Genomför riskvärdering

Riskvärdering kan innebära att göra en bedömning av riskernas omfattning, om riskerna är hanterbara eller om det behöver vidtas åtgärder. Användning av en riskmatris kan ge stöd vid kommunens riskvärdering och prioritering mellan riskutsatta områden. För riskvärderingen behövs ett förvaltningsövergripande samarbete.

Riskvärdering

Riskvärdering är den avslutande delen av riskbedömningen. Riskbedömningen utgör underlag för kommunen att ge sin syn på klimatrelaterade risker.

Kommunens syn på hur klimatrelaterade risker kan minska

Riskerna kan värderas utifrån resultaten från riskanalysen. Riskvärdering kan innebära att göra en bedömning av riskernas omfattning, om riskerna är hanterbara eller om det behöver vidtas åtgärder för att minska sannolikheten för riskerna ska realiseras eller för att mildra konsekvenser.

Den framtagna riskkartan ger information om vilka skyddsvärda objekt och intressen som skulle påverkas. Vid bedömning av konsekvenser behövs ett förvaltningsövergripande samarbete för att få god kunskap om alla de specifika skyddsvärda objekt och intressen som ligger inom riskutsatta områden.

Skyddsvärda objekt och intressen

Viktiga aspekter vid bedömning av konsekvenser

Viktiga aspekter vid bedömning av konsekvenser är

• Utbredning av drabbade områden, i vissa fall flera områden samtidigt
• Långvarighet
• Permanenta och tillfälliga skador
• Tillgänglighet
• Liv och hälsa
• Skador på samhällsfunktioner
• Följdeffekter som ger ytterligare konsekvenser 
• Materiella skador
• Osäkerheter i använda underlag

Du kan läsa mer om riskbedömning i vägledningen om riskhantering i planläggning och byggande.

Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande

Förvaltningsövergripande arbetsgrupp

För välgrundade avvägningar krävs god inblick i mark- och vattenanvändningen inom riskutsatta områden och kunskap om de specifika sårbara objekt och intressen som berörs. För detta arbetsmoment behövs god kännedom om kommunens olika verksamhetsområden. Förslag till prioriteringar kan lämpligtvis utarbetas av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp där även berörda kommunala bolag och kommunalförbund medverkar. De klimatrelaterade riskerna behöver ses och hanteras i ljuset av den totala riskbilden i kommunen.

Beakta tidsperspektiv

Hur brådskande det är att hantera olika typer av klimatrelaterade risker skiljer sig åt. Exempelvis kan översvämning till följd av skyfall leda till stora samhällspåfrestningar redan i närtid, medan risken för översvämning till följd av stigande havsnivå beräknas öka gradvis på längre sikt. Det finns också stora skillnader i hur lång tid det tar att genomföra olika skyddsåtgärder. Bland annat behöver kommunen skaffa rådighet över eventuell mark som behöver tas i anspråk. Nödvändiga tillstånd måste finnas på plats och frågor kring den fysiska konstruktionen av aktuell åtgärd behöver lösas. Vid prioritering av åtgärdsinsatser behöver tidsperspektivet beaktas.

Riskmatris kan ge stöd

Användning av en riskmatris kan ge stöd vid kommunens riskvärdering och prioritering mellan riskutsatta områden.

En risk med låg sannolikhet men allvarlig konsekvens kan bedömas viktigare att åtgärda än en risk med hög sannolikhet och mindre allvarlig konsekvens. I många sammanhang används en riskmatris till stöd vid riskbedömning.

Vid den riskanalys som föreslås i denna vägledning beskriver hotkartan ett mått på sannolikhet, medan kartan med skyddsvärda objekt och intressen ger information om konsekvens. Avgränsade riskutsatta områden från de framtagna riskkartorna kan placeras in i matrisen utifrån bedömd sannolikhet och konsekvens. Riskområden som placeras i röda fält får högsta prioritet. Riskområden i orange fält prioriteras i sin tur högre än riskområden inom gult eller grönt fält.

Du kan läsa mer om sannolikhet och konsekvens på sidorna om princip för riskbedömning, hotkartor, samt skyddsvärda objekt och intressen.

Princip för riskbedömning

Hotkartor - tillgängligt underlag, ytterligare behov

Karta med skyddsvärda objekt och intressen