Placering och utformning inom detaljplan
Det finns flera krav på hur åtgärder ska placeras och utformas i plan- och bygglagstiftningen. Dessa krav ska prövas vid bygglov inom detaljplan.
Prövning av placering och utformning
Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska åtgärden placeras och utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan och möjligheterna att hantera avfall. Det ska även prövas om åtgärden uppfyller kravet på att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Det ska även prövas om ändringar och tillägg i bebyggelsen görs varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Vid prövning av ett byggnadsverk som placeras under markytan ska det prövas om byggnadsverket i skälig omfattning är utformat så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.
8 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.
Krav på hänsyn och god helhetsverkan
Vid bygglov inom detaljplan ska åtgärden prövas mot kravet på en utformning och placering som är lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Kravet på hänsyn och god helhetsverkan enligt 2 kap. 6 § 1 plan- och bygglagen, PBL, kallas ofta för anpassningskravet. Ibland används begreppet anpassningskrav även för att hänvisa till olika bestämmelser om tillvaratagande av kulturvärden. Kravet handlar dock inte bara om anpassning till befintliga värden. Det kan även handla om att tillskapa nya värden. Detta gäller inte minst kravet på lämplighet med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan. I denna vägledning används begreppet kravet på hänsyn och god helhetsverkan, eller hänsynskravet.
Att pröva bygglov inom detaljplan mot hänsynskravet
En prövning mot hänsynskravet innebär en bedömning av hur åtgärden påverkar omgivningen och om åtgärden tillgodoser behovet av hänsyn. Hänsynskravet innebär inte att allt nytillkommande måste underordna sig det befintliga utan är ett krav på ett medvetet förhållningssätt till åtgärdens påverkan på platsens värden och egenskaper. Prövningen i ett bygglov innebär en bedömning av i vilken grad åtgärdens utformning och placering behöver anpassa sig eller kan stå i kontrast utifrån den aktuella platsens förutsättningar. Kravet innebär alltså inte att en åtgärds utformning och placering nödvändigtvis måste kopiera sin omgivning. En respekt för omgivningen utesluter inte nyskapande. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 16)
En utgångspunkt i prövningen är att hänsynskravet tillsammans med utformningskravet på en god form-, färg- och materialverkan syftar till att åstadkomma en bebyggelsemiljö med god helhetsverkan och till att hänsyn ska tas till befintliga värden. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 480–481)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
De olika begreppen
Hänsynskravet innebär en bedömning av lämplighet utifrån flera olika aspekter och begrepp. De begrepp som används är till viss del överlappande, exempelvis kan upplevelsevärden av en viss stadsbild innefatta både natur- och kulturvärden.
Prövningen
En prövning av bygglov inom detaljplan mot hänsynskravet behöver i grunden bygga på en tolkning och förståelse för platsens värden och egenskaper. Inom ett område med detaljplan, och framförallt inom äldre planer, kan prövningen inledas med en undersökning av platsens bebyggelsemönster, yttre rumsbildning och former, skala, storlek och proportioner, val och behandling av material och färg, platsens natur- och kulturvärden samt platsens helhetsverkan. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 16)
En central fråga i undersökningen är vad som karaktäriserar platsen. Ibland finns detta beskrivet i detaljplanen, ofta på ett mer omfattande sätt i moderna planer än i äldre. I vissa detaljplaner finns det även beskrivningar av värden som planen syftar till att åstadkomma, till exempel hur gaturum ska utformas eller hur olika miljöer ska samspela. Detta kan då behöva beaktas vid tillämpning av hänsynskravet.
När platsens förutsättningar klarlagts kan åtgärdens påverkan på dessa undersökas. Frågeställningen kan då vara på vilket sätt det tas hänsyn till platsen och dess värden. Svaren blir grunden för en samlad bedömning där det avgörs om hänsynstagandena är tillräckliga och i vilken utsträckning åtgärden är lämplig med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan på platsen.
Prövningens omfattning
Vid bygglov inom ett område med detaljplan ska åtgärden alltid prövas mot hänsynskravet. Men eftersom detaljplaner i olika utsträckning redan prövat och reglerat frågor om utformning och placering begränsas prövningen därefter.
