På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ta tillvara tomtens förutsättningar

Granskad:

God gestaltning av utemiljö tar avstamp i platsens inneboende kvaliteter där utformningen behöver samspela med såväl omgivning som med byggnadsverk. Nedan beskrivs några förutsättningar som ger ett bra utgångsläge för gestaltning av utemiljön. 

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola och skolmiljö ute.
På Hemsjö skola i Alingsås finns en stor ek och en fornlämning som har integrerats i lekmiljön och ger mycket karaktär till utemiljön. Ett uppbyggt trädäck skyddar själva fornminnet. Arkitekt: Okidoki. Landskapsarkitekt: Norconsult. Foto: Jonna Berg

Att tänka på vid gestaltningen

  • Utgå från landskapets kvaliteter och ta tillvara varierad topografi, stora träd och vegetation.
  • Gårdens höjdsättning, och ibland även byggnadens golvhöjd kan behöva anpassas till marknivåerna vid det vegetationsområde som ska sparas. Att identifiera vegetationsområden som ska sparas måste därför ske tidigt i processen.
  • Ta hänsyn till tomtens ljus- och klimatförhållanden vid placering av byggnader och olika funktioner samt vegetation som ska sparas så att det finns skuggiga och svala platser sommartid och varmare och soliga platser under vinterhalvåret. 
  • Ett tidigt samarbete mellan arkitekterna för byggnaden och utemiljön är viktigt för att skapa en bra helhet. Detta gäller inte minst när byggnadens placering och höjd ska beslutas.

Landskapets kvaliteter

Landskapets och tomtens inneboende kvaliteter i form av natur- och kulturvärden, topografi och vegetation kan ge många kvaliteter till utemiljön vid förskolan eller skolan.  Genom att ta tillvara och utveckla dessa kan lek- och lärmiljöer på förskola och skola bli unika för platsen och visa på samband med landskapet runtomkring.

Varierad topografi är en tillgång

Höjdskillnader på tomten är oftast en tillgång. Genom en varierad topografi och utnyttjande av platsens olika nivåer kan rumslighet förstärkas och ge fysiska utmaningar genom trappor och ramper, slänter, murar, utsiktsplatser och lågpunkter. Höjdskillnader är oemotståndliga för barn och stimulerar till rörelse.

Tänk på att:

  • Sluttningar mot sydväst är varma och ljusa och därför populära att vistas på, inte minst under våren.
  • På sluttningar mot nordost ligger snön kvar länge vilket är en fördel i en pulkabacke.
  • Genom spänger och svagt sluttande gångstråk kan en varierad topografi göras tillgänglig för alla i större utsträckning.
På Lilla Alby skola i Sundbyberg har en bergsknalle bevarats mitt på skolgården. Den utgör både en robust och en varierad lekmiljö för barnen på skolan. Landskapsarkitekt: Funkia. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Identifiera och bevara befintlig vegetation och terräng för upplevelsevärden och kvaliteter

För såväl lek som för pedagogisk verksamhet är ytor med natur viktiga. Finns det befintlig terräng och vegetation på tomten är det oftast värt både extra ansträngning och kostnader att spara den och säkerställa dess fortsatta utveckling. Anledningen är att det kan vara svårt att etablera växter på förskolegårdar och skolgårdar på grund av det höga slitaget. Det tar många år innan nyplanterad vegetation blir användbar och robust nog för lek. Gårdens höjdsättning, och ibland även byggnadens golvhöjd kan behöva anpassas till marknivåerna vid det vegetationsområde som ska sparas. Att identifiera vegetationsområden som ska sparas måste därför ske tidigt i processen.

Tänk på att:

  • Stora och äldre befintliga träd ger flera kvaliteter och upplevelsevärden till utemiljön. De har ofta högre biologisk mångfald än yngre träd och sommartid skänker de skugga.
  • Större stenar eller hällar är både slitstarka och attraktiva för lek.
  • Spara flerstammiga träd och träd med lågt sittande grenar, liksom buskträd och större buskar med sega grenar. De fungerar som klätterträd för mindre barn.
  • Täta buskage som är tillräckligt breda för att skapa rumsupplevelse är värdefulla, liksom naturlika planteringar med olika arter och skogsbryn. Här kan barn organisera egna platser och använda sig av det lösa material som finns på platsen.
  • Skogspartier ger en alldeles speciell karaktär genom den variation och naturkaraktär som en etablerad flora och fauna ger.
På Kristofferskolan i Bromma, Stockholm, har den naturliga vegetationen och topografin sparats och bidrar med många kvaliteter. Landskapsarkitekt: Erik Asmussen. Foto: Lena Jungmark/Boverket
Regler om hänsyn till tomtens förutsättningar:

En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska också ordnas så att naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara. (8 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL)

Tomter med en på platsen naturligt uppvuxen vegetation är i allmänhet tåligare mot slitage än nyanlagda och nyplanterade tomter. Byggnads- och anläggningsarbeten bör därför utföras så att skador på mark och vegetation så långt möjligt undviks. (jfr prop. 1985/86:1 s.517)

Samspel mellan byggnaderna och utemiljön

Ett bra samspel mellan utemiljön och lokalerna inomhus underlättar för barn och pedagoger att nyttja hela förskole- och skolmiljön. Vissa grundläggande beslut fattas tidigt i projekteringsprocessen och är svåra att ändra senare, exempelvis entréernas placering och golvhöjd.  Ett tidigt samarbete mellan arkitekterna för byggnaden och för utemiljön är därför viktigt, inte minst när det gäller byggnadens placering och höjd. Det avgör vilka delar av gården som hamnar i slagskugga och därmed blir mindre använda.

Barnens och pedagogernas nyttjande och kontakt med utemiljön påverkas av möjligheten att ta sig ut direkt från de rum verksamheten bedrivs i. Entréer från klassrum eller kapprum som leder direkt ut i en omsorgsfullt gestaltad utemiljö underlättar för utevistelse och lärande utomhus.

På Brogårdaskolan i Bjuv har varje klassrum en dörr ut till en innergård som vetter mot skolgården. Här finns ett fint samspel mellan inne och ute. Arkitekt: Codesign. Landskapsarkitekt: Era Landskap. Foto: Linda Gustafsson Luthener

Utblickar mot grönska från rummen påverkar både barns och pedagogers återhämtning inomhus och förbättrar elevernas inlärning, och ger samtidigt möjlighet att studera natur inifrån rummen. Uppvuxen vegetation kan dämpa solinstrålningen genom att fönsterrutorna skuggas.

Små byggnader på gården påverkar rumsbildningen och ger ofta möjlighet att skapa attraktiva vrår och hörnor med goda klimatförhållanden. Klokt placerade förråd och hus för återvinning kan till exempel avskärma trafik och angöringsytor, och bidra till gårdens ändamålsenlighet och funktion.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen