Bygglovsbefriade takkupor

Det krävs oftast inte bygglov för att göra en eller två takkupor på ett en- eller tvåbostadshus, så kallade attefallstakkupor. I de flesta fall krävs det istället en anmälan och ett startbesked för att få börja bygga.

Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad. Takkupor räknas som en tillbyggnad eftersom de ökar byggnadens volym. Attefallstakkupor är dock undantagna från krav på bygglov. I de flesta fall krävs det en anmälan för att uppföra sådana takkupor. Inom vissa områden får attefallstakkupor inte byggas utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att det ska vara bygglovsbefriade attefallstakkupor:

  • de får endast byggas på ett befintligt en- eller tvåbostadshus
  • efter uppförandet får det finnas högst två takkupor på bostadshuset
  • takkuporna får tillsammans uppta högst halva takfallet på bostadshuset
  • takkuporna får inte innebära något ingrepp i den bärande konstruktionen
  • takkuporna får inte göras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
  • att attefallstakkupor inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Vad är en takkupa?

Det finns ingen definition av takkupa i plan- och bygglagstiftningen. Enligt TNC:s Träbyggnadsordlista är en takkupa ett utskjutande parti av yttertak utbyggt i takfall och försett med fönsteröppning framtill. (Terminologicentrum TNC: Träbyggnadsordlista 1975. Tillgänglig på Rikstermbanken)

Det är enbart för takkupor som lovbefrielsen gäller. Det är alltså inte möjligt att bygga en liknande åtgärd som exempelvis frontespis, takfönster eller burspråk med stöd av undantaget. Om man vill uppföra något som liknar en takkupa, men som inte är en takkupa, behöver man i stället söka bygglov. Eventuellt kan åtgärden uppföras utan bygglov med stöd av något annat undantag som exempelvis attefallstillbyggnad eller liten tillbyggnad i form av uppstickande byggnadsdel.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

På vilka byggnader får attefallstakkupan göras?

En attefallstakkupa får endast göras på ett en- eller tvåbostadhus. Den får inte byggas på en komplementbyggnad som exempelvis en friggebod eller ett fristående garage. Attefallstakkuporna får inte heller byggas på ett attefallshus. Detta gäller oavsett om attefallshuset är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Vad är ett en- och tvåbostadshus?

En attefallstakkupa får bara göras på ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus. Attefallstakkupor kan alltså byggas även till ett litet bostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Fritidshus är en- eller tvåbostadshus. Dock har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Rätten att uppföra attefallstakkupor gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadhus är

När finns ett en- och tvåbostadshus?

För att få uppföra attefallstakkupor måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Boverket anser att bostadshus som är uppförda med stöd av PBL måste har fått slutbesked för att det ska anses vara ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in från och med 2 maj 2011. Det innebär att innan ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadshus och några takkupor får därmed inte uppföras utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in före 2 maj 2011. Det beror på att det inte fanns något krav på slutbevis eller motsvarande innan dess. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte göra någon attefallstakkupa på byggnaden.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (jfr RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna bygga en bygglovsbefriad attefallstakkupa måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadshuset krävs bygglov för att göra en tillbyggnad i form av en takkupa.

Hur många attefallstakkupor får byggas?

Ett en- eller tvåbostadshus som saknar takkupor får byggas till med högst två attefallstakkupor. Om det redan finns en takkupa på ett bostadshus får endast en ytterligare takkupa byggas. Detta gäller oavsett när den tidigare takkupan uppförts eller om den har uppförts med stöd av ett bygglov eller lovbefriat. Detta ändras inte om byggnaden exempelvis säljs och får en ny ägare. Om ett bostadshus redan har två takkupor får inga attefallstakkupor byggas. (jfr prop. 2013/14 127 sid. 39)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Hur stora får takkuporna vara?

Det finns två begränsningar för hur stor en takkupa får vara. Dels får takkuporna tillsammans uppta högst halva takfallet och dels får åtgärden inte innebära något ingrepp i den bärande konstruktionen. Utöver dess två begränsningar finns inga bestämmelser för storleken på en lovbefriad takkupa.

Takkuporna får uppta högst halva takfallet

En förutsättning för att takkupor ska få uppföras utan bygglov är att takkupor tillsammans upptar högst halva takfallet. Det är takfallets längd som avgör vad som räknas som halva takfallet. Med takfallets längd menas den sträcka som på ett hus med traditionellt sadeltak som sträcker sig från gavel till gavel med tillägg för eventuellt taksprång. Summan av takkupornas bredd får inte överstiga halva takfallets längd för att vara bygglovbefriade. Detta innebär att om det exempelvis redan finns en befintlig takkupa vars bredd överstiger halva takfallets längd, är det inte möjligt att bygga en ytterligare utan att söka bygglov, trots att det endast finns en takkupa. Hur stora takkupor som får byggas beror alltså på hur långt en byggnads takfall är. Detta innebär att takkuporna får vara olika stora på olika byggnader. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 39 och 76)

Åtgärden får inte innebära något ingrepp i den bärande konstruktionen

En annan förutsättning för att takkuporna ska vara lovbefriade är att åtgärden inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen. Med ingrepp menas fysisk påverkan, exempelvis att en takstol kapas. Med den bärande konstruktionen menas primärbärverket, till exempel balkar och takstolar. Att kapa eller växla av en takstol är normalt ett ingrepp i den bärande konstruktionen. Däremot kan takkupor byggas lovfritt om åtgärden enbart medför ingrepp i sekundärbärverket, till exempel åsarna. Avsikten med bestämmelsen är att det endast är små takkupor som ska kunna uppföras utan krav på bygglov. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 39 och 76)

Hur nära gräns får takkupor byggas?

En attefallstakkupa får byggas ända fram till gränsen. Det krävs inget grannemedgivande, även om åtgärden utförs närmare gränsen än 4,5 meter.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Attefallstakkupor får inte byggas på vissa platser

På vissa platser får en attefallstakkupa inte byggas. Det gäller i områden som är särskilt värdefulla och där det krävs bygglov på grund av utökad lovplikt i detaljplan.

Attefallstakkupor får inte byggas på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla

Bygglovsbefrielsen för attefallstakkupor gäller inte på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. MÖD har konstaterat att det är tillräckligt att det är fastslaget att en lovbefriad åtgärd ska utföras i ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt för att den inte ska omfattas av undantaget från lovplikten. Enligt domstolen krävs det alltså inte att åtgärden medför att området förvanskas. Det innebär att på byggnader och inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla får inte attefallstakkupor byggas även om åtgärden inte förvanskar byggnaden eller bebyggelseområdet.(MÖD 2017-05-29 mål nr P 1588-17)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

När en sådan planbestämmelse inte finns kan kommun som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område. En bedömning om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Här kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde

Attefallstakkupor kan kräva bygglov

Kommunen får i vissa fall, i en detaljplan bestämma att det krävs bygglov för attefallstakkupor. Det innebär att undantaget från lovplikt för attefallstakkupor inte gäller för det område som planbestämmelsen omfattar. Det krävs då bygglov för en sådan tillbyggnad även om den uppfyller förutsättningarna för lovbefrielse. Om det i en detaljplan som antagits före den 2 juli 2014 har beslutats om utökad lovplikt för friggebodar gäller det även för attefallstakkupor.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Övergångsbestämmelser SFS 2014:477 pkt 3

Attefallstakkupa kräver anmälan

Det krävs inget bygglov för att bygga en attefallstakkupa, men däremot krävs en anmälan till byggnadsnämnden. Det krävs dock ingen anmälan om attefallstakkupan ska placeras utanför detaljplan och utanför "sammanhållen bebyggelse där det behövs en anmälan med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen". Om det krävs en anmälan behövs ett startbesked för att få börja bygga och ett slutbesked  för att få ta byggnadsdelen i bruk.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3,4 §§

Här kan du läsa mer om anmälningsplikten

Här kan du läsa mer om hur en anmälan görs

Här kan du läsa mer om vad sammanhållen bebyggelse är

Vad händer om attefallstakkupan byggs utan anmälan eller startbesked?

Om en attefallstakkupa byggs utan att en anmälan har gjorts eller ett startbesked har getts är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att återställa, till exempel genom rivning. Byggherren kan undgå föreläggande genom att lämna in en anmälan i efterhand.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 19 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 51 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Kan någon överklaga en attefallstakkupa?

Om någon är missnöjd med attefallstakkupans placering eller utformning kan startbeskedet överklagas. (MÖD 2017-12-29 mål nr P 1646-17)

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Attefallstakkupan får vara planstridig

Attefallstakkupan får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär till exempel att den får byggas även om det innebär att en planbestämmelse om exempelvis maximal höjd inte följs. Byggnadsnämnden får alltså inte neka startbesked på grund av att attefallstakkupan är planstridig.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Attefallstakkupan ska inte räknas in vid bedömningen av planenlighet vid en lovprövning av andra åtgärder på tomten. Det betyder exempelvis att en attefallstakkupa inte ska räknas in vid beräkning av byggnadshöjden vid bedömning om det är planenligt utgångsläge och om en lovpliktig åtgärd är planenlig.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Om kommunen i detaljplan har bestämt att attefallstakkupor kräver bygglov får takkupan inte strida mot bestämmelserna i detaljplanen. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 78)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vilka krav gäller för takkupan?

Även om det inte krävs bygglov för att bygga en takkupa måste den uppfylla de krav i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR eller Boverkets konstruktionsregler, EKS som gäller för åtgärden.

Här kan du läsa mer om krav på bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om takkupan inte har byggts enligt kraven?

Om takkupan bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om takkupan överstiger halva takfallets längd. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Andra åtgärder kan kräva bygglov

Om andra ändringar av bostadshuset ska utföras i samband med att en takkupa ska byggas kan dessa kräva bygglov. En bedömning om ändringen är en del av takkupan eller om de är en annan ändring måste då göras. Inom detaljplanerat området krävs det bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på ett en- eller tvåbostadshus om åtgärden innebär att byggnaden eller områdets karaktär väsentligt förändras. Det krävs även bygglov för en göra en annan ändring om den väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende. Det kan till exempel vara att ta upp ett fönster eller sätta in en dörr. Utanför detaljplanerat område krävs inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial. Detta gäller även om det är en väsentlig förändring av byggnaden eller områdets karaktär. Det krävs inte heller bygglov för ändringar som väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Här kan du läsa mer om lovplikten för ändring av byggnaders yttre utseende

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriad ändring av en byggnads yttre utseende

Andra tillstånd kan krävas

Även om takkupan inte kräver bygglov kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Veta mer

Boverket har tagit fram en film med knepiga frågor om bygglovsbefriade åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej