Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Stäng
Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ordlista riskhantering och PBL

A

analysera risker
Att analysera risker, eller riskanalys, innebär att systematiskt identifiera möjliga olyckor utifrån de riskkällor, och förhållanden i övrigt, som finns i området samt att beskriva och bedöma sannolikheter för att dessa olyckor inträffar och konsekvenser av dem. Riskanalysen används som grund till att stödja beslutsfattandet och ska vara relevant, transparent och i möjligaste mån objektiv. Det är viktigt att riskanalysen presenterar risken på ett begripligt sätt för alla inblandade. En riskanalys kan vara översiktlig eller detaljerad. Den kan också vara kvalitativ eller kvantitativ. Med det menas att olycksrisker beskrivs kvalitativt i löpande text och annan icke-numeriska data eller att riskerna kvantifieras, det vill säga beskrivs numeriskt eller mätbart. En riskanalys kan också vara en kombination av de båda.

B

betydande inverkan på omgivningen
Av propositionen 2009/10:170 Del 1 sidan 195 framgår att uttrycket betydande inverkan på omgivningen får anses omfatta mer än uttrycket en betydande miljöpåverkan. Utöver miljöpåverkan får uttrycket betydande inverkan på omgivningen även anses omfatta betydande inverkan på landskapsbilden eller på den arkitektoniska stadsmiljön eller på förutsättningarna för trafiken eller på förutsättningarna för friluftslivet. Uttrycket en betydande inverkan på omgivningen får således anses omfatta mer än uttrycket en betydande miljöpåverkan.
betydande miljöpåverkan
Av propositionen 2009/10:170 Del 1 sidan 195 framgår att uttrycket betydande inverkan på omgivningen får anses omfatta mer än uttrycket en betydande miljöpåverkan. Utöver miljöpåverkan får uttrycket betydande inverkan på omgivningen även anses omfatta betydande inverkan på landskapsbilden eller på den arkitektoniska stadsmiljön eller på förutsättningarna för trafiken eller på förutsättningarna för friluftslivet. Uttrycket en betydande inverkan på omgivningen får således anses omfatta mer än uttrycket en betydande miljöpåverkan.

C

CBRNE
CBRNE är en förkortning och står för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear och Explosive. Alltså kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen. På svenska används ibland benämningen farliga ämnen.

D

dominoeffekt
Dominoeffekt är en händelsekedja där en primär olycka fortplantas till näraliggande system eller verksamheter och därigenom orsakar en eller flera sekundära händelser vars effekter förvärrar de totala konsekvenserna av den ursprungliga olyckan. I detta sammanhang avses med dominoeffekt sådana händelseförlopp som kan initiera ett olycksförlopp eller leda till ett eskalerat och därigenom förvärrat olycksförlopp än det som ursprungligen identifierats. Dominoeffekter uppkommer oftare då verksamheter ligger nära varandra. Främst är det olyckor där brandfarliga, explosiva, giftiga gaser eller miljöfarliga ämnen hanteras som kan leda till dominoeffekter. Se även begreppen: överlagrad risk, kumulativ risk och kaskadeffekt
dominoeffekter
Dominoeffekt är en händelsekedja där en primär olycka fortplantas till näraliggande system eller verksamheter och därigenom orsakar en eller flera sekundära händelser vars effekter förvärrar de totala konsekvenserna av den ursprungliga olyckan. I detta sammanhang avses med dominoeffekt sådana händelseförlopp som kan initiera ett olycksförlopp eller leda till ett eskalerat och därigenom förvärrat olycksförlopp än det som ursprungligen identifierats. Dominoeffekter uppkommer oftare då verksamheter ligger nära varandra. Främst är det olyckor där brandfarliga, explosiva, giftiga gaser eller miljöfarliga ämnen hanteras som kan leda till dominoeffekter. Se även begreppen: överlagrad risk, kumulativ risk och kaskadeffekt

F

fysisk planering
Med fysisk planering avses den planering regioner och kommuner gör utifrån plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Det vill säga att avgöra hur mark och vatten ska användas, var bebyggelse och infrastruktur ska ligga och hur den bör vara utformad i regionplaner, översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser.
försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen är en av miljöbalkens hänsynsregler, som innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (miljöbalken 2 kapitlet 3 §).
farligt godsolycka
En farligt godsolycka på väg orsakas vanligtvis av en vanlig trafikolycka som involverar ett fordon som medför farligt gods. Detta kan leda till ett utsläpp i någon form, vilket kan ge stor påverkan på omgivningen. På samma sätt är farligt godsolyckor på järnväg oftast en följd av andra ”vanliga” tågolyckor.
farligt gods
Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras på rätt sätt under en transport.

G

granskningsyttrande
Under granskningstiden för en regionplan respektive översiktsplan ska länsstyrelsen lämna ett så kallat granskningsyttrande till regionen respektive kommunen. I yttrandet anger länsstyrelsen sin syn på hur förslaget tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, om förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kapitlet miljöbalken inte följs, om redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kapitlet 18 e § första stycket miljöbalken, om sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och om en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

H

hanterbar risk
I vägledningen används begreppet hanterbara risker med samma innebörd som begreppet hanterliga risker i propositionen 2017/18:243 sidan 193: Hanterliga risker – dvs. risker som bedöms kunna hanteras på ett sätt som gör att det inom ramen för vattenförvaltningen eller genom andra åtgärder fortfarande är möjligt och sannolikt att rätt kvalitet på vattenmiljön kan uppnås – bör alltså kunna accepteras och inte betraktas som ett äventyrande.

I

industriområde
Med industriområde enligt PBL avses ett område som planläggs för att användas av, eller kommer att kunna användas av, en eller flera verksamheter för industri, tillverkning, lagerhållning eller liknande, och som genom sin utformning och verksamhet utgör en funktionell enhet i förhållande till den omgivande bebyggelsen. Dessutom ska infrastrukturen i form av exempelvis vägar, vatten och avlopp vara gemensam för flera verksamheter, om huvudmannaskapet inte är kommunalt. Ett område som tas i anspråk för industriell verksamhet utgör normalt sett inte ett industriområde om det enbart rör en enstaka industriverksamhet som kommer att miljöbedömas enligt bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet i 9 kapitlet miljöbalken (jämför propositionen 2020/21:174 sidan 131).
inertering
Inertering är en process för att omvandla ett ämne från ett lättantändligt eller reaktivt tillstånd till ett säkert, icke brandfarligt och icke-reaktivt tillstånd. Det sker genom att en inert gas får ersätta atmosfärsluft som innehåller syre eller fukt.
i närheten av
Krav på detaljplan gäller för bebyggelse eller byggnadsverk som placeras i närheten av Sevesoverksamhet. Med uttrycket menas att om byggnaden, eller de som uppehåller sig i byggnaden, kan komma att skadas vid en olycka som härrör från Sevesoverksamheten – eller av olyckans följdverkningar – så anses den vara placerad i närheten av verksamheten.

K

kartlägga risker
Att kartlägga risker, eller riskkartläggning, innebär både identifiering av själva risken och var den kan inträffa. Det handlar om att identifiera vilka typer av riskkällor, riskobjekt och riskområden som finns inom ett visst område, på en viss plats, i en viss byggnad eller verksamhet och att redovisa vilka typer av risker som dessa kan ge upphov. Syftet med riskkartläggning är att få en kännedom om vilka risker som finns inom det kartlagda området. Kartläggningen kan göras på övergripande och detaljerad nivå.
kaskadeffekt
En kaskadeffekt är en, ofta oförutsedd, händelsekedja som beror på att en initial händelse resulterar i en följdhändelse som i sin tur resulterar i en annan. Se även begreppen: dominoeffekt, kumulativ risk och överlagrad risk.
kumulativ risk
Med kumulativ risk avses den sammanlagda risken från flera olika riskkällor, riskobjekt och eller riskområden. Med kumulativ risk från en verksamhet avses effekter som olycksrisker vid en verksamhet tillsammans med andra pågående, tidigare och framtida verksamheter kan ge upphov till. Se även begreppet kumulativ effekt.
kumulativ effekt
Med kumulativ effekt avses den sammanlagda effekten från flera olika riskkällor, riskobjekt och eller riskområden. Med kumulativ risk från en verksamhet avses effekter som olycksrisker vid en verksamhet tillsammans med andra pågående, tidigare och framtida verksamheter kan ge upphov till. Kumulativ riskpåverkan kan delas in i om påverkan är flera risker som läggs på varandra eller om riskerna förstärker varandra. Exempel på att risker läggs på varandra är en farligt godsolycka som innebär både utsläpp av brandfarlig vätska och andra följder av en urspårningsolycka. Många risker läggs till varandra och ger en gemensam beräkningsgrund för den totala bild av riskpåverkan. Exempel på att risker förstärker varandra är två olyckor som inträffar till följd av varandra, vilket ger en större konsekvens än om respektive olycka hade inträffat var för sig. Dominoeffekt är ett exempel på detta. Se även begreppet kumulativ risk.
kontinuitet
Kontinuitet innebär förmågan att upprätthålla funktioner över tid. Att planera för kontinuitet handlar om att planera för att kunna upprätthålla en verksamhet på en hanterbar nivå oavsett vilken störning den utsätts för. Att planera för kontinuitet innebär både att begränsa konsekvenserna av störningen och minska störningsperioden. Exempelvis kan en översvämning leda till att en bro spolas bort. Att planera för kontinuitet innebär då att ha alternativa transportvägar så trafikflödet kan fortsätta.

L

lokalisera
Med lokalisera avses att det är fråga om vilka delar av kommunen som ska bebyggas och med vad. Detta kan jämföras med ordet placera, som i stället används för att ange en byggnads exakta plats på en fastighet, det vill säga på eller inom ett givet markområde (jämför propositionen 1985/86:1 sid. 472).
lokaliseringsprövning
Utifrån kraven i PBL:s andra kapitel ska kommunen göra en lokaliseringsprövning vid framtagandet av detaljplaner eller vid prövning av lov eller förhandsbesked. Lokalisering av bebyggelse och verksamheter ska vara lämplig utifrån beskaffenhet, läge och behov. Frågor om kommunal ekonomi, hälsa, miljö, säkerhet och risker är centrala vid en bedömning av lämpligheten.

N

naturolycka
Med begreppet naturolycka avses en naturhändelse med negativa konsekvenser. Begreppet omfattar allt från mer begränsade olyckor till naturhändelser med mycket omfattande eller katastrofala konsekvenser, oftast benämnda naturkatastrofer. Det finns ingen absolut gräns mellan olycka och katastrof och begreppet naturolycka används därför genomgående. När vi i Sverige talar om att förebygga och hantera naturolyckor är det synonymt med FN:s begrepp Disaster Risk Reduction, vilket direkt översatt till svenska blir katastrofriskreducering.
naturolyckor
Med begreppet naturolyckor avses naturhändelser med negativa konsekvenser. Begreppet omfattar allt från mer begränsade olyckor till naturhändelser med mycket omfattande eller katastrofala konsekvenser, oftast benämnda naturkatastrofer. Det finns ingen absolut gräns mellan olycka och katastrof och begreppet naturolycka används därför genomgående. När vi i Sverige talar om att förebygga och hantera naturolyckor är det synonymt med FN:s begrepp Disaster Risk Reduction, vilket direkt översatt till svenska blir katastrofriskreducering.

O

olycka
Begreppet olycka har samma innebörd i PBL som i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Med risken för olycka avses risken för en plötsligt inträffad händelse som medför eller kan befaras medföra skada (jämför propositionen 2006/07:122 sidan 35).
olägenhet
Olägenheten omfattar en yttre och objektivt verifierbar påverkan på människors hälsa som inte är helt tillfällig eller ringa. Se även begreppet störning.
olyckor
Begreppet olyckor har samma innebörd i PBL som i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Med risken för olycka avses risken för en plötsligt inträffad händelse som medför eller kan befaras medföra skada. (jämför propositionen 2006/07:122 sidan 35).

R

resiliens
Resiliens är ett system, en funktions eller verksamhets förmåga att återhämta sig efter en negativ händelse. Resiliens är reaktiv till skillnad från robusthet som är proaktivt agerande. Att planera för resiliens handlar om att planera för att kunna upprätthålla sin verksamhet på en hanterbar nivå, att vinna insikt om vad som kan hända och dra lärdom av händelsen, oavsett vilken störning den utsätts. Att planera för detta innebär både att mildra konsekvenserna av störningen och minska störningsperioden. Se även begreppet robusthet.
riktvärde
Mätbara värden som visar nivåer som inte bör överskridas, eller som inte bör underskridas, för att markanvändningen ska bedömas som lämplig. Riktvärden tas ibland fram av ansvariga myndigheter och är vägledande för beslut om markanvändning.
riktvärden
Mätbara värden som visar nivåer som inte bör överskridas, eller som inte bör underskridas, för att markanvändningen ska bedömas som lämplig. Riktvärden tas ibland fram av ansvariga myndigheter och är vägledande för beslut om markanvändning.
risk
Med risk avses en sammanvägning av sannolikheten att en olycka inträffar och dess konsekvenser. Sannolikheten att en olycka inträffar beror i sin tur på flera faktorer. Konsekvenser beskriver de värden som drabbas av en olycka, till exempel skador på människor, egendom, djur och värdefull natur. I vanligt språkbruk är risk ofta en farhåga och ett antagande för att en olycka sker eller att en skada uppkommer. Risk avser också, särskilt i sammansatta begrepp såsom riskanalys, en sammanvägning av sannolikheten för att en negativ händelse inträffar och dess konsekvenser. Det är den senare begreppsdefinitionen, där risken ses som en funktion av sannolikhet och konsekvens, som används i denna temavägledning, om inte annat framgår.
risker
Med risk avses en sammanvägning av sannolikheten att en olycka inträffar och dess konsekvenser. Sannolikheten att en olycka inträffar beror i sin tur på flera faktorer. Konsekvenser beskriver de värden som drabbas av en olycka, till exempel skador på människor, egendom, djur och värdefull natur. I vanligt språkbruk är risk ofta en farhåga och ett antagande för att en olycka sker eller att en skada uppkommer. Risk avser också, särskilt i sammansatta begrepp såsom riskanalys, en sammanvägning av sannolikheten för att en negativ händelse inträffar och dess konsekvenser. Det är den senare begreppsdefinitionen, där risken ses som en funktion av sannolikhet och konsekvens, som används i denna temavägledning, om inte annat framgår.
risk för olyckor
Risk för olyckor innebär att det måste finnas en specifik fara att en olycka ska ske. Det vill säga det ska finnas både hög risk för att olyckan inträffar och stor sannolikhet för att den inträffar. Bedömningen av risken görs efter omständigheterna i det särskilda fallet och med den brist på precision som ibland är oundviklig. Om det gäller en konstaterad fara för människors liv eller hälsa bör kraven på risk och sannolikhet inte ställas alltför höga. (Jämför FöU Försvarsutskottets betänkande 1986/ 87:2 sidan 19).
riskanalys
Med riskanalys avses att systematiskt identifiera möjliga olyckor utifrån de riskkällor, och förhållanden i övrigt, som finns i området samt att beskriva och bedöma sannolikheter för att dessa olyckor inträffar och konsekvenser av dem. Riskanalysen används som grund till att stödja beslutsfattandet och ska vara relevant, transparent och i möjligaste mån objektiv. Det är viktigt att riskanalysen presenterar risken på ett begripligt sätt för alla inblandade. En riskanalys kan vara översiktlig eller detaljerad. Den kan också vara kvalitativ eller kvantitativ. Med det menas att olycksrisker beskrivs kvalitativt i löpande text och annan icke-numeriska data eller att riskerna kvantifieras, det vill säga beskrivs numeriskt eller mätbart. En riskanalys kan också vara en kombination av de båda.
riskhantering
Riskhantering är ett samlingsnamn för ett systematiskt sätt kartlägga, analysera, värdera samt förebygga risker.
riskhanteringsavstånd
Med riskhanteringsavstånd avser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett avstånd kring en storskalig anläggning där kemikalier lagras eller hanteras och där konsekvenserna vid en olycka kan orsaka dödsfall eller allvarlig skada utanför verksamhetens område. Riskhanteringsavståndet avgränsas där konsekvenserna av en olycka inte bedöms kunna medföra allvarliga skador. Avståndet räknas från fastighetsgräns för den storskaliga kemikaliehanteringen. Vid framräkning av riskhanteringsavstånd tas inte hänsyn till alla störningar, det vill säga avståndet beräknas utifrån risker kopplade till storskalig kemikaliehantering. Ett riskhanteringsavstånd skapar ett riskhanteringsområde eller riskområde.
riskhanteringsprocess
Processen för att på ett systematiskt sätt arbeta med riskhantering.
riskkartläggning
Riskkartläggning innebär både identifiering av själva risken och var den kan inträffa. Det handlar om att identifiera vilka typer av riskkällor, riskobjekt och riskområden som finns inom ett visst område, på en viss plats, i en viss byggnad eller verksamhet och att redovisa vilka typer av risker som dessa kan ge upphov. Syftet med riskkartläggning är att få en kännedom om vilka risker som finns inom det kartlagda området. Kartläggningen kan göras på övergripande och detaljerad nivå.
riskkälla
Riskkälla är något som kan ge upphov till olyckor. Det kan vara ämnen, processer eller en omständighet. Exempelvis transport av farligt gods, vätske- eller gasbehållare, havsnivåhöjning, ökad nederbörd, torka. Det kan också vara avgränsade delar inom en viss verksamhet som kan orsaka olyckor, till exempel fasta objekt såsom en oljecistern eller en ansamling av brännbart material, rörliga verksamheter såsom farligt godstransporter eller höghastighetståg.
risknivå
Begreppet används för att beskriva vilken risknivå som kan accepteras för en plats eller miljö. Det kan också vara den nivå som kan hanteras av en verksamhet ibland även vid en viss tidpunkt, se nedan första punkten på riskvärdering.
riskobjekt
Riskobjekt är verksamheter eller anläggningar som kan orsaka olycksrisker. Ett riskobjekt kan innehålla en eller flera riskkällor. En potentiellt farlig verksamhet, anläggning som kan utgöra ett tillfälligt eller långsiktigt hot om en störning eller olycka sker både i sig självt eller i kombination med andra risker.
riskområde
Med riskområde avses ett geografiskt avgränsat område som är eller kan komma att utsättas för risk för olycka eller skada på människor, egendom eller natur.
riskvärdering
Utifrån riskanalysens resultat måste en värdering av riskerna göras. Det innebär att göra en bedömning om riskerna är hanterbara eller om åtgärder behöver vidtas för att minska sannolikheten för att något ska hända eller mildra konsekvenser om något händer.
robusthet
Robusthet handlar om styrka och effektivitet även i svåra situationer. Ju mer robust ett system, funktion eller verksamhet är, desto mindre påverkas det av negativa händelser eller förändringar. Det handlar alltså om förmågan att stå emot en negativ händelse för man har redan förutsett och planerat för händelsen. Att planera för robusthet handlar om att planera så att en verksamhet eller en funktion inte slås ut. Se även begreppet resiliens. Robusthet är proaktivt agerande till skillnad från resiliens som är reaktivt agerande.
rättsverkan
Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan, det vill säga de är juridiskt bindande och får konsekvenser för efterföljande lovprövning. Beslut med rättsverkan kan generellt sett överklagas.
rättsföljd
Inom en kommun kan användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller områdesbestämmelser. Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan. Rättsföljden blir då att bedömning i detaljplanen blir styrande och ger ramarna för prövning av framtida lovärenden. Därmed blir lovhanteringen mer förutsägbar.
RIB
RIB står för räddningstjänstpersonal i beredskap, tidigare benämnd deltidsbrandman.
riskutredning
Riskutredning är en utredning som omfattar kartläggning och analysering av risker samt eventuella förslag på åtgärder för att hantera risker.

S

samhällsviktig verksamhet
Med samhällsviktig verksamhet avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.
sammanhållen bebyggelse
Bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark (PBL 1 kapitlet 4 §).
Sevesoanläggning
Sevesoverksamhet kan omfatta en eller flera anläggningar, som lokaler, fabriker, cisterner och andra lagringsutrymmen, där Seveso-klassade farliga ämnen lagras, förvaras eller tillverkas. Sevesoverksamhet samt klassificering och tillståndsgivning av sådan, är ett vidare begrepp än enbart Sevesoanläggning, även om de ofta används som synonymer. Anläggning och verksamhet kan dock vara en och samma, vilket ofta är fallet för mindre verksamheter. Men det är viktigt att skilja på det som ska prövas eller anmälas, det vill säga Sevesoverksamheten. Se även begreppet Sevesoverksamhet.
Sevesodirektivet
Med Sevesodirektivet avses europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets tidigare direktiv 96/ 82/ EG. Det är det tredje direktivet sedan det första Sevesodirektivet från år 1982.
Sevesolagstiftning
När begreppet Sevesolagstiftning används avses vanligtvis lagen (1999:381), och anslutande förordningen (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Dessa brukar kallas Sevesolagen och Sevesoförordningen. Till Sevesolagstiftningen hör även föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Sevesoverksamhet
Sevesolagstiftningen omfattar verksamheter där farliga ämnen, kemikalier, förekommer i stora mängder vid ett och samma tillfälle, så kallade Sevesoverksamheter. Beroende på vilka volymer av det farliga ämnet som hanteras så finns det två kravnivåer för verksamheten i fråga: en lägre respektive en högre kravnivå. Dessa så kallade gränsmängder finns i bilaga 1 till förordningen (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesoförordningen. Där finns också summeringsregler för de verksamheter som hanterar stora mängder av flera olika typer av kemikalier. Se även begreppet Sevesoanläggning.
skyddsvärda intressen
Skyddsvärda intressen kan vara objekt, områden eller verksamheter som ska skyddas från riskkällor, riskobjekt eller riskområden. Till exempel verksamheter, byggnader, infrastruktur eller områden som behöver skyddas mot olika risker, eftersom konsekvenserna av en olyckshändelse inte blir hanterbara.
skyddsåtgärd
I vägledningen menas med skyddsåtgärd en planbestämmelse i detaljplan som kan användas för att reglera skydd mot störning, det vill säga en åtgärd för att hantera risk.
störning
Störning är en avvikelse från det man uppfattar som vara det normala. Störningar kan exempelvis vara ljud och lukter som kan vara skadliga för hälsan eller försämra boendemiljön så att de inte skäligen bör tålas. Vad man upplever som störning är individuellt liksom vad man upplever att vara en störningskälla. Se även begreppet olägenhet.
säkerhet
Säkerhet kan definieras som ett tillstånd som innebär frånvaro från riskexponering eller en hög grad av kontroll över riskkällor, riskobjekt eller riskområden. Ett säkert system, en säker anläggning eller verksamhet är fri från förhållanden som kan orsaka skada på människa, miljö eller egendom eller kan förebygga och reducera konsekvenserna av en skada.
säkerhetsavstånd
Säkerhetsavstånd är ett begrepp som finns i Sevesodirektivet och är det avstånd som långsiktigt ska upprätthållas mellan Sevesoverksamheter och större trafikleder, bostadsområden och andra områden som används av allmänheten samt naturområden som är av särskilt intresse eller är särskilt ömtåliga och som ligger nära Sevesoverksamheter (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 49).

T

tillsyn
Tillsynsbegreppet har olika innebörd enligt PBL respektive miljöbalken. Enligt PBL används begreppet tillsyn främst för verksamhet som avser självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjektet uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Tillsyn kan vid behov leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse från den objektansvarige, verksamhetsansvarige, för ett visst förhållande (PBL 1 kapitlet 6 §). Med tillsyn enligt miljöbalken avses att tillsynsmyndigheten ska på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken följs samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, underlätta för en enskild att fullgöra sina skyldigheter enligt de handlingsregler som avses genom information och liknande verksamhet, och fortlöpande bedöma om villkor för miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet som omfattas av tillstånd är tillräckliga (miljöbalken 26 kapitlet 1 §).
transport av farligt gods
Förflyttning av farligt gods med transportmedel samt lastning, lossning, förvaring och annan hantering av det farliga godset som utgör ett led i förflyttningen benämns transport av farligt gods. Om däremot förflyttning sker inom verksamhetsområdet där det farliga godset tillverkas, lagras eller förbrukas klassas det inte som transport.
transportmedel
Med transportmedel avses enligt 4 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods varje slag av fordon som används för transport på väg eller i terräng, järnvägsvagnar och andra spårbundna fordon, luftfartyg och fartyg i den utsträckning som det i dem transporteras gods i förpackad form, i containrar, flyttbara tankar eller transportmedel enligt 1 och 2.

V

verksamhet
I Sevesolagstiftningen definieras verksamhet som hela det område som står under en verksamhetsutövares, eller flera verksamhetsutövares gemensamma, ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 103).
verksamhetsområde
Med verksamhetsområde för Sevesoverksamhet avses det område där hantering av farliga kemikalier sker i enlighet med hur begreppet beskrivs i MSB:s vägledning Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikalieverksamhet. Vanligtvis avgränsas verksamhetsområdet av verksamhetens inhägnade område eller fastighet, det vill säga den avgränsning som framgår av tillstånd enligt miljöbalken eller detaljplan. För mycket stora områden, exempelvis gruvor, anpassas verksamhetsområdet utifrån lokala förutsättningar.
värdera risker
Utifrån riskanalysens resultat måste en värdering av riskerna göras. Det innebär att göra en bedömning om riskerna är hanterbara eller om åtgärder behöver vidtas för att minska sannolikheten för att en skada ska inträffa eller mildra konsekvenserna av en sådan händelse.

Å

åtgärd för att hantera risk
Med åtgärd för att hantera risk avses en åtgärd som fungerar som skydd mot en viss störning eller på något sätt begränsar en risk. Det kan också avse att mildra, begränsa eller minimera konsekvenser av en skadlig händelse eller att avskilja ett riskobjekt eller riskkälla från ett skyddsvärt intresse. Det finns andra begrepp som används, exempelvis riskreducerande åtgärd och säkerhetshöjande åtgärd. I den här vägledningen används i huvudsak begreppet åtgärd för att hantera risk. Begreppet skyddsåtgärd används för åtgärder som kan regleras med detaljplan. Se även begreppet skyddsåtgärd.
åtgärd för att hantera risker
Med åtgärd för att hantera risk avses en åtgärd som fungerar som skydd mot en viss störning eller på något sätt begränsar en risk. Det kan också avse att mildra, begränsa eller minimera konsekvenser av en händelse eller att avskilja ett riskobjekt eller riskkälla från ett skyddsvärt intresse. Det finns andra begrepp som används, exempelvis riskreducerande åtgärd och säkerhetshöjande åtgärd. I den här vägledningen används i huvudsak begreppet åtgärd för att hantera risk. Begreppet skyddsåtgärd används för åtgärder som kan regleras med detaljplan. Se även begreppet skyddsåtgärd.
åtgärder för att hantera risker
Med åtgärd för att hantera risk avses en åtgärd som fungerar som skydd mot en viss störning eller på något sätt begränsar en risk. Det kan också avse att mildra, begränsa eller minimera konsekvenser av en händelse eller att avskilja ett riskobjekt eller riskkälla från ett skyddsvärt intresse. Det finns andra begrepp som används, exempelvis riskreducerande åtgärd och säkerhetshöjande åtgärd. I den här vägledningen används i huvudsak begreppet åtgärd för att hantera risk. Begreppet skyddsåtgärd används för åtgärder som kan regleras med detaljplan. Se även begreppet skyddsåtgärd.

Ö

överlagrad risk
Begreppet används i riskanalyser och riskvärderingar. MSB har beskrivit begreppet i vägledningen: Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering, sidan 70. Med överlagrad risk i det här sammanhanget menas att hänsyn måste tas till hur flera verksamheters riskbidrag påverkar omgivningen i deras närhet. För exempelvis ett bostadsområde som är placerat i närheten av ett område med flera verksamheter med storskalig kemikaliehantering måste varje verksamhets riskbidrag beaktas. Utöver det måste även de eventuella farligt godsleder som finns i området och där fordon passerar med farligt gods som kan påverka omgivningen vid händelse av olycka beaktas. Det är viktigt att i planeringsskedet titta på hur samtliga verksamheters riskbidrag påverkar omgivningen och det tänkta projektet, exempelvis ett bostadsområde, så att inte vissa medborgare utsätts för ohanterligt hög riskexponering. Se även begreppen: dominoeffekt, kaskadeffekt och kumulativ risk.
översvämning
Definition av översvämning är enligt 2 § 6 förordningen (2009:956) om översvämningsrisker tillfälligt täckande med vatten av mark som normalt inte står under vatten, vilket inbegriper översvämning som härrör från sjöar, vattendrag, bergsforsar och från havet i kustområden, däremot inte översvämning från avloppsvatten.
Tillbaka till toppen