I prövningen får hänsynskravet inte innebära ett inskränkande av det som reglerats genom detaljplanens bestämmelser. En medgiven byggrätt kan därför inte inskränkas med stöd av hänsynskravet. Detta innebär bland annat att hänsynskravet inte får tillämpas så att en byggnad inte kan uppföras med den area eller höjd som detaljplanen medger, eller att marken inte alls kan användas för det ändamål den har planlagts för. (RÅ 1993 ref. 59 I-II)
Att krav på placering måste relateras till vad som är möjligt i det enskilda fallet berördes i ett rättsfall som handlade om bygglov för en stor lagerbyggnad. Där ansåg domstolen att det hade betydelse att fastigheten inte medgav en annan placering av byggnaden än den föreslagna och att det därför inte gick att ställa krav på en mindre exponerad placering. (MÖD 2019-09-02 mål nr P 8784-18)
Mål: P 8784-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Ett annat rättsfall rörde nybyggnad av ett litet flerbostadshus i ett villaområde. I detaljplanen saknades reglering av största tillåtna byggnadsarea eller motsvarande begränsning av byggrätten. Domstolen uttalade att eftersom volymen inte var reglerad i detaljplanen fick tillåten volym på byggnaden bedömas utifrån bland annat hänsynskravet. Byggnaden bedömdes vara planenlig, men med beaktande av villaområdets enhetliga utformning i övrigt bedömde domstolen att byggnadens placering och volym påverkade omgivningen på sådant sätt att den stred mot hänsynskravet. (MÖD 2016-03-22 mål nr P 6092-15)
Mål: P 6092-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Att specifika frågor ska bedömas mot hänsynskravet när detaljplanen saknar vissa regleringar framkom i ett rättsfall om bygglov för uppförande av en byggnad med flera öppenareor, det vill säga utrymmen under tak utan väggar. Domstolen konstaterade att detaljplanen inte reglerade omfattningen av öppenareor. Trots detta skulle hela volymen, inklusive de delar som bara hade öppenarea, bedömas mot bland annat hänsynskravet. Domstolen bedömde att byggnaden kunde uppfattas som påtagligt stor i jämförelse med omgivande bebyggelse och, liksom byggnadsnämnden, att byggnaden var förenlig med hänsynskravet. (MÖD 2015-05-06 mål nr P 9601-14)
Mål: P 9601-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Vikten av dialog
Prövningen mot hänsynskravet underlättas av dialog med den sökande. I en dialog verbaliseras och beskrivs platsens olika värden och egenskaper, vilket gör det enklare att förhålla sig till dem. En dialog med den sökande blir särskilt viktig ifråga om åtgärder som kontrasterar mot omgivningen i sin utformning, exempelvis när färgsättningen är avvikande för området. Dialogen ger då sökanden en möjlighet att diskutera och även motivera den förslagna utformningen. Byggnadsnämnden kan även begära in en skriftlig motivering av den sökande. Dialogen och eventuella skriftliga motiv blir en del i underlaget för den slutliga bedömningen.
21 §
En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.
En ansökan om lov ska dessutom innehålla
1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .
Underlag för prövningen
Underlag för prövningen kan i olika omfattning bestå av specifika planbestämmelser samt utredningar, beskrivningar, syften och motiv i tillhörande planbeskrivning. Det krävs i övrigt inga särskilda underlag för att pröva bygglov mot hänsynskravet, men om det finns olika typer av underlag framtagna så underlättar det de bedömningar som ska göras i prövningen. Vägledande dokument kan till exempel vara kulturmiljöprogram och arkitekturstrategier.
Eftersom detaljplanens planbestämmelser är juridiskt bindande är dessa den viktigaste formen av underlag. Planbestämmelser som tillgodoser ett syfte att åstadkomma exempelvis en god gestaltning i bebyggelsen talar för att gestaltningen ska anses vara en viktig fråga inom området. Hänsynskravet kan följaktligen anses väga tyngre i sådana fall. På samma sätt talar planbestämmelser om skydd av kulturvärden för att ett område har kulturvärden som behöver beaktas. Även planbeskrivningen är ett viktigt underlag. Där kan kommunen beskriva och utveckla vilka värden som finns i området och hur detta motiverat planens reglering. (jfr MÖD 2017-05-16 mål nr P 9218–16 och MÖD 2018-09-12 mål nr P 1866–18)
Mål: P 9218-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1866-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I fall där detaljplanen inte särskilt tar upp frågor som relaterar till prövningen av hänsynskravet kan andra underlag vara till stöd. I flera rättsfall har det ansetts att kulturmiljöprogram kan utgöra underlag för prövningen. (MÖD 2014-10-28 mål nr P 7125-13 och MÖD 2017-06-02 mål nr P 479-17)
Mål: P 7125-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 479-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Vissa underlag kan ha betydelse för prövningen av hänsynskravet, även om det inte har tagits fram i uttalat syfte att utgöra underlag för denna typ av bedömningar. I ett rättsfall fick ett policydokument som kommunen tagit fram för att bedöma lovplikt för fasadändringar betydelse för bedömningen av hänsynskravet. (MÖD 2019-11-25 mål nr P 10966-18)
Mål: P 10966-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Statliga underlag som till exempel material som tas fram av länsstyrelsen kan ha betydelse i prövningen. Inom områden utpekade som riksintressen kan de sakförhållanden som föranlett utpekandet vara relevanta vid prövningen mot hänsynskravet. Utpekandet utgör dock i sig ingen förutsättning för bygglov inom detaljplan. Exempelvis kan det i underlag som ligger till grund för ett område av riksintresse för kulturmiljövården finnas utredningar och beskrivningar av områdets olika värden och egenskaper, vilka kan fungera som underlag i bedömning av åtgärdens påverkan på platsens kulturvärden. (jfr MÖD 2013-05-23 mål nr P 9167-12 och MÖD 2020-06-11 mål nr P 9344-19)
Mål: P 9167-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 9344-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
Arkitekturstrategier
I ett antal avgöranden har Mark- och miljööverdomstolen konstaterat att olika kommunalt antagna dokument som i sig inte är rättsligt bindande ändå kan ha stor betydelse när det gäller tillämpningen av plan- och bygglagens bestämmelser (MÖD 2012-08-31 mål nr P 8256-11 och MÖD 2017-06-02 mål nr P 479-17)
Mål: P 8256-11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 479-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
En arkitekturstrategi är ett framåtsyftande och övergripande dokument som uttrycker kommunens långsiktiga ambition och vilja för den gestaltade livsmiljön. En väl genomarbetad arkitekturstrategi kan därför vara ett bra stöd för bedömning av hänsynskravet.
På Boverkets webbplats kan du läsa mer om kommunala arkitekturstrategier, ta del av länk i "Relaterad information".
Parallell prövning av god form-, färg- och materialverkan
Genom hänsynskravet prövas åtgärdens påverkan på omgivningen och utformningskravet på en god färg-, form- och materialverkan innebär en prövning av åtgärden i sig. Bägge kraven berör åtgärdens utformning och är delvis överlappande. I praktiken är det därför lämpligt med en parallell prövning mot de bägge kraven.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
1 §
En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
3 §
Det som gäller för en byggnads form-, färg- och materialverkan enligt 8 kap. 1 § 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska gälla också för
1. andra anläggningar än byggnader som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 1 §, och
2. skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 3, 3 a eller 4 a §.
Första stycket gäller för sådana upplag, materialgårdar, tunnlar och bergrum som avses i 6 kap. 1 § 2 och 3 endast i den mån det behövs för att uppfylla kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan enligt 2 kap.
6 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Förordning (2017:422).
Utformningskravet god form-, färg- och materialverkan
Hänsynskravet och markhantering
Vid bygglov är det vanligt att en byggnads avsedda placering och höjdläge skapar ett behov av olika markåtgärder på tomten, såsom fyllning eller schaktning. Tomtkraven i plan- och bygglagen är tillämplig i bygglov och innefattar bland annat krav på att tomter ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och natur- och kulturvärden på platsen. Tomtkraven är krav på tomtmarkens anordnande och ska i prövningen skiljas från hänsynskravet vilket avser krav på utformning och placering av byggnadsverk och bebyggelse. Hänsynskravet ska således inte tillämpas för markhanteringen som sådan, men däremot för att bedöma en byggnads placering i höjdled med anledning av de markåtgärder som ska utföras.
I ett rättsfall handlade det om nybyggnad av ett enbostadshus med en placering uppe på föreslagen markuppfyllnad. Domstolen bedömde i det fallet att byggnadens höga placering på tomten, och hur tomten utformats till följd av det, avvek från omgivande bebyggelse och var därför inte förenlig med hänsynskravet. Den föreslagna markuppfyllnaden som till del var en förutsättning för byggnadsplaceringen var inte heller förenlig med tomtkravet om att så långt som möjligt tillvarata naturförutsättningarna. (MÖD 2018-03-19 mål nr P 10184-17)
Mål: P 10184-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
10 §
Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.
11 §
I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335) .
Prövning av hänsynskravet för elnätsanläggningar
Oavsett om elnätsbyggnader eller nätstationer är placerade i bebyggd miljö eller i naturmiljö medför de en påverkan på omgivningen. Vid prövning av bygglov för sådana anläggningar är det lätt att hänsynskravet och kravet på god form-, färg- och materialverkan glöms bort. Anläggningarna är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera men det finns inget undantag från kraven för elnätsanläggningar utan kraven gäller precis som för alla andra byggnader och anläggningar. Många gånger uppfylls kraven redan vid bygglovsansökan. I andra fall kan ansökan behöva ändras för att kraven ska uppfyllas. Byggnadsnämnden kan då behöva ha en dialog med sökanden om sådana ändringar, innan nämnden beslutar i ärendet.
Möjligheterna att hantera avfall
Vid bygglov inom detaljplan ska det prövas om åtgärden är placerad och utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna för avfallshantering. Det innebär att bebyggelse ska placeras och utformas så att en ändamålsenlig och lätthanterlig avfallshantering kan ske.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Skydd och varsamhet
Vid bygglov inom detaljplan ska det prövas om åtgärden uppfyller kravet på att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Kravet innebär att dessa värden har ett förstärkt skydd i förhållande till anpassningskravet. Det ska även prövas om ändringar och tillägg i bebyggelsen görs varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .