På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Andra aktörer

Granskad:

Ett flertal aktörer i samhället berörs av plan- och bygglagstiftningens bestämmelser i lov- och byggskedet. Vissa är nämnda i lagen och omfattas då direkt av bestämmelserna medan andra berörs mer indirekt.

Riksdag och regering

Staten anger ramarna för planering och byggande genom plan- och bygglagen, PBL, som beslutas av riksdagen och plan- och byggförordningen, PBF, som beslutas av regeringen.
Regeringen har även en roll som överprövande myndighet om länsstyrelsens beslut att upphäva ett lov eller förhandsbesked överklagas. Regeringen ska också pröva ärenden som har överklagats hos mark- och miljödomstol och rör en fråga som har särskild betydelse för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

Statliga myndigheter

Det finns ett antal statliga myndigheter som kan ha en roll vid bland annat lov, förhandsbesked och tillsyn. Länsstyrelsen har en central och samordnande roll för de statliga myndigheterna.

Här kan du läsa mer om länsstyrelsens roll.

Lantmäterimyndigheten

I lov- och byggskedet har Lantmäterimyndigheten ingen lagstadgad roll. Men en av förutsättningarna för bygglov är att fastigheten överensstämmer med detaljplanen. I vissa fall krävs då att lantmäterimyndigheten genomför en så kallad förrättning där man bildar eller ändrar en fastighet i enlighet med detaljplanen. För att exempelvis reda ut frågan om lämplig utfart kan anordnas från tomten kan byggnadsnämnden remittera ett bygglovsärende till lantmäterimyndigheten.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

31 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

I vissa kommuner finns det kommunala lantmäterimyndigheter och dessa har samma roll och ansvar som den statliga lantmäterimyndigheten.

Trafikverket

Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. De ansvarar även för byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. Trafikverket kan vara remissinstans avseende trafikfrågor i ett lovärende. De kan även vara sakägare eller vara den som söker lov.

Försvarsmakten

Försvarsmakten har ansvar att upprätthålla de områden och funktioner som är av riksintresse för totalförsvarets militära del. Det sker bland annat genom att yttra sig i lovärenden.

Försvarsmaktens områden och funktioner kan vara utpekade som riksintresseområden eller områden av betydelse för totalförsvarets militära del enligt miljöbalken, MB. Den militära verksamhet som pågår medför i de flesta fall en omgivningspåverkan, därför redovisar försvaret även så kallade influensområden. Influensområdets fysiska utbredning från till exempel skjutfält eller flygplats varierar beroende på verksamhetens art.

9 §
  Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Vid lovprövning utanför detaljplan ska kommunen pröva om åtgärden påtagligt motverkar totalförsvarets intressen eller om åtgärden påtagligt försvårar tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna inom ett riksintresseområde. En sådan prövning ska dock inte göras om åtgärden är en kompletteringsåtgärd. För att kunna göra denna bedömning bör kommunen skicka ansökningar om bygglov och förhandsbesked som medger höga objekt av något slag, så som vindkraftverk, master eller höga byggnader samt ansökningar som berör influensområden på remiss till försvaret.

31 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

2 §
  Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. En god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens skall främjas.

Vid planläggning skall hänsyn tas till förhållandena i angränsande kommuner.

Vid planläggning skall miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap.
miljöbalken följas.

Det som sägs i första-tredje styckena skall beaktas även i andra ärenden enligt denna lag. Lag (2007:1303) .

9 §
  Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Försvarsmakten kan i vissa fall vara en sådan sakägare som ska underrättas och ges tillfälle att yttra sig över en ansökan om bygglov eller förhandsbesked.

25 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
   1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .

11 §
  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
   1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
   2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
   3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
   4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .

11 a §
  Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2020:76) .

11 b §
  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 11 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i
6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med läns-
styrelsen. Lag (2020:76) .

11 c §
  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .

11 d §
  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. vilket område detaljplanen avser,
   2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   3. var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
   4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
   5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76) .

11 e §
  Under samrådstiden ska kommunen hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 8-10 §§ finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) .

Boverket

Boverket har till uppgift att ge råd och stöd om, följa upp och analysera samt regelbundet sammanställa erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen. Boverket ska ge tillsynsvägledning när det gäller tillsynen enligt PBL och PBF. Boverket är marknadskontrollmyndighet över byggprodukter och ansvarar för tillsynen över vissa byggprodukters lämplighet.

19 §
  Boverket ska ge råd och stöd om, följa upp och analysera samt regelbundet sammanställa erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Sammanställningen ska lämnas till regeringen.

13 §
  Boverket och länsstyrelsen ska ge tillsynsvägledning när det gäller tillsynen enligt plan- och bygglagen (2010:900) och denna förordning på det sätt som närmare framgår av 14 och 15 §§.

Myndigheterna ska aktivt verka för samordning och samverkan i tillsynsvägledningen.

5 §
  Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen
(2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 1, 2, 3, 5, 8 eller 9.

Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.

Boverket har möjlighet att utfärda allmänna råd till plan- och bygglagstiftningen samt utfärda föreskrifter i de fall regeringen har bemyndigat verket att göra det. Boverkets byggregler, BBR, är ett sådant exempel.

Övriga myndigheter

Även andra statliga myndigheter kan ha betydelse i lov- och byggprocessen, till exempel Arbetsmiljöverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

15 §
  Om samrådet rör byggåtgärder som avser en arbetslokal eller ett personalrum för arbetstagare som ska utföra arbete för en arbetsgivares räkning, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor
(arbetsmiljömyndigheten) och en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet. Om det behövs, ska nämnden även i andra fall ge arbetsmiljömyndigheten tillfälle att delta i samrådet.

Om samrådet rör byggåtgärder som avser tillfälliga personalbostäder för sammanlagt minst tio boende ska byggnadsnämnden ge en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet.

Vid tillämpningen av denna paragraf ska det som gäller i fråga om arbetstagare också gälla andra som enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska likställas med arbetstagare.

17 §
  Om samrådet avser en befintlig byggnad som innehåller ett skyddsrum, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som avses i 3 kap. 1 § lagen (2006:545) om skyddsrum tillfälle att yttra sig.

Domstolarna har en lagstadgad roll när beslut i lov- och byggprocessen överklagas.

6 §
  Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som avses i 4, 5 och 5 a §§ och andra beslut av en statlig förvaltningsmyndighet enligt denna lag får överklagas till mark- och miljödomstol. Lag (2017:424) .

Justitieombudsmannen, JO, har till uppgift att på riksdagens vägnar granska tillämpningen av lagar och andra författningar i offentlig verksamhet, därmed även byggnadsnämndens arbete.

2 §
  Under ombudsmännens tillsyn står
   1. statliga och kommunala myndigheter,
   2. tjänstemän och andra befattningshavare vid dessa myndigheter,
   3. annan som innehar tjänst eller uppdrag, varmed följer myndighetsutövning, såvitt avser denna hans verksamhet,
   4. tjänstemän och uppdragstagare i statliga affärsverk, när de för verkens räkning fullgör uppdrag i sådana aktiebolag där staten genom verken utövar ett bestämmande inflytande.

I fråga om befattningshavare vid försvarsmakten omfattar tillsynen dock endast befäl av lägst fänriks grad och dem som innehar motsvarande tjänsteställning.

Ombudsmännens tillsyn omfattar ej
   1. riksdagens ledamöter,
   2. riksdagsstyrelsen, Valprövningsnämnden, Riksdagens överklagandenämnd eller riksdagsdirektören,
   3. riksbanksfullmäktige samt ledamöter av direktionen i Riksbanken utom såvitt avser deltagande i utövning av Riksbankens beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta-
och kreditreglering,
   4. regeringen eller statsråd,
   5. justitiekanslern samt
   6. ledamöter av beslutande kommunala församlingar.

Ombudsmännen står ej under tillsyn av varandra.

Med befattningshavare förstås i denna lag, om inte annat framgår av sammanhanget, person som står under ombudsmännens tillsyn. Lag (2009:179) .

Kommunala nämnder och förvaltningar

De kommunala nämnder och förvaltningar som främst har betydelse för hanteringen av lov och byggande enligt PBL är räddningstjänsten och miljömyndigheten. Även andra kommunala nämnder och förvaltningar, som till exempel den eller de som ansvarar för gator, parker, vatten och avlopp, kan bidra med sakkunskap i lov- och byggärenden. Detta kan ske genom remittering eller samråd.

Exploatörer

Ofta används begreppet exploatör för den som initierar eller genomför ett byggprojekt. Såväl privatpersoner som företag, kommun och stat kan agera exploatör. Begreppet exploatör nämns inte i PBL och lagen innehåller inga bestämmelser riktade mot exploatörer. I PBL används istället begreppet byggherre.

Byggherrar

Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommunal förvaltning eller en myndighet. Byggherrar kan vara såväl lekmän som professionella inom byggområdet.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Byggherren skall se till att alla bygg-, rivnings- eller markåtgärder utförs enligt bestämmelserna i PBL och enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av PBL. Det kan till exempel vara att invänta startbesked innan arbetet påbörjas. Byggherren skall också se till att kontroll och provning utförs enligt den kontrollplan som är fastställd i startbeskedet. Det här innebär bland annat att byggherren ska se till att lov följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls. Plan- och bygglagstiftningens krav gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Byggherren kan även ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter.

Kontrollansvarig

För vissa lov- eller anmälanpliktiga åtgärder ska byggherren ha en kontrollansvarig. Den kontrollansvarige ska bistå byggherren med sakkunskap och måste vara certifierad för uppdraget. Den kontrollansvarige ska tillsammans med byggherren ta fram ett förslag till kontrollplan för den aktuella åtgärden.

9 §
  För den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som
   1. har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kan styrka detta med ett bevis om certifiering, och
   2. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.

Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter.

Den certifiering som avses i första stycket 1 ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete. Lag (2011:795) .

10 §
  Trots 9 § krävs det inte någon kontrollansvarig i fråga om
   1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat, eller
   2. andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 §.

11 §
  En kontrollansvarig ska
   1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
   2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
   3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
   4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
   5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
   6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
   7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2020:603) .

Det är visserligen byggherrens ansvar att se till att kraven i PBL uppfylls och att kontroller görs i tillräcklig omfattning. Den kontrollansvarige ska dock se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs.

11 §
  En kontrollansvarig ska
   1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
   2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
   3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
   4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
   5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
   6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
   7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2020:603) .

Ägare

Ägare av byggnadsverk har ett ansvar att sköta och underhålla byggnadsverket så att utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Tomter ska hållas i vårdat skick och ägaren ska sköta den så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och trafiken inte uppkommer. Ägare är också skyldiga att genomföra till exempel ventilations- och hissbesiktningar.

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

15 §
  En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.

1 §
  För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

8 §
  Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras
   1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),
   2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år
(återkommande besiktning), eller
   3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).

Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i
8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2018:103).

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen