Åtgärdsföreläggande

När någon låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet i plan- och bygglagen, PBL, eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen får byggnadsnämnden förelägga att inom en viss tid vidta en åtgärd.

Åtgärdsföreläggande kan användas till exempel:

  • när ett enkelt avhjälpt hinder inte undanröjts,
  • vid bristande underhåll av byggnadsverk,
  • om villkor i lovbeslut inte följs,
  • om en handling enligt kontrollplan inte lämnas in till byggnadsnämnden, och
  • om hissar och uppstigningsanordningar på tak inte åtgärdas.

Det kan även användas för ventilationssystem som har underkänts vid besiktning. Byggnadsnämnden kan i det fallet förelägga om att åtgärder ska vidtas för att rätta till bristerna så att kraven om luftkvalitet uppfylls. Enligt en dom från mark- och miljödomstolen kan byggnadsnämnden däremot inte kräva in besiktningsprotokoll som visar att ventilationssystemet har godkänts vid besiktning. Ett sådant protokoll ska enligt plan- och byggförordningen, PBF, skickas till byggnadsnämnden efter besiktningen, oavsett vilket resultat det visar. Om ett besiktningsprotokoll visar att det finns brister kan nämnden förelägga byggnadens ägare att åtgärda bristerna. Domen har vunnit laga kraft. (MMD Nacka, 2014-05-05, mål nr P 6982-13)

Plan- och byggförordning (2011:338) 5 kap 1,4,5 §§

Vem riktas åtgärdsföreläggande till

Ett åtgärdsföreläggande får riktas till en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats. Förelägganden till juridiska personer ska riktas direkt till den juridiska personen och inte till dess ställföreträdare.
(JO 1972 sid. 433)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 19 §

Det kan ibland uppkomma svåra gränsdragningar mellan byggherren och den kontrollansvarige när det gäller ansvaret för olika åtgärder. Om ansvarsfördelningen mellan byggherren och den kontrollansvarige är oklar bör föreläggandet ställas till byggherren. Detta eftersom byggherren har huvudansvaret för att bygg- och rivningsåtgärder utförs i enlighet med aktuella bestämmelser och beslut. (jfr prop. 2009/10:170 sid 338)

Om byggnadsverket byter ägare kan byggnadsnämnden med stöd av en bestämmelse i lagen om viten förelägga den berörde ägaren att lämna nämnden uppgift om den nya ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Lag (1985:206) om viten 5 §

Tillfälle till synpunkter

Innan byggnadsnämnden meddelar ett åtgärdsföreläggande ska byggnadsnämnden enligt förvaltningslagen ge den som åtgärdsföreläggandet är tänkt att riktas till tillfälle att yttra sig.

Exempel på material som bör kommuniceras är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, remissvar och andra skrivelser från sådana som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt erhållit. Kommunicering behöver dock inte ske i fråga om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång eller om ärendet är så brådskande att avgörandet inte kan uppskjutas, till exempel med hänsyn till riskerna för människors hälsa och säkerhet.

Utformning av åtgärdsföreläggande

Ett åtgärdsföreläggande måste vara tydligt utformat. Föreläggandet ska utformas så att det inte råder någon som helst tveksamhet om vad som underlåtits och vem som ska göra vad. I föreläggandet ska byggnadsnämnden bland annat tydligt peka ut en mottagare av föreläggandet, precisera vad mottagaren ska göra och ange inom vilken tid som åtgärden måste vidtas. Kraven är i princip lika höga oavsett om föreläggandet är förenat med vite eller inte. Eftersom det ställs stora krav på utformningen av ett föreläggande är det lämpligt att samråda med en jurist.

I ett avgörande från Regeringsrätten hade en byggnadsnämnd förelagt en fastighetsägare att inom viss tid ha iordningställt vissa tomter. Föreläggandet var kopplat till vite. Domstolen ansåg dock att vitet inte kunde dömas ut på grund av att föreläggandet inte varit tillräckligt preciserat i förhållande till övrig utredning. Regeringsrätten menade att en första förutsättning för att ett vite ska kunna dömas ut är att den som föreläggandet riktas till fått information om vilka krav som ställs på honom eller henne samt att denne haft möjlighet att följa föreläggandet i praktiken. När det är fråga om ett vitesföreläggande som går ut på att en tomt ska sättas i vårdat skick kan det enligt Regeringsrätten inte alltid krävas att föreläggandet i detalj anger vilka åtgärder som krävs. När frågan om utdömande av det förelagda vitet blir aktuell är det dock nödvändigt att det klarläggs hur förhållandena på tomten varit både när vitesföreläggandet meddelades och när den utsatta tiden i föreläggandet gick ut. Kravet på utredning får enligt Regeringsrätten särskild tyngd när föreläggandet är allmänt hållet. (RÅ 1990 ref 39)

I ett annat avgörande från Regeringsrätten hade en byggnadsnämnd avslagit en ansökan om förlängning av giltighetstiden för ett bygglov för en tillbyggnad och vitesförelagt fastighetsägaren att inom viss tid slutföra byggnadsarbetet i enlighet med bygglovet. Länsstyrelsen ansåg att nämnden inte haft lagstöd för att meddela föreläggande om att slutföra byggnadsarbetena. Regeringsrätten ansåg att kammarrättens dom måste förstås så att fastighetsägaren förelagts att senast till angiven tidpunkt dels färdigställa byggnadens yttre, dels rätta sig efter villkoren i bygglovet. Regeringsrätten ansåg vidare att byggnadsarbetena vid tiden för byggnadsnämndens föreläggande kommit så långt att ett återställande av byggnaden endast var möjligt genom långt mera ingripande åtgärder än vad ett färdigställande av tillbyggnaden hade krävt. Regeringsrätten ansåg därför att ett föreläggande av angivet slag fick anses lagligen grundat och befogat. (RÅ 1987 not 558)

Åtgärdsföreläggande får förenas med olika verkställighetsmedel

Ett åtgärdsföreläggande får förenas med vite eller med bestämmelser om utförande på den försumliges bekostnad. Har den utsatta tiden i föreläggandet gått ut utan att åtgärden har utförts kan byggnadsnämnden begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Nämnden har också möjlighet att istället för att begära handräckning utfärda ett nytt åtgärdsföreläggande.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 37 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 39 §

Om ett åtgärdsföreläggande förenas med vite eller en upplysning om att åtgärden som föreläggandet avser kan komma att utföras på den försumliges bekostnad får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 6 §

Åtgärdsföreläggande kan gälla omedelbart

Som huvudregel gäller att ett beslut om föreläggande måste ha vunnit laga kraft innan det kan verkställas. Byggnadsnämnden får dock bestämma att ett beslut om åtgärdsföreläggande ska gälla omedelbart. Detta kan beslutas även om föreläggandet har förenats med vite eller bestämmelse om tvångsutförande. Det är inte avsett att den här möjligheten ska få generell användning utan byggnadsnämnden måste i varje särskilt fall pröva behovet av att beslutet ska gälla omedelbart. Nämnden ska särskilt ta hänsyn till om det är bråttom med att genomföra åtgärderna eller om det finns anledning att misstänka åtgärder i förhalningssyfte. (jfr Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:38)

Anteckningar i fastighetsregistret

När byggnadsnämnden meddelat ett föreläggande ska nämnden genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten. Detsamma gäller när byggnadsnämnden återkallar ett sådant föreläggande. Byggnadsnämnden ska genast skicka besluten till inskrivningsmyndigheten och inte avvakta att besluten vinner laga kraft.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 40 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 42 §

Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande har följts ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten. Det ska också göras om föreläggandet har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 43,44 §§

Överklagande

Beslut om åtgärdsföreläggande får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3,8 §§

Förvaltningslag (1986:223) 22 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej