelägga den berörde ägaren att lämna nämnden uppgift om den nya ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite. Förelägganden som gäller juridiska personer ska riktas direkt mot den juridiska personen och inte till dess ställföreträdare. (JO 1972 sid. 433)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 21 §

Lag (1985:206) om viten 5 §

Tillfälle till synpunkter

Innan byggnadsnämnden meddelar ett rivningsföreläggande ska byggnadsnämnden enligt förvaltningslagen ge ägaren av byggnadsverket tillfälle att yttra sig.

Förvaltningslag (2017:900) 25 §

Exempel på material som ska kommuniceras är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, remissvar och andra skrivelser från sådana som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt erhållit. Kommunicering behöver dock inte ske i fråga om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång eller om ärendet är så brådskande att avgörandet inte kan uppskjutas, till exempel med hänsyn till riskerna för människors hälsa och säkerhet.

Förvaltningslag (2017:900) 25 §

Möjlighet att åtgärda en byggnad

Byggnadsnämnden ska innan den meddelar ett rivningsförläggande i normalfallet först underrätta ägaren om sin syn på byggnadens bristfälliga skick och i ett särskilt beslut ge denne möjlighet att inom skälig tid sätta byggnaden i stånd. Sådana beslut kan överklagas. Först om ägaren inte följer beslutet får nämnden besluta om rivningsföreläggande. (RÅ 1977 2:41), (RÅ 1987 ref 170)

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3 §

Rivningsföreläggande får förenas med olika verkställighetsmedel

Ett rivningsföreläggande får förenas med vite eller med bestämmelser om utförande på den försumliges bekostnad. Har den utsatta tiden i föreläggandet gått ut utan att åtgärden har utförts kan byggnadsnämnden begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Nämnden har också möjlighet att istället för att begära handräckning utfärda ett nytt rivningsföreläggande.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 27 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 37 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 39 §

Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning 0 kap

Om ett rivningsföreläggande förenas med vite eller en upplysning om att åtgärden som föreläggandet avser kan komma att utföras på den försumliges bekostnad får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 6 §

Rivningsföreläggande kan gälla omedelbart

Som huvudregel gäller att ett beslut om föreläggande måste ha vunnit laga kraft innan det kan verkställas. Byggnadsnämnden får dock bestämma att ett beslut om rivningsföreläggande ska gälla omedelbart. Detta kan beslutas även om föreläggandet har förenats med vite eller bestämmelse om tvångsutförande. Det är inte avsett att den här möjligheten ska få generell användning utan byggnadsnämnden måste i varje särskilt fall pröva behovet av att beslutet ska gälla omedelbart. Nämnden ska särskilt ta hänsyn till om det är bråttom med att genomföra åtgärderna eller om det finns anledning att misstänka åtgärder i förhalningssyfte. (jfr Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:38)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 38 §

Anteckningar i fastighetsregistret

När byggnadsnämnden meddelat ett föreläggande ska nämnden genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten. Detsamma gäller när byggnadsnämnden återkallar ett sådant föreläggande. Byggnadsnämnden ska genast skicka besluten till inskrivningsmyndigheten och inte avvakta att besluten vinner laga kraft.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 40 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 42 §

Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande har följts ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten. Det ska också göras om föreläggandet har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 43,44 §§

Överklagande

Beslut om rivningsföreläggande får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3,8 §§

Förvaltningslag (2017:900) 42 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej