Tillsyn över takkonstruktioner med underspända takstolar

Efter ett allvarligt takras på en idrottshall i Kiruna under vintern 2019/2020 konstaterade Statens haverikommission, SHK, att det fanns fler byggnader med liknande takkonstruktion i Sverige. SHK rekommenderade därför alla byggnadsnämnder att utvärdera dessa ur säkerhetssynpunkt för att undvika fler takras. För att underlätta byggnadsnämndernas tillsynsarbete har Boverket på denna sida samlat information, regler och vägledning som kan vara användbar för de som utför tillsynen.

Statens haverikommission, SHK, har utrett ett allvarligt takras på idrottshallen Tarfalahallen som skedde i Kiruna den 7 mars 2020. Haverikommissionens slutgiltiga utredning hittar du under ”Relaterad Information”. SHK har konstaterat att det finns fler byggnader med liknande takkonstruktion i Sverige. Dessa byggnader bör enligt SHK utvärderas ur säkerhetssynpunkt och detta bör ha skett innan vintern 2020/2021. På grund av detta har SHK gjort en anmälan med säkerhetsrekommendationer till byggnadsnämnderna i alla Sveriges kommuner. Syftet med anmälan är att undvika att en liknande händelse inträffar igen. Om en kommun inte utvärderat dessa byggnader innan vintern 2020/2021 bör en utredning genomföras snarast. SHK:s anmälan kan fungera som vägledning för hur utredningen kan genomföras. (Förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor 17 §)

Vilken sorts takkonstruktion gäller anmälan?

Anmälan gäller generellt takkonstruktioner med limträ av typ underspända takstolar eller underspända balkar. I SHK:s slutrapport framgår att dessa konstruktionstyper ofta har känslig stabilitet, vilket kan fordra särskilt beaktande. Anmälan avser således inte enbart den specifika konstruktionstyp som fanns i Tarfalahallen.

SHK:s anmälan samt SHK:s rapport finns under ”Relaterad information”.​

SHK:s säkerhetsrekommendation

SHK rekommenderade byggnadsnämnden eller motsvarande kommunal nämnd att inom ramen för sitt tillsynsuppdrag och inför vintern 2020/2021:

• Undersöka om byggnader med underspända limträtakstolar, finns, byggs eller projekteras i verksamhetsområdet.

Om sådana byggnader finns i verksamhetsområdet:

• Tillse att en bedömning av takkonstruktionens bärförmåga, särskilt med avseende på instabilitet, genomförs på identifierade sådana byggnader.
• Tillse att det kontrolleras att byggnadens bärande struktur är utförd i enlighet med konstruktionsritningarna.
• Tillse att möjliga brottsmekanismer analyseras och att identifierade problem med instabilitet i konstruktionen åtgärdas.
• Kontrollera att fastighetsägare och byggnadsförvaltare har rutiner för snöskottning av taken på identifierade byggnader.

SHK emotsåg besked senast den 15 oktober 2020 om vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av de rekommendationer som lämnats i anmälan. Om en kommun ännu inte genomfört undersökningar och åtgärder enligt SHK:s rekommendationer men planerar att göra det, behöver inte anmälan till SHK göras.

Boverkets vägledning till SHK:s säkerhetsrekommendation

Måste byggnadsnämnden följa SHK:s säkerhetsrekommendationer?

Byggnadsnämnden ska som tillsynsmyndighet pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i PBL och i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av PBL. Takraset i Kiruna beror på en bristfällig takkonstruktion och enligt SHK finns det fler byggnader med liknande takkonstruktioner i landet. Enligt Boverkets uppfattning innebär det att det finns starka skäl för landets byggnadsnämnder att inom ramen för sitt tillsynsansvar genomföra de undersökningar som SHK rekommenderar och att ingripa med användningsförbud och rättelseföreläggande när det finns skäl till det. (PBL 11 kap. 5 §)

Enligt Boverkets uppfattning är det inte något krav enligt plan- och bygglagstiftningen att fastighetsägare och byggnadsförvaltare ska ha rutiner för snöskottning av tak. Att kontrollera om det finns rutiner för snöskottning av taken på identifierade byggnader är därför inget byggnadsnämnden måste göra inom ramen för sitt tillsynsansvar.

Vad ska byggnadsnämnden göra?

Med anledning av SHK:s anmälan ska byggnadsnämnden, enligt Boverkets uppfattning, göra följande åtgärder:

• Upprätta ett tillsynsärende
• Identifiera byggnader med riskkonstruktion

Om det inte finns byggnader med riskkonstruktion inom kommunen:

• Avsluta tillsynsärendet

Om det finns byggnader med riskkonstruktion inom kommunen:

• Upprätta ett tillsynsärende för varje byggnad
• Se till att takkonstruktionens bärförmåga bedöms
• Se till att möjliga brottsmekanismer åtgärdas

Upprätta ett tillsynsärende

När anmälan från SHK kommit in till förvaltningen ska anmälan registreras och den bör hanteras i ett eget tillsynsärende. Det bör även planeras hur tillsynsarbetet ska gå till och vem eller vilka som ska handlägga ärendet. Byggnadsnämndens förtroendevalda bör informeras om tillsynsärendet. (Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 5 kap. 1-2 §§)

Byggnader med riskkonstruktion ska identifieras

Byggnadsnämnden ska undersöka om det finns befintliga byggnader med liknande takkonstruktion i kommunen. Det handlar i många fall om idrottshallar eller andra byggnader dit allmänheten har tillträde. Men det kan även vara andra byggnader som till exempel mässhallar, köpcentrum, industrilokaler eller lagerlokaler. Byggnader med denna takkonstruktion kan vara under projektering eller uppförande och det är viktigt att identifiera även dessa.

Hur undersökningen går till kan variera från kommun till kommun och nämnden kan behöva använda flera olika informationskällor. Information kan finnas till exempel i bygglovsarkivet, i ärendehanteringssystemet, hos kommunens fastighetskontor och på kommunkartor. Även kommunens register över lokaler som går att hyra såsom idrottshallar, simhallar, ishallar, gymnastiksalar, mässhallar, ridhallar, arenor och aktivitetshus kan vara en informationskälla. Även lokalkännedom hos tjänstemän och förtroendevalda är en viktig källa för att kunna hitta byggnader som kan ha berörd takkonstruktion. Det kan finnas anledning att kontakta ägare och att göra tillsynsbesök på plats för att ta reda på vilken takkonstruktion olika byggnader i kommunen har.

Avsluta tillsynsärendet 

Om byggnadsnämnden vid sin undersökning kommer fram till att det inte finns några byggnader med liknande takkonstruktion i kommunen kan tillsynsärendet avslutas.

Upprätta ett tillsynsärende för varje byggnad

Om byggnadsnämnden vid sin undersökning kommer fram till att det finns byggnader med liknande takkonstruktion i kommunen bör det upprättas ett tillsynsärende för varje byggnad.

Se till att takkonstruktionens bärförmåga bedöms

Om det finns byggnader med liknande takkonstruktion ska byggnadsnämnden se till att det görs en bedömning av takkonstruktionens bärförmåga på dessa byggnader. Både projekteringen och att byggnadens bärande struktur är utförd i enlighet med konstruktionshandlingarna ska bedömas.

Nämnden bör kontakta byggnadens ägare snarast möjligt och informera om att byggnaden har en riskkonstruktion och att en undersökning av takkonstruktionens bärförmåga, särskilt med avseende på instabilitet, behöver göras.

Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bärförmåga, stadga och beständighet. (PBL 8 kap. 4 §)

Ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till

• att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
• oacceptabla större deformationer,
• skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
• skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.

Ett byggnadsverk ska uppfylla de regler som gällde då det uppfördes.

Se till att möjliga brottsmekanismer åtgärdas

Om det vid en undersökning av en takkonstruktions bärförmåga identifieras möjliga brottsmekanismer i byggnader med denna takkonstruktion ska nämnden ingripa med tillsyn och se till att det åtgärdas.

Om undersökningen kommer fram till att byggnadens takkonstruktion har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det får byggnadsnämnden förbjuda användningen av hela eller delar av byggnaden. Förbudet får dock inte göras mer omfattande än vad säkerheten kräver. Kan bristerna hänföras till en viss del av en byggnad ska förbudet begränsas till att avse den bristfälliga delen. Ett användningsförbud får förenas med vite. (PBL 11 kap. 33 § och 37 §)

Om det visar sig att en byggnad inte uppfyller kravet på bärförmåga, stadga och beständighet får byggnadsnämnden besluta om rättelseföreläggande. Ett rättelseföreläggande riktas till fastighetsägaren eller byggnadens ägare och kan förenas med vite. Om ett rättelseföreläggande inte följs kan byggnadsnämnden begära handräckning hos kronofogdemyndigheten. Byggnadsnämnden har också en möjlighet att förena ett rättelseföreläggande med beslut om att rättelse ska ske på den försumliges bekostnad. På dessa sätt kan byggnadsnämnden säkerställa att rättelse sker även i de fall som ägaren inte självmant vidtar en rättelse. (PBL 11 kap 20, 27, 28, 37 och 39 §)

Om de ändringar av konstruktionen som ska göras avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende kan åtgärden kräva bygglov. (PBL 9 kap. 2 §)

I de flesta fall kommer det krävas en anmälan för åtgärderna eftersom det är en ändring som innebär att konstruktionen av en byggnads bärande delar berörs. (PBF 6 kap. 5 §)

Rapportera till SHK

Tidigare skulle byggnadsnämnden rapportera till SHK. Då detta skulle gjorts senast den 15 oktober 2020 behöver detta inte längre göras. Det är fortfarande viktigt att påbörja tillsynsärenden om så inte gjorts samt att slutföra påbörjade tillsynsärenden.

Hur ska kommunen hantera nya bygglovsansökningar för byggnader med underspända takstolar?

Om en ansökan om bygglov gäller en byggnad med underspända takstolar bör takkonstruktionen diskuteras på det tekniska samrådet. Byggnadsnämnden bör exempelvis fråga om vilken kompetens byggherren har i projektet, hur man har arbetat och hur man tänker fortsätta arbeta. Några bra konkreta exempel på vad som kan diskuteras är hur kontrollplanen har tagits fram och hur dimensioneringskontrollen har hanterats. Det är inte nämndens uppgift att i detalj granska alla handlingar eller ta ställning till om den enskilda konstruktionen uppfyller kraven.

Så länge de utförs på rätt sätt behöver underspända limträbalkar inte vara olämpliga. När kontrollplanen tas fram bör dock riskbedömningen ske med särskild omsorg. Eftersom detaljutförandet kan vara helt avgörande bör man noga kartlägga riskerna och utifrån det föra in specifika kontrollpunkter. Det är viktigt att byggherren involverar kontrollansvarig, konstruktörer, leverantörer och andra berörda för att gå igenom vilka moment de känner till som är extra känsliga och viktiga samt att byggherren sedan redovisar det på ett trovärdigt vis. Boverkets nya vägledning för kontrollplanearbetet pekar just på vikten av att göra riskbedömningar.

Punkterna i kontrollplanen kan baseras både på övergripande krav på bärförmåga och på detaljerade verifieringspunkter enligt Eurokod. Det är särskilt viktigt att bärverksanalysen utförs på lämpligt vis, det vill säga hur krafter fördelas i konstruktionen. En lämplig utgångspunkt är att följa det allmänna rådet till 25 § i Avdelning A i EKS 11.

Vem gör vad?

Vad är byggnadsnämndens ansvar?

Byggnadsnämnden är den myndighet som ansvarar för samhällets tillsyn över att det som byggs och att den befintliga byggda miljön uppfyller de bestämmelser och beslut som gäller enligt plan- och bygglagstiftningen. Byggnadsnämnden ska genom tillsyn se till att lagstiftningen följs och att felaktigheter och brister åtgärdas.

Vad är ägarens ansvar?

Ägaren till en byggnad ansvarar för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs.

Vad är Boverkets ansvar?

Boverket tar bland annat fram föreskrifter och vägledningar till plan- och bygglagstiftningen. För att underlätta byggnadsnämndernas tillsyn har både Boverket och länsstyrelsen ett tillsynsvägledningsansvar. Boverket ska ge tillsynsvägledning till länsstyrelsen i plan- och byggfrågor. Båda två ska ge tillsynsvägledning till byggnadsnämnden genom råd och stöd i deras tillsynsarbete.