På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Brandtekniska klasser för branddörrar

Granskad: 

För branddörrar finns förutom de vanliga brandmotståndsklasserna E, I, W följt av tidsangivelse även några tilläggsklasser som det kan ställas krav på i byggreglerna beroende på var branddörren är placerad. Det gör att en branddörr kan ha långa krångliga beteckningar som EI2  15/EW 60-S200C3. En vanlig lägenhetsdörr ska däremot normalt ha klassen EI 30-S200, vilket kan uppfattas som krångligt nog. Nedan ska vi försöka reda ut begreppen.

Det är alltid dörren som helhet inklusive karm och tillbehör som testas och får en brandteknisk klass. Det är därför viktigt att följa tillverkarens monteringsanvisningar och använda de kombinationer av dörr och tillbehör som är testade och godkända tillsammans för att vara säker på att rätt funktion uppnås.

Brandmotståndet hos en dörr utgår ifrån tre huvudklasser, E, I och W vilka alltid efterföljs av en tidsangivelse i minuter.

5:231 Klassbeteckningar

Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i följande klasser

  • -   R bärförmåga,
  • -   RE bärförmåga och integritet (täthet),
  • -   REI bärförmåga, integritet och isolering,
  • -   E integritet,
  • -   EI integritet och isolering,
  • -   EI1 eller EI2 integritet och isolering för brandavskiljande fönster (som endast kan öppnas med verktyg, nyckel eller liknande) eller för branddörrar,
  • -   EW integritet och begränsad strålning.

Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningarna

  • -   M mekanisk påverkan,
  • -   Sa eller S200 brandgastäthet för dörrar,
  • -   C dörrar med dörrstängare i någon av klasserna C1–C5.
(BFS 2018:4). Allmänt råd Betydelsen av brandklasser framgår i SS-EN 13501 del 1–6. Exempel på klassbeteckningar: R 120, RE 60, REI 30, EI1 30, EI2 15/EW 30, EI 30, EI 60-C, E 15 och REI 60-M. Regler om byggprodukter med bedömda egenskaper framgår i avsnitt 1:4. (BFS 2014:3).

Därutöver används följande klassbeteckningar för material, beklädnader och ytskikt där beteckningar med index L avser material för rör

  • -   A1, A2, B, C, D, E
  • -   A1L, A2L, BL, CL, DL, EL

Brandteknisk klass A1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2, B, C, D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser:

  • -   s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser.
  • -   s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser.
  • -   s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser.
  • -   d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen.
  • -   d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd.
  • -   d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar.

Brandteknisk klass E är den lägsta klassen och kombineras med tilläggsklassen d2 om inget droppkrav uppfylls. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: A1, A2-s1,d0, B-s1,d0, D-s2,d0, DL-s3,d0. (BFS 2011:26).
  • -   Golvbeläggning A1fl, A2fl, Bfl, Cfl, Dfl, Efl.

Klassen A1fl är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2fl, Bfl, Cfl, Dfl kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser:

  • -   s1 golvmaterialet får avge en begränsad mängd med brandgaser.
  • -   s2 inget krav på begränsad produktion av brandgaser.

Klassen Efl är den lägsta klassen och kombineras inte med någon tilläggsklass. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: A1fl, Cfl-s1, Dfl-s1. (BFS 2011:26).
  • -   Kablar Aca, B1ca, B2ca, Cca, Dca, Eca.

Klassen Aca är den högsta klassen och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna B1ca, B2ca, Cca, Dca kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser:

  • -   s1 kabeln får avge mycket begränsad mängd med brandgaser.
  • -   s2 kabeln får avge begränsad mängd med brandgaser.
  • -   s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser.
  • -   d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från kabeln.
  • -   d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd.

– d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar.

Klasserna B1ca, B2ca, Cca, Dca kan även kombineras med någon av följande tilläggsklasser:

  • -   a1 kabeln får avge mycket begränsad mängd sura och frätande brandgaser
  • -   a2 kabeln får avge begränsad mängd sura och frätande brandgaser
  • -   a3 inget krav på begränsning av sura och frätande brandgaser

Klassen Eca är den lägsta klassen och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: Aca, Cca-s1,d1, Dca-s2,d2,a3, Eca. (BFS 2014:3).
  • -   Taktäckning klass BROOF (t2).
  • -   Beklädnad brandteknisk klass K210/B-s1,d0.
  • -   Motstånd mot sotbrand, klass G.

Klassbeteckning och tillämpliga tilläggsklasser ska minst motsvara de krav som anges i denna författning för att uppfylla kraven och tillåtas i respektive tillämpning. (BFS 2013:14).

E står för integritet mot brand och är ett täthetskrav att brand i form av sticklågor och liknande inte tar sig igenom konstruktionen. E-kravet ska alltid uppfyllas och kan användas som en självständig klass exempelvis E 30.

I står för isolering och är ett krav på maximal temperaturhöjning på den icke brandutsatta sidan på 140 C˚ och max 180 C˚ i enstaka punkter. I-kravet kombineras alltid med E-kravet och kan inte användas självständigt. I den europeiska standarden för branddörrar finns två varianter I1 och I2, beroende på var man mäter temperaturen vid provning. I1 är ett något tuffare krav än I2 beroende på mätpunkter nära karmen. Eftersom byggreglerna i Sverige accepterar både I1 och I2 skrivs oftast inte indexen 1 eller 2 ut, utan bara stora I, exempelvis EI 60.

W står för begränsning av strålning på ett avstånd av cirka en meter från dörren på den icke brandutsatta sidan. W kombineras alltid med E-kravet och kan inte användas självständigt. Det kan inte heller kombineras med I då W med automatik är uppfyllt om I är uppfyllt. Exempelvis finns klassen EW 60 men inte EIW 60 då den innefattas av EI 60.

Eftersom dörrarna inklusive montering provas i en så kallad brandugn där man kontinuerligt kontrollerar de olika kriterierna kan samma dörr få olika klasser beroende på när respektive funktion fallerar. Exempelvis kan en dörr i en provning få resultatet EI 30, EW 60, E 90. Det är sedan upp till dörrtillverkare om de vill deklarera alla klasser eller endast välja den som de anser lämplig att marknadsföra för en viss användning.

Krav på dörrar i BBR

Grundprincipen är att en branddörr ska ha samma klass som den brandcellsgräns den är placerad i. Exempelvis om en vägg har klass EI 60 så ska branddörren också vara i klass EI 60, men det finns vissa undantag och lättnader. Mot utrymningsväg kan till exempel ett lägre brandmotstånd accepteras eftersom det inte bör finnas något brännbart material i närheten av dörren och den normalt lätt kan observeras av räddningstjänsten vid insats.

5:534 Dörr, lucka och port

Dörrar, luckor och portar i en avskiljande konstruktion ska utformas så att brandcellsgränser upprätthålls. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Dörrar bör utformas i samma brandtekniska klass för brandcellsgränsen som anges i avsnitt 5:531 och 5:532. Dörrar som ansluter till utrymningsväg kan utformas i lägst brandteknisk klass EI 30-Sa. Utrymmen som är försedda med automatisk vattensprinkleranläggning eller som har en brandbelastning lägre än 250 MJ/m2 kan utformas med halva den brandtekniska klassen för aktuell byggnadsdel och utan krav på isolering, dock i lägst klass E 30. Dörrar till trapphus, med undantag för hissdörrar, bör vara täta, även i dörrens underkant. Sådana dörrar kan utformas med brandgastäthet S200. Dörrar till och i utrymningsväg som inte kan förväntas vara stängda bör förses med dörrstängare. Dörrar som kan förväntas vara stängda är till bostäder i verksamhetsklass 3, hissmaskinrum och teknikutrymmen. Vad som anges för dörrar gäller även för luckor och portar. Regler om dörrstängare finns även i avsnitt 5:254. (BFS 2018:4).

Branddörrar kan generellt utföras enligt följande princip:
"Dörrar med krav på brandmotstånd EI XX kan utformas i lägst klass EI15/EW XX ...."

5:2311 Dörrar Allmänt råd Dörrar med krav på brandmotstånd i klass EI XX kan utformas i lägst klass EI2 15/EW XX enligt SS-EN 13501-2 och där XX står för den tid i minuter som brandmotståndet motsvarar. För dörrar i klass A2-s1,d0 kan kravet på isolering, I, anses vara uppfyllt om temperaturstegringen på den från branden vända sidan är högst 280 °C i genomsnitt och högst 330 °C i enstaka punkter. För hissdörrar kan brandmotstånd upp till 120 minuter i klass E eller EI, verifieras med SS-EN 81-58. (BFS 2011:26).

Det innebär att istället för en dörr i klass EI60 kan en dörr i EI2 15/EW 60 accepteras. Anledning till det är att det för ståldörrar kan vara svårt att uppfylla I-kravet under en längre tid på grund av värmegenomföring i genomgående konstruktionsdelar och liknande. Eftersom ståldörrar mot bakgrund av beprövad erfarenhet ändå har bedömts tillräckligt säkra och för att undvika onödigt höga kostnader har därför den något krångliga kombinationen EI2 15/EW XX införts i BBR. Av samma anledning accepteras för obrännbara dörrar även något högre temperaturstegring på den icke brandutsatta sidan (maximalt 280 C˚ i genomsnitt och maximalt 330 C˚ i enstaka punkter).

Undantaget med högre temperaturer kommer dock att fasas ut under de närmaste åren när samexistensperioden för branddörrar löper och CE-märkning blir obligatorisk. För ytterdörrar skedde detta den 1 november 2019. Alla branddörrar som är avsedda att användas som ytterdörrar måste sedan dess vara CE-märkta och följa de europeiska klasserna när de sätts på marknaden (säljs/lämnar fabriken). De flesta branddörrar är dock innerdörrar och där är CE-märkning fortfarande inte möjlig då innerdörrsstandarden inte är klar. Observera att vanliga lägenhetsdörrar som inte utgör skydd mot yttre klimat i form av väder och vind räknas som innerdörrar.

Vad innebär klass C0-C5 för dörrar med självstängande funktion

Att branddörrar ska förses med en självstängande funktion markeras med att brandmotståndsklassen för dörrar har en tilläggsklass i någon av klasserna C0 till C5. Exempelvis betecknar EI 60-C5 en dörr med en timmes brandmotstånd och med dörrstängare avsedd för dörrar som används mycket ofta. I BBR används dock bara beteckning C utan tillhörande siffra. I det fallet avses klasserna C1-C5, eftersom klass C0 inte får användas.

Vad de olika C-klasserna innebär framgår av nedanstående tabell:

Klass  Avsedd användning  Antal testcykler
C0 Ingen fastställd användning (no performance determined) 1-499
C1 Uppställd i öppet läge (vanligen med rökdetektorstyrd magnetuppställning)  ≥ 500
C2 Lågfrekvent användning där det förutsätts finnas starka skäl att sköta underhållet. Exempelvis privata bostäder eller på större dörrar i industri och offentliga lokaler. ≥ 10 000
C3 Normalfrekvent användning där det förutsätts visst underhåll.  ≥ 50 000
C4 Högfrekvent användning där det förutsätts visst underhåll.  ≥ 100 000
C5  Mycket högfrekvent användning.  ≥ 200 000

Observera att det vid CE-märkning är branddörren inklusive tillhörande dörrstängare som testas som en helhet och sedan får beteckningen EI 30-C3 eller liknande.

En dörrstängare i sig har ingen egen brandmotståndsklass eller märkning i klass C0-C5 men det går om den är CE märkt som enskild produkt att utläsa av dess prestandadeklaration att den genomgått normal slitageprovning, vilket brukar vara 500 000 cykler.

Vad innebär det att dörrstängare bör utföras i lägst klass C1

I BBR anges inte vilken klass för självstängning som ska användas vid vilket tillfälle annat än att lägst klass C1 ska användas. Det är upp till byggherren att avgöra vilken dörrkombination som denne anser mest lämplig med avseende på funktion, pris, behov av framtida underhåll med mera. En lägre självstängningsklass kan kanske vara billigare i inköp men kräva större underhåll eller behöva bytas ut under byggnadens livslängd.

Självstängande dörrar med klass C0 får däremot som framgått ovan inte användas där det ställs krav på att dörrstängningsfunktion ska finnas i BBR. Anledningen är att självstängande dörrar med klass C0 inte har någon fastställd prestanda.

Röktäthetsklasser Sa och S200

Sedan 2012 finns krav på röktäthet för dörrar mot utrymningsväg i BBR. Kraven gäller därmed exempelvis vanliga lägenhetsdörrar mot trapphus. Det finns två olika röktäthetsklasser, Sa och S200. S200 har tills nyligen betecknats Sm och är identisk med den tidigare Sm-klassen.

Krav på klassen Sa finns generellt mot utrymningsväg, till exempel hotellrumsdörrar mot en korridor, och är ett krav som testas med rök i rumstemperatur (index a står för ambient temperature). Krav på klassen S200 finns för utrymningsvägar mot trapphus, till exempel lägenhetsdörrar, och testas med medelvarm rök (200 ˚C). För Sa är det möjligt att vid provningen ha en springa vid tröskeln, vilket det inte är för S200. Då det vid trapphus finns större risk att det kan finnas rök över hela dörrens höjd ställs därför krav på S200 i det fallet.

När är analytisk dimensionering möjlig

Analytisk dimensionering innebär att kraven i Boverkets byggregler uppfylls på ett annat sätt än att de allmänna råden följs. Då exempelvis röktäthetskraven står i allmänna råd och inte i föreskrift finns därför en möjlighet att göra analytisk dimensionering. Ett exempel på en sådan analytisk dimensionering skulle eventuellt kunna vara att använda en dörr med klass Sa även mot trapphus om den har en tät tröskel. Detta då hänvisningen till att S200 kan användas enligt BBR 5:534 främst finns i syfte att säkerställa tätheten just mot tröskeln. Observera att analytisk dimensionering är något som måste görs av byggherren i varje enskilt fall för att visa att byggreglerna uppfylls utifrån de risker som finns aktuell byggnad.

Hur täta är branddörrar utan röktäthetsklass S

En vanlig branddörr i till exempel klass EI 30 har ingen säkerställd röktäthet men är ändå ganska tät mot rök och brandgaser. E-kravet mäts genom att varma brandgaser och sticklågor inte får tränga igenom dörren eller karmen på ett sätt som gör att antändning kan ske på andra sidan, vilket i sig garanterar en viss täthet. Fram till 2012 var därför E-kravet också nivåsättande för brandgastäthet även för dörrar mot utrymningsvägar. Kravet på EI-klass, särskilt i kombination med krav på ljudisolering, innebar därför att svenska lägenhetsdörrar generellt hade ett bra skydd mot rökspridning även innan S-kravet infördes.

Vilken brandteknisk klass ska dörrar i befintliga byggnader ha

Grunden är att de krav som gällde när byggnaden uppfördes eller senast ändrades ska upprätthållas under byggnadens livstid, dvs. brandskyddet får inte bli sämre bara för att byggnaden blir äldre. Vilka krav som gällde när din byggnad uppfördes eller senast ändrades går att läsa i äldre byggregler.

Här kan du läsa mer om äldre byggregler

Om man ändrar i en befintlig byggnad, till exempel byter lägenhetsdörrar så är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla kraven som gäller vid uppförande av nya byggnader. En lägenhetsdörr mot ett trapphus ska då till exempel uppfylla brandklass EI 30-S200. Dock ska man ta hänsyn till ändringens om fattning, byggnadens förutsättningar och varsamhetskravet. Vad detta innebär finns att läsa i BBR avsnitt 1:22 och 5:8.

Kolla din egen dörr

Om du vill veta vilken brandklass din egen dörr har finns det några enkla sätt att ta reda på det. Börja med att kontrollera om det finns någon märkning på dörrbladet i ögonhöjd på karmsidan. En ny lägenhetsdörr bör vara märkt med EI 30-S200 eller EI 30-Sm och en relativt ny dörr med EI 30. Dörrar i äldre klass B 30 kan anses motsvara EI 30.
Det finns även två enkla test för att själv testa dörrens täthet.

  1. Kolla att inget ljus sipprar igenom när det är helt mörk på ena sidan av dörren och ljust på den andra.
  2. Testa på några olika ställen med ett vanligt A4 papper att det är tätt mellan dörr och karm. Stoppa in pappret mellan dörr och karm och stäng sedan dörren. Om pappret går att dra igenom utan något direkt motstånd är dörren inte tillräckligt tät. Går det inte att dra i pappret alls är dörren tät men risk finns att den kan kärva. Om pappret går att dra igenom med viss eller ganska stor tröghet, men utan att det går sönder, brukar det vara lagom.

Veta mer

I webbutbildningen "Brandskydd i PBL " kan du fylla på dina kunskaper om brandskydd. Ta del av utbildningen under rubriken "Webbutbildningar" i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen