Planera och organisera
Att planera och organisera arbetet med riskhantering innebär att reda ut och beskriva hur arbetet med riskhantering är tänkt att genomföras och organiseras.
Planera och organisera i vägledning om riskhantering i planläggning och byggande
Denna sida kompletterar den grundläggande informationen om att planera och organisera arbetet med riskhantering i vägledning om riskhantering i planläggning och byggande med information inriktad på planläggning intill transportleder för farligt gods.
Planera och organisera i planläggning
Regionen respektive kommunen avgör om det behövs en riskbedömning
Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, förutsätter att regioner respektive kommuner beaktar frågor om hälsa, säkerhet, och risken för olyckor genom hela regionplan-, översiktsplan- och detaljplaneprocessen.
Om området som ska planläggas ligger i anslutning till eller i närheten av väg eller järnväg som används för transporter av farligt gods behöver regionen respektive kommunen göra en bedömning av riskerna då detta aktualiseras inom myndigheternas ansvarsområden. Det vill säga kartlägga, analysera och värdera riskerna kopplade till transporterna. Ett sätt att göra det är att gå igenom en riskhanteringsprocess.
Flera faktorer påverkar den bedömning regionen respektive kommunen har att göra, framför allt vilken den tänkta mark- eller vattenanvändningen är och hur nära vägen eller järnvägen den nya bebyggelsen är tänkt att komma.
Det är lämpligt att det framgår av regionplanen om det finns vissa områden eller väg- eller järnvägssträckor där regionen anser att kommunen särskilt behöver beakta osäkerheter för att möjliggöra en framtida utveckling med bibehållen hanterbar risknivå. Likaså är lämpligt att det i översiktsplanen framgår inom vilka områden i närheten av transportleder som kommunen bedömer att de behöver göra en vidare riskbedömning vid detaljplaneläggning.
Den planerade användningen avgör nivå på riskbedömningen
Hur störningskänslig den planerade mark- eller vattenanvändningen intill transportleden för farligt gods är, är en viktig utgångspunkt för att avgöra lämplig nivå på riskbedömningen. Planläggning av områden som innefattar störningskänslig användning i närhet eller i anslutning till transportled för farligt gods medför ett ökat behov av detaljeringsgrad och omfattning av riskbedömningen.
Även riskbilden i det aktuella planområdet och dess omgivning kan ge underlag för att avgöra nivån på riskbedömningen. Det kan finnas riskkällor eller skyddsvärda intressen i eller i anslutning till aktuellt område som kan påverka den totala risknivån i området.
Några exempel på områden där det finns behov av ökad detaljeringsgrad och omfattning i riskbedömning är:
- Områden med hög exploateringsgrad eller personintensiva verksamheter.
- Områden som ansluter till flera transportleder för farligt gods; vägar eller väg och järnväg.
- Exploatering nära transportleder där det transporteras mycket farligt gods.
- Överdäckning av väg eller järnväg.
- Områden som förutom närhet till transportled för farligt gods även kan påverkas av andra risker, till exempel närhet till Sevesoverksamhet eller karterade naturrisker.
- Områden som innefattar störningskänslig verksamhet som vård, omsorg, skola eller liknande.
- Områden med vattentäkt.
- Områden med särskilt skyddsvärd natur.
Skyddsvärda intressen kan du läsa mer om i Vägledning om riskhantering och byggande.
Hantera osäkerheter
Riskbedömning inför planläggning i anslutning till transportleder för farligt gods är komplext. Alla riskbedömningar bygger på antaganden, exempelvis om var det kan gå transporter med farligt gods, vad det är för farligt gods som transporteras, nutida och framtida flöden av farligt gods eller olycksförlopp.
Att hantera osäkerheter handlar om att se risk i mindre grad som något objektivt och i högre grad acceptera att de som arbetar med riskhantering gör bedömningar i de olika stegen i riskhanteringsprocessen. Det är viktigt att lyfta fram dessa bedömningar. Det handlar om att lägga vikt vid osäkerhet i stället för enbart sannolikhet. Osäkerheten omfattar även behovet att värdera hur väl bakgrundskunskapen stödjer de antaganden som bedömningarna grundas på.
Ingångsvärden och antaganden som regionen respektive kommunen använder som indata i riskbedömningen är avgörande för kvaliteten på de beslutsunderlag som tas fram. Ingen utredning blir bättre än den indata som används i riskbedömningen. Det innebär att alla som är inblandade i riskbedömning behöver kompetens och insikt för att förstå de underlag som finns men även för att bestämma vilka underlag som behövs i planläggningen.
Tänk på att osäkerheterna följer med genom hela planprocessen och ju större osäkerheterna är ju viktigare blir beslutsfattarens bedömning av vilka risker regionen respektive kommunen är beredd att ta. Alla som arbetar med riskhantering bör vara medvetna om att det finns osäkerheter och att de redovisas i underlagen till planen.
Osäkerhet i riskanalys kan du läsa mer om i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.
Upphandling av stöd i arbete med riskhantering
Det är mycket vanligt att myndigheterna upphandlar konsulter för hela eller delar av arbetet med riskutredning, det vill säga att kartlägga och analysera risker samt lämna förslag på åtgärder för att hantera risker.
Att tänka på är att inte anlita konsulter för att värdera risker, det är en uppgift för beslutsfattarna på kommunen eller regionen.
Planera för avstämningar med konsulten
Om regionen respektive kommunen anlitar en konsult för att göra hela eller delar av arbetet med riskutredningen är det bra att begära avstämningar med konsulten dels under utredningens gång, dels när konsultens utredning är klar. Regionen respektive kommunen kan behöva diskutera hur konsulten kommit fram till sina resultat, vilka osäkerheter de har stött på och de åtgärder för att hantera risker de föreslår, dess effekt och syfte.
Var en kritisk beställare vid upphandling. Ta inte bara expertunderlag rakt av utan se dem som en början till en egen och djupare analys av osäkerheter och risker. Var medveten om att vid stora osäkerheter är beslutsfattarens bedömning extra viktig.
Stöd vid upphandling
Nedan finns ett antal exempel på punkter som en riskutredning, det vill säga kartläggning och analysering och förslag på åtgärder, kan ta upp. Syftet med listan är inte att säga att det alltid behöver tas fram omfattande och detaljerade riskutredningar men punkterna kan vara ett stöd vid upphandling.
Exempel på vad en kartläggning och analysering av risker kan ta upp:
- Beskrivning av metodval och motivering av dess relevans. En riskutredning kan exempelvis vara övergripande kvalitativ eller mer detaljerad och kvantitativ.
- Inventering av andra eventuella riskkällor förutom transportled för farligt gods som kan påverka aktuellt område. Det kan vara förekomst av vissa verksamheter som Sevesoverksamheter, andra verksamheter som hanterar farliga ämnen, kartering av naturrisker; översvämningar, ras- och skredrisker med mera. Riskbedömningen skulle även kunna innehålla en kvalitativ bedömning av eventuella effekter från dessa riskkällor som kan ge kumulativ påverkan tillsammans med risken som härstammar från transportleder för farligt gods. Det är även bra om påverkan från den planerade markanvändningen på transportleden ingår. Den påverkan kan i sig vara grund för att markanvändningen inte är lämplig.
- Inventering av verksamheter och målpunkter för farligt godstransporter i eller i anslutning till aktuellt område. Detta kan även avse verksamheter och målpunkter utanför aktuellt område men vars transporter sker i anslutning till aktuellt område. Det kan vara bra att det även framgår vilken typ av transporter det gäller och i vilken omfattning dessa transporter sker.
- Avstämning kring riskbilden, alternativ utformning, markanvändning eller exploateringsgrad och förslag på åtgärder för att hantera riskerna när riskbilden är klarlagd för ett område men innan regionen respektive kommunen låser en utformning inom ett planområde.
- Motivering av den bedömningsgrund som avgör vilken nivå på riskpåverkan kartläggning och analysering förhåller sig till samt resonemang kring riskbilden kontra nyttan av planläggning och åtgärder.
- Resonemang kring identifierade osäkerheter samt hur konsulten har beaktat dessa.
- Resonemang kring framtida förändringar och osäkerheter kopplat till dem.
Värdering av risker är en uppgift för beslutsfattarna på kommunen eller regionen men konsulten kan föreslå åtgärder för att hantera risker om sådana krävs. Då är det bra om detta finns med:
- En beskrivning av vilka riskscenarier åtgärderna är avsedda att skydda mot samt vilken effekt konsulten bedömer att åtgärderna har.
- En värdering och ett resonemang kring nyttan av åtgärderna samt en jämförelse av åtgärder om konsulten föreslår flera olika åtgärder.
Sammanvägningen av olika intressen, eller för den delen avvägningen mellan olika intressen, är en viktig del i planläggning och det är bra om riskutredningen har med resonemang om det. Till exempel kan en olämplig placering eller utformning av bebyggelse begränsa framtida exploatering och verksamheters utvecklingsmöjligheter.
Bygg upp en intern riskhanteringsgrupp
Bygg gärna upp en intern riskhanteringsgrupp som stöd i arbetet med kompetens inriktad mot planläggning intill transportleder för farligt gods. Det kan exempelvis utöver planhandläggare vara personer från räddningstjänsten, den interna krisorganisationen, berörda verksamhetsutövare och transportörer.
Att bygga upp en intern riskhanteringsgrupp kan du läsa mer om i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande i avsnittet Planering och organisation.