Bygglovsbefriad tillbyggnad utanför detaljplan

Utanför ett område med detaljplan är det möjligt att i vissa fall göra en liten tillbyggnad till ett en- och tvåbostadshus utan bygglov.

Det krävs bygglov för tillbyggnad. På vissa platser får man dock göra en liten tillbyggnad på en- och tvåbostadshus utan bygglov. Detta undantag gäller om fastigheten ligger utanför område med detaljplan och utanför en "sammanhållen bebyggelse där bygglov krävs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen". Det krävs, i de flesta fall, heller ingen anmälan för att göra en sådan tillbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en tillbyggnad ska kunna uppföras utan bygglov:

  • tillbyggnaden ska göras utanför ett område med detaljplan
  • den ska göras utanför ett område med "sammanhållen bebyggelse där bygglov krävs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen"
  • det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus
  • tillbyggnaden ska vara liten
  • den ska placeras minst 4,5 meter från gräns
  • att tillbyggnaden inte kräver bygglov enligt de områdesbestämmelser som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Vad är en tillbyggnad?

I plan- och bygglagen, PBL, definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Med tillbyggnad avses alla åtgärder som ökar en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker. Det betyder att en volymökning uppåt, åt någon sida eller nedåt räknas som en tillbyggnad. Däremot bör inte en tilläggsisolering vara en tillbyggnad. Att en vind inreds inom befintlig byggnadsvolym utgör inte heller en tillbyggnad. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 501, 676 och jfr prop. 2009/10:170 sid. 152)

I praktiken har det varit oklart om vissa åtgärder ska räknas som tillbyggnader eller inte, till exempel takkupor, balkonger och altaner. Förekomsten av tak och väggar, storlek, avstånd till mark samt visuellt intryck är faktorer som enligt MÖD kan beaktas vid bedömningen om en åtgärd är en tillbyggnad. Av flera avgöranden framgår att något absolut krav på att utrymmet ska vara omgärdat av väggar inte finns.

Här kan du läsa mer om vad en tillbyggnad är

Var gäller undantaget från lovplikt?

Undantaget från lovplikt för en liten tillbyggnad gäller bara för en- och tvåbostadshus utanför detaljplanerat område och utanför en "sammanhållen bebyggelse där bygglov krävs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen".

En bebyggelse är "sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen" om båda nedanstående kriterier är uppfyllda:

  • en bebyggelsegrupp som består av minst 10-20 hus
  • de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark och dylikt.

(jfr BoU 1985/86:1 sid. 100 och prop. 2009/10:170 sid. 151-152 och sid. 468)

Med "hus" inom samlad bebyggelse avses bostadshus men också andra byggnader som inte är komplementbyggnader till bostadshus, till exempel butiker och industribyggnader. (jfr BoU 1986/87:8 sid. 12)

Här kan du läsa mer om sammanhållen bebyggelse 

På vilka byggnader får tillbyggnaden göras?

En tillbyggnad får göras både på ett en- eller tvåbostadhus och på dess tillhörande komplementbyggnader. Komplementbyggnaden kan vara antingen en byggnad som har uppförts lovbefriat eller en sådan som det finns bygglov för.

Om komplementbyggnaden har uppförts lovbefriat så måste den efter det att den har byggts till fortfarande uppfylla förutsättningarna för lovbefrielse, som exempelvis maximal storlek. Om ett attefallshus byggs till med en liten tillbyggnad så att byggnaden blir större än 25 m2 kan hela byggnaden i stället kräva bygglov. Detta eftersom byggnaden är uppförd med stöd av ett undantag från bygglov och förutsättningarna för lovbefrielse för attefallshus inte längre är uppfyllda. Det finns dock ett annat undantag från krav på bygglov för nybyggnad av komplementbyggnad utanför detaljplan. Om komplementbyggnaden efter tillbyggnad omfattas av det undantaget krävs inte bygglov för hela byggnaden.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriade komplementbyggnader utanför detaljplan

Vad är ett en- eller tvåbostadshus?

Tillbyggnaden får bara uppföras på en tomt där det finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte göra någon tillbyggnad på komplementbyggnaderna. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus. En bygglovsbefriad tillbyggnad kan alltså göras även om det är ett litet bostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Fritidshus är en- och tvåbostadshus. Dock har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Rätten att göra en liten tillbyggnad utan bygglov gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadhus är

Här kan du läsa mer om vad en tomt är

När finns det ett en-eller tvåbostadshus?

För att få göra en bygglovsbefriad tillbyggnad måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Boverket anser att bostadshus som är uppförda med stöd av PBL måste har fått slutbesked för att det ska anses vara ett bostadhus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in från och med 2 maj 2011. Det innebär att innan ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadhus och någon tillbyggnad får därmed inte uppföras utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in före 2 maj 2011. Det beror på att det inte fanns något krav på slutbevis eller motsvarande innan dess. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte göra någon tillbyggnad till byggnaden.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna göra en bygglovsbefriad tillbyggnad måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadhuset krävs bygglov för att göra en tillbyggnad.

Vad är en komplementbyggnad?

Med komplementbyggnad menas exempelvis garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu eller båthus. Komplementbyggnaden ska alltid vara ett komplement till bostadshuset. Man kan exempelvis inte ha en kiosk, bilverkstad eller annan verksamhet i en komplementbyggnad. En komplementbyggnad kan antingen vara lovbefriad eller var byggd med bygglov. En friggebod och ett attefallshus är exempel på lovbefriade komplementbyggnader. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 12-13)

Tillbyggnaden ska vara liten

Det är bara en liten tillbyggnad som får göras utan bygglov. Det framgår varken i PBL eller dess förarbeten vilken storlek en tillbyggnad kan ha för att den ska vara liten. Det måste göras en bedömning i varje enskilt fall. En tillbyggnad kan vara liten på en byggnad medan den är stor på en annan. Tillbyggnaden ska ha karaktär av komplement till den befintliga bebyggelsen. Det innebär att tillbyggnaden inte får vara så betydande att den kommer att dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. Exempel på en liten tillbyggnad kan vara tillbyggnad med ett eller två bostadsrum, ett badrum, ett förråd, ett garage, en veranda, en balkong eller en uteplats med tak. (jfr BoU 1986/87:1 sid. 100-101 och prop. 1985/86:1 sid. 274-276)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Eftersom den bygglovbefriade tillbyggnaden inte måste ha en specifik area, som till exempel bruttoarea eller byggnadsarea, kan den utföras på många olika sätt. Tillbyggnaden kan vara i form av burspråk, takkupa, skärmtak, inglasad balkong eller inbyggd farstukvist.

Många byggnadsnämnder har tagit fram riktlinjer eller en policy för hur stor en bygglovsbefriad tillbyggnad får vara i förhållande till det befintliga bostadshuset. Det kan till exempel vara att en sådan tillbyggnad får ha en viss storlek i kvadratmeter eller vara en viss procent av en- eller tvåbostadshuset. En sådan policy eller riktlinje måste utgå från plan- och bygglagstiftningen och rättspraxis. Policyn eller riktlinjerna kan vara till hjälp både för handläggare och för byggherrar. En sådan policy eller riktlinje är dock inte juridiskt bindande. En bedömning om tillbyggnaden uppfyller kraven för lovbefrielse måste göras i varje enskilt fall.

Hur många tillbyggnader får göras?

Trots att det står en tillbyggnad i lagen innebär det ingen begränsning till att det endast får uppföras en tillbyggnad. Detta innebär att det är möjligt att bygga flera bygglovsbefriade tillbyggnader. Flera mindre tillbyggnader kan dock medföra att tillbyggnaderna tillsammans dominerar över det ursprungliga bostadhuset. Vid bedömningen av om en tillbyggnad är bygglovsbefriad ska därför inte enbart den aktuella tillbyggnaden beaktas. Tidigare tillbyggnader som tillkommit med stöd av undantaget från bygglov för liten tillbyggnad ska också beaktas. En sammantagen bedömning av om tillbyggnaderna tillsammans dominerar över byggnadens ursprungliga utformning måste göras. Om tillbyggnaderna tillsammans dominerar över bostadshuset innebär det att den aktuella tillbyggnaden inte kan göras utan bygglov. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 468, jfr BoU 1986/87:1 sid 100-101 och jfr prop. 1985/86 sid. 276 och sid. 721)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Hur hög får tillbyggnaden vara?

Det finns ingen begränsning på hur hög en bygglovsbefriad tillbyggnad får vara. Tillbyggnaden ska dock ha karaktär av komplement till den befintliga bebyggelsen. Det innebär att tillbyggnaden inte får vara så betydande att den kommer att dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 274-276 och BoU 1986/87:1 sid 100-101)

Får tillbyggnaden ha källare med mera?

Det borde inte finnas något hinder mot att göra den bygglovbefriade tillbyggnaden med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt.

En tillbyggnad får även göras i form av exempelvis takkupa och torn så länge alla förutsättningarna för lovbefrielse uppfylls.

Tillbyggnaden ska placeras minst 4,5 meter från gräns

En bygglovsbefriad tillbyggnad ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Avståndet på 4,5 meter gäller oavsett om någon byggnadsdel är ovan eller under marken. Detta innebär att om tillbyggnaden har en källare ska även den placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är dock möjligt att göra en tillbyggnad närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Vilken gräns som avses kan vara olika beroende på var man bygger. Det kan till exempel vara tomtgräns eller fastighetsgräns.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. Det är inte tillräckligt att byggherren ger grannarna tillfälle att yttra sig över placeringen. De berörda grannarna måste i ett grannemedgivande godkänna en placering närmare gränsen än 4,5 meter. Medgivandet måste gälla hela den byggnad som ska uppföras. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett fall som rörde ett en komplementbyggnad i form av garage och förråd i två våningar konstaterat att grannemedgivande saknades. Det fanns visserligen ett äldre grannemedgivande men det gällde enbart för garage. Domstolen ansåg inte att det grannemedgivandet gällde för den byggnad som skulle uppföras. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Boverkets uppfattning är att ett grannemedgivande bör vara en typ av avtal och det kan därmed inte brytas ensidigt av den ena parten. MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Om en tillbyggnad ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad tillbyggnad. I det fallet måste bygglov sökas för en bygglovspliktig tillbyggnad.

Vad är en gräns?

Det framgår inte av plan- och bygglagen, PBL, eller av dess förarbeten vilka gränser som avses när friggebod ska placeras minst 4,5 meter från gräns. De vanligaste gränserna är fastighetsgräns och tomtgräns. Ibland sammanfaller dessa gränser och ibland inte. Mark- och miljödomstolen, MÖD, har i en dom konstaterat att begreppet gräns i PBL inte enbart omfattar tomtgräns mot en annan bebyggd tomt, utan även gräns mot väg eller gata. Det finns även andra sorters gränser som kan vara aktuella till exempel servitutsgräns eller arrendegräns. För bygglovebefriade tillbyggnader på byggnader som är byggda på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697 och MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Vem är granne?

Det framgår inte av PBL eller av dess förarbeten vilka som är grannar och får lämna medgivande om tillbyggnad närmare än 4,5 meter från gräns. En granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag eller en förening. Även kommunen kan vara granne om kommunen är fastighetsägare till exempelvis skola, kontor eller äldreboende. Med granne avses inte enbart någon som är ägare utan även andra som har av rättsordningen accepterade intressen gällande markanvändningen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Vilka grannar kan lämna ett medgivande?

Det är inte alltid möjligt att göra en bygglovsbefriad tillbyggnad närmare gränsen än 4,5 meter eftersom vissa grannar inte kan lämna ett grannemedgivande. Avgörande för om det finns möjlighet att lämna ett medgivande är syftet med grannens mark. Det är alltså inte ägandeformen eller huvudmannaskapet för marken som avgör.

  • För mark både inom och utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten, till exempel en tomt, är det möjligt att lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan, till exempel natur eller park, kan ingen lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan som är väg eller gata kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten borde det vara möjligt att lämna medgivande.
  • För mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten, till exempel en äng eller en skog, borde det vara möjligt att lämna medgivande.

(MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Mark som inte är tillgänglig för allmänheten

Det är möjligt för en granne att lämna medgivande för placering nära gränsen mot mark som är inte tillgänglig för allmänheten. Den vanligaste situationen är när det är någons tomt. Tomten kan exempelvis vara till ett enbostadshus, ett flerbostadshus eller en verksamhet. Det kan även vara obebyggd mark, till exempel mark som används till ett upplag eller mark som ännu inte bebyggts. Grannen som kan ge medgivande kan vara en privatperson, en juridisk person, en kommun, ett landsting eller staten. Det här gäller oavsett om platsen ligger inom eller utanför detaljplanerat område.

Allmän plats exempelvis natur eller park

MÖD har i en dom konstaterat att allmänheten har ett berättigat intresse av användandet av markområden som är allmän plats i detaljplan. Domstolen konstaterade även att kommunen som markägare inte kan representera samtliga dessa intressenter. Detta innebär att kommunen inte kan lämna medgivande för placering nära gränsen mot en allmän plats.(MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Att medgivande inte kan ges borde gälla för alla sorters allmän plats såsom exempelvis natur, park, torg och återvinning. Detta borde även gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen.

Allmän plats som är väg eller gata

MÖD har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken och oberoende av om marken är planlagd eller inte. Detta borde gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som är tillgänglig för allmänheten

I domen som gällde väg konstaterade MÖD att ingen kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg. Det finns därmed ingen som kan lämna ett medgivande nära en väg utanför detaljplanerat område. Domstolen konstaterade att detta gäller oavsett vem som äger marken. Enligt Boverkets uppfattning borde det främst gälla vägar som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på vägar som ska vara tillgängliga för allmänheten är sådana vägar som får statsbidrag. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som inte är tillgänglig för allmänheten

Boverket anser att ägare av en enskild väg som inte är tillgänglig för allmänheten borde kunna lämna ett grannemedgivande. Exempel på vägar som inte är tillgängliga för allmänheten kan vara vägar som är privata och inte får statsbidrag.

Mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten

Allmän platsmark finns bara inom detaljplanerat område. Däremot finns mark utanför detaljplanerat område där marken är tillgänglig för allmänheten. Det kan exempelvis vara nationalparker, naturreservat, skog- och ängsmark eller andra områden som är allemansrättsligt tillgängliga. Enligt Boverkets uppfattning bör sådan mark inte betraktas på samma sätt som allmän plats när det gäller grannemedgivande. Det borde vara möjligt för en ägare till ett sådant markområde att som granne lämna ett medgivande för placering nära gränsen.

Tillbyggnaden ska följa områdesbestämmelser

Utanför ett område med detaljplan kan det finnas områdesbestämmelser. Även om tillbyggnaden inte kräver bygglov eller anmälan så får den inte strida mot områdesbestämmelser som gäller för området.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Liten tillbyggnad kan kräva bygglov

Kommunen får i vissa fall i områdesbestämmelser bestämma att bygglov krävs för en liten tillbyggnad. Det innebär att undantaget från lovplikt för tillbyggnad inte gäller för det område som bestämmelsen omfattar. Det krävs då bygglov för tillbyggnader även om de uppfyller alla förutsättningar för lovbefrielse.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Anmälan kan krävas i vissa fall

För att bygga en bygglovsbefriad tillbyggnad krävs oftast ingen anmälan. Om tillbyggnaden innebär att brandskyddet i byggnaden väsentligt påverkas kan dock anmälan krävas. Om man i tillbyggnaden installerar en eldstad, rökkanal, anordning för ventilation eller anläggning för vattenförsörjning eller avlopp, kan en anmälan krävas för en sådan åtgärd. Det är alltså inte tillbyggnaden som är anmälningspliktig utan det är åtgärden i tillbyggnaden som kräver en anmälan.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§

Vilka krav gäller för tillbyggnaden?

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att göra en tillbyggnad måste den uppfylla de krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS som gäller för åtgärden. Utformnings- och egenskapskraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Här kan du läsa mer om vilka krav som gäller för bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om tillbyggnaden inte byggts enligt kraven?

Om en bygglovsbefriad tillbyggnad bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om den står närmare gränsen än 4,5 meter utan medgivande. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller en teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Om en tillbyggnad uppförs och den inte uppfyller villkoren för bygglovsbefrielse är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 51 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 17 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Kan någon klaga på uppförandet av tillbyggnaden?

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med tillbyggnadens placering, utformning eller användning finns inget beslut att överklaga. I stället får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden ska då inleda ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR eller EKS. Byggnadsnämnden kan exempelvis behöva göra en bedömning om tillbyggnaden innebär en betydande olägenhet eller om den har placerats på ett sätt som är trafikfarligt. Byggnadsnämnden ska ta ett beslut i tillsynsärendet där det avgörs om den strider eller inte strider mot någon bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen. Detta beslut kan överklagas.(jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60 och HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Andra bygglovsbefriade tillbyggnader

Till en- eller tvåbostadshus får man även göra en tillbyggnad på max 15 m² utan bygglov men den tillbyggnaden, attefallstillbyggnaden, kräver en anmälan, startbesked och slutbesked från byggnadsnämnden.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3-4 §§

Här kan du läsa mer om attefallstillbyggnad

Andra tillstånd kan krävas

Även om tillbyggnaden inte kräver bygglov eller anmälan kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